Vetandets Värld
-
Alléer allt viktigare i krympande kulturlandskap
Alléer är fortfarande karakteristiska inslag på många håll i det svenska kulturlandskapet. Allt eftersom odlings- och haglandskap växer igen har de trädkantade vägarna blivit allt viktigare. De behövs som livsmiljöer för arter som trängts ut från tex. igenvuxna ekhagar. Alléerna är också hotade, särskilt av sjukdomar, och Länsstyrelser och myndigheter satsar nu i allt högre grad på att bevara de alléer som finns kvar. Bland annat med hamling av gamla träd, som innebär att nästan alla...
-
På jakt efter världens mest undersökta gran
Just nu står omkring 30 miljarder granar i våra svenska skogar, Sveriges ekonomiskt viktigaste växt. Nu har svenska forskare kartlagt granens hela arvsmassa, ett arbete som kan få stor betydelse för både skogsindustrin och förståelse av inte bara gran utan även alla de andra framgångsrika och mångmiljonåriga barrträden. Vi träffar Stefan Jansson och Pär Ingvarsson, två av forskarna bakom upptäckten. Reporter Michael Borgert.
-
Genmodifieringens brutala historia
Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga GMO-experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. Detta är det andra programmet...
-
Biohackers har genteknik som hobby
Vetandets Värld besöker ett litet laboratorie som är inhyst i ett nedlagt badhus i Wedding i Berlin där det utförs ganska avancerade experiment.-Det där är ditt DNA som fälls ut med hjälp av alkoholen, säger Sascha Karberg, som leder kvällens enkla biohackingexperiment. Att experimentara och ha kul med genteknik och syntetisk biologi har de senaste åren utvecklats till ett fritidsintresse och utövarna kallar sig för biohackers. Att förändra och till och med skapa nya organismer är inte svårt...
-
Den fjärde naturen i det vilda Berlin
Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt , en naturfientlig miljö. Det stämmer inte . Många djur och växter trivs i storstäder. Där finns en stor variation av olika biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. I staden finns inga jägare och djuren lär sig snabbt att människan inte är fiende utan snarare en vän. I dagens Vetandets värld tar vi oss till Berlin som är berömt för att vildsvinen då och då gör besök i centrum av staden, men...
-
Så funkar kroppen på hög höjd i Himalaya
På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden. I sex veckor har en grupp forskare och studenter från Mittuniversitetet vistats på hög höjd i Rolwalingdalen i Nepal. De har gjort omfattande tester före, under och efter resan för att förstå vad som händer i kroppen vid syrebrist - och i bästa fall hitta ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen för...
-
Stormar,flammor och fläckar med solforskaren Henrik...
Solen är inne i en särskilt aktiv fas just nu. En elvaårscykel närmar sig sin topp och antalet solfläckar är ovanligt många. Under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan påverka flygtrafik, elsystem och satelliter. Men ny forskning visar att kopplingen mellan solfläckar och sådana störningar är överdriven. Supersolstormar som ställer till stora problem kan komma när som helst. Vetandets Värld har träffat solforskaren Henrik Lundstedt i Lund som arbetar med ett av jordens 14...
-
Narkolepsiexperten rädd att berätta om sina misstankar...
En av de främsta experterna på narkolepsi Emmanuel Mignot var livrädd när han skulle publicera misstankarna om ett eventuellt samband mellan vaccinet Pandemrix och narkolepsi. Problemet var att han inte hade tillräckliga bevis, men misstankar. I dagens Vetandets Värld berättar han bland annat om hur han handskades med det etiska problemet. Reporter Annika Östman
-
Samspelet mellan robotar och människor
Ska framtidens människorobotar vara soldater och sexarbetare, eller lärare och sjukvårdare? Det är ett av de etiska vägval som väntar den snabbt växande robotindustrin. I USA satsar stora summor på drönare och andra militära robotar, i Japan ligger fokus mer på äldrevård och skola. Vetandets Värld har varit på en internationell robotkonferens i Japan där ledande forskare diskuterar etiska frågor i samspelet mellan robotar och människor. Reporter: Michael Stenberg, Jan Malmborg.
-
Omprogrammerade celler kan läka hjärnan
Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke. För två år sedan kunde Malin Parmar vid Lunds universitet tillsammans med sin forskargrupp visa att det går att skola om mänskliga hudceller till hjärnceller utan att först backa dem till stamceller. Ett framsteg som ingen tidigare trodde var möjligt. Reporter Camilla widebeck.
-
Människolika robotar på väg in i vår vardag
Robotarna är på väg. Inom industrin är de redan etablerade. Snart kommer de att dyka upp på sjukhus, ålderdomshem, skolar och på andra institutioner. Därefter är steget inte långt innan vi har dem i våra hem. Det menar den japanske robotforskaren Hiroshi Ishiguro, som gjort en robotkopia av sig själv. Reportage från Osaka: Jan Malmborg och Michael Stenberg.
-
Stulna celler gjorde Henrietta Lacks odödlig
Stulna celler gjorde Henrietta Lacks odödligPrograminfo: Amerikanskan Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, endast 31 år gammal. Innan hon dog sparade läkarna, utan att tala om det, en liten vävnadsbit från hennes cancertumör. Provet märktes HeLa för Henrietta Lacks och från vävnadsbiten kunde man för första gången få mänskliga celler att överleva i labb. Cellerna kom att rädda miljontals människors liv, revolutionera hela den medicinska forskningen och resultera i ett Nobelpris för...
-
Varför hör inte utomjordingarna av sig?
Ju mer kunskaperna om vår plats i universum växer, ju mindre sannolikt verkar det att vi skulle vara enda exemplet på liv. Vetandets värld träffar astronomen och författaren Peter Linde, som skrivit en bok om jakten på liv i universum, för att tala om hur forskare försöker hitta spår av andra civilisationer i universum. Det kan finnas finnas tusentals högteknologiska civilisationer bara i vår galax Vintergatan, säger en del forskare. Varför hör vi då inte av dem? Reporter Camilla Widebeck.
-
Crowdfunding finansierar ny forskning
De senaste åren har crowdfunding växt och blivit ett jättefenomen. Det hela går ut på att presentera sitt projekt på en portal på nätet och sen kan privatpersoner donera pengar till projektet om de tycker att det är viktigt, intressant eller bara roligt. Allt från musikvideos till design av självlysande träd har sponsrats. Nu har även forskarvärlden fått upp ögonen för crowdfunding. Iallafall i USA där flera forskningsprojekt kunnat dra in miljontals kronor i stöd från privatpersoner....
-
Higgspartikeln - en uppdatering
Den 4 juli 2012 att gå till historien som dagen då de slultgiltiga bevisen på att man funnit Higgspartikeln presenterades för världen. Fysiker har letat efter den sedan 1960-talet och detta var utan tvekan förra årets största vetenskapliga händelse. Men vad säger fysikerna idag? Nu har de haft tid på sig att förfina sina undersökningar och ta reda på mer om Higgspartikelns egenskaper. Stämmer teorierna med verkligheten? I dagens Vetandets Värld gör vi dessutom Higgs begriplig i...
-
En filosof om psykiatriska diagnoser
Fredrik Svenaeus är filosofen som ger in i diskussionen om de psykiatriska diagnoser. De är otillräckliga för att förstå hela människan, menar han, och måste kompletteras med annan information om den som fått diagnosen. Psykiska problem måste ses som en del av det allmänskliga lidandet, som är svårt att tänka bort, skriver han i sin nya bok Homo Patologicus. Reporter Per Gustafsson.
-
Open access gör forskningen tillgänglig för all
80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att forskningen betalats med skattepengar. Ett problem är att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Det kostar pengar. Nu ökar kraven på att fler vetenskapliga artiklar ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar. Vetandets värld om Open Access-revolutionen och om forskarvärldens svar på Facebook....
-
Astronomen Peter Linde om sökandet efter på andra...
Vetandets värld träffar astronomen Peter Linde som är aktuell med boken Jakten på liv i universum. Det blir ett samtal om planeter på andra håll i universum, hur man hittar dem, vad det handlar om för planeter, och om chanserna att hitta liv där. Allt fler planeter runt andra stjärnor upptäcks och nu är antalet uppe i närmare 900. Reporter Camilla Widebeck.
-
Akuta frågor för ambulanssjukvården
Akutsjukhusen har blivit färre i Sverige, samtidigt som allt fler människor söker akutvård. Det skapar längre ambulanstransporter, längre köer och väntetider och ibland svåra prioriteringsproblem. - Vi är inte längre så bra på egenvård, vi hittar medicinska åkommor på nätet som vi tror att vi har, och vi är en åldrande befolkning. Det är tre delförklaringar till att allt fler söker akutvård, säger Birgitta Wireklint Sundström, lektor i vårdvetenskap på Högskolan i Borås. -Jag tror att...
-
Mobilnätens basstationer flyttar inomhus med 5G
Nu planerar forskare och telekomindustri femte generationens mobilnät, 5G. Orsaken är att vi allt mer använder mobiler, läsplattor och datorer ute på stan, och då behövs kraftfullare trådlös uppkoppling. Men det blir inte fler stora basstationer på hustak och i master. Istället tänker sig forskarna att fastighetsägare och andra användare får sätta upp egna basstationer där mycket folk befinner sig, på kontor, offentliga platser men även hemma. Reporter Per Gustafsson.
-
DNA-spiralen 60 år
Den här veckan var det 60 år sedan som Francis Crick och James Watson publicerade DNA-molekylens berömda spiralstruktur i tidskriften Nature, något som beskrivits som 1900-talets viktigaste vetenskapliga upptäckt. I fredagens Vetandets värld samtalar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén med genetikprofessorerna Ulf Pettersson och Hans Ellegren vid Uppsala universitet om vilken betydelse den här upptäckten fick för forskningen, och om hur bilden av vårt DNA dramatiskt förändrats de senaste åren.
-
Noll koll eller total kontroll
Vetandets Värld sänder från Vetenskapsfestivalen i Göteborg där årets tema är kontroll eller ingen koll. Har vi ett större kontrollbehov idag och vad är det i så fall som skapar det? Är det en fördel att ha kontroll på kroppen, omgivningen och framtiden eller finns det en större vinst att göra för den som har modet att släppa kontrollen? Vetenskapsradions Johan Thorstenson samtalar med forskare på Nordstadstorgets scen.
-
Placebo inte längre magi men skapar underverk
Vad sägs om att bli frisk efter ett besök hos en doktor utan ett endaste piller? Ja, det är så placeboeffekten kan fungera. Och faktiskt händer det rent fysiologiska saker i kroppen när placebo hanteras rätt. Det berättar hjärnprofessor Martin Ingvar i dagens Vetandets Värld. Reporter Annika Östman.
-
Hård kritik mot homeopatiforskning utan vetenskaplig...
Är det relevant att undersöka om homeopati kan förändra situationen för kvinnor med PMS, premenstruella besvär? Det är frågan som ställs i dagens Vetandets Värld. Inte ens forskarna själva menar att de homeopatiska preparaten har någon läkemedelseffekt. De får nu bland kritik kring hur studien läggs upp av hjärnforskaren Martin Ingvar. Reporter Annika Östman.
-
Skarpare Sverige med ny flygfotokamera
Årets flygfotograferingar har just inletts och nu görs de med en mer avancerad kamera än tidigare. Den nya kameran kommer att ta flygbilder över större områden än vad som tidigare varit möjligt, samtidigt som bilderna blir skarpare och mer detaljrika. Varje år flygfotograferas en tredjedel av Sverige, som underlag till bland annat kartor. Vetandets värld var med vid årets första flygning med den nya kameran. Reporter Mats Carlsson-Lénart.
-
Snabbladdning för elbilar botar räckviddsångest
Elbilen har svårt att ta sig in på marknaden och de flesta anser att den korta räckvidden är problemet. Nu satsar myndigheter, elbolag och biltillverkare runt om i världen på att bygga upp nät av snabbladdningsstationer som gör det möjligt att ladda nästan fullt på 15-20 minuter och aldrig riskera att bli strandsatt med tomma batterier längs vägen. Frågan är bara om de kommer att användas, eftersom forskningen gång på gång visat att räckvidden inte är något större problem när man väl börjat...
-
Ät rätt och minska risken att bli sjuk
Rätt mat kan minska risken för bland annat hjärtkärl sjukdomar, högt blodtryck och diabetes. På Lunds universitet arbetar forskare med att studera hur olika livmedel eller kombinationer av livsmedel kan bidra till att förebygga sjukdomar. En stor del av arbetet är inriktat på att påverka det metabola syndromet. Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för faktorer som ökar risken för att man skall drabbas av hjärtkärl sjukdomar och diabetes. Det är till exempel fetma, högt blodtryck eller...
-
Fjärilen navigerar efter solen - vargen kanske med...
-
Världens hälsa blir allt bättre
-
Nu rullar bränslecellsbilen ut från fabrikerna
I slutet av februari rullade några av världens första serietillverkade bränslecellsbilar av löpande bandet i Korea. Det finns de som menar att den vätgasdrivna bränslecellsbilen är den optimala miljöbilen, eftersom den bara avger vattenånga. Det förutsätter att vätgasen produceras med hjälp av förnybar el – helst sol- eller vindel. Hittills har de bilar som tillverkats i små serier varit orimligt dyra, men det kan ändras snart. Bränslecellstekniken har tagit stora kliv framåt på senare år...
-
Al- och hasselpollen att vänta inom några dagar
-
Provrörsbefruktningens fader har gått ur tiden
-
Bilden av mörk materia klarnar långsamt
Vad är det för osynlig, svårfångad materia som utgör mer än en fjärdedel av universum? Två olika fysikexperiment har kommit med nya data om detta precis nyligen, och de gör att bilden av hur vårt universum fungerar sakta klarnar. Lars Bergström, teoretisk fysiker vid Oscar Klein-centret vid Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, hade höga förhoppningar på resultaten om mörk materia. Mark Pearce, professor i astropartikelfysik, tycker att det riktigt intressanta fortfarande...
-
Naturhistoriskas samlingar blir DNA-bibliotek
Bakom kulisserna på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm finns alla möjliga djur förvarade i glasburkar med sprit, tusentals pälsprover, ben och växtdelar. Allt lagrat i långa rader av höga skåp, tydligt märkt med art, grupp och årtal. Den här enorma samlingen kommer nu att fungera som referensbibliotek åt Centrum för genetisk identifikation som ska hjälpa till att artbestämma växter och djur. Det kan handla om att upptäcka tjuvfiskade tonfiskar i fisksoppan eller avgöra om leopardpälsen...
-
Schmallenbergviruset ett svårstoppat hot mot betesdjuren
Förra året gjorde Schmallenbergviruset ett oönskat intåg i sommarhagen. Viruset drabbar dräktiga kor och får, som riskerar dödfödd eller svårt missbildad avkomma. - Det är ett helt nytt, exotiskt virus som vi tror nådde Europa år 2011 via leveranser av blommor och grönsaker till hamnar i Holland, Belgien och Tyskland. Smittan sprids via blodsugande svidknott som följt med transporterna och sedan smitit ut, säger Erika Chenais, veterinär och epidemiolog på Statens Veterinärmedicinska Anstalt....
-
Fem unga forskare delar 24 miljoner i prispengar
Vad har frisörmolekyler, spinntronik, hundgener, sannolikhetslära och skräddarsydd cancerbehandling gemensamt? Jo allt detta belönas i år med det prestigefyllda Göran Gustafsson-priset, ett pris som varje år tilldelas fem unga, framgångsrika svenska forskare. Priset delas ut idag (fredag) på Konserthuset i Stockholm, och sammanlagt får pristagarna dela på nästan 24 miljoner kronor. Vetandets värld träffade två av dem, kemipristagaren Fredrik Almqvist och molekylärbiologipristagaren...
-
Ständig omprövning av psykiatrins diagnoser
Varför behövs psykiatriska diagnoser? Varför omprövas de då och då av forskningen? De är några frågor till en veteran inom svenska psykiatriforskning: Marie Åsberg, professor emerita vid Karolinska, som varit med om att skapa svenska diagnoshistoria genom sina studier av utbrändhet(utmattningssyndrom). Reporter Per Gustafsson.
-
Bttre resultat nr skolan flyttar ut
Ny svensk forskning visar att elever som fr delar av sin undervisning ute i andra miljer n klassrummet presterar bttre. De lr sig mer och kommer ihg det bttre. Klasserna fungerar dessutom bttre socialt. Vi tar till oss informationen med olika sinnen och ju fler sinnen man kan koppla till ngot man frsker lra sig desto lttare blir det att komma ihg den nya kunskapen. Kan man dessutom vara i en milj som anknyter till det man lr sig s r det ytterligare en nyckel till bttre kunskap. Det hvdar...
-
Vildsvinen kar medan jaktmetoderna debattera
Vildsvinsstammen har kat kraftig ver hela Europa de senaste decennierna. Vildsvinen orsakar idag stora skador i jordbruket och allt fler villagare fr sina grsmattor snderbkade. Kraven vxer p jgarna att minska stammen, men mnga jgare bde i Tyskland och Sverige anser att ledarsuggan inte fr skjutas. D blir det omjligt att minska vildsvinsstammen, sger viltekologer som Vetenskapsradion talat med. Reporter Thomas Lindberg.
-
Djur, natur och syskon ger barnen frre allergier
I familjer som har katt eller hund fr barnen frre allergisjukdomar. Friskast r ungar som vxer upp p lantgrd, har mnga syskon eller lever under fattiga frhllanden. Men nnu vet forskarna inte varfr. Enligt den s kallade hygienhypotesen r det bristen p bakterier och andra mikroorganismer som gr att allergier kar i rika lnder. Men innebr det att vi ska strunta i att stda? Reporter Malin Avenius.
-
En fjllvrld i frndring
Stora delar av den svenska fjllforskareliten samlades nyligen i Abisko till den frsta av en rad rligen terkommande kunskapskonferenser. P dagordningen stod frgor som hur mr de svenska fjllen? Vidare diskuterades vilka utmaningar som mste bemstras fr att p sikt frmja en hllbar utveckling i fjllvrlden. Vilka klimateffekter tycker sig forskarna redan kunna iaktta i sjar, p myrar och fjll? Hur ska myndigheter och frvaltare frhlla sig till det allt hrdare trycket p exploatering av fjllvrlden?...
-
Brist p utlndska studenter utarmar KTH
Studenter frn lnder utanfr EU mste numera betala studieavgifter fr att lsa vid svenska universitet och hgskolor. P KTH har det bland annat lett till att utbildningarna blir mindre av en internationell milj och att en del kurser ftt s f studenter att de mste stllas in. Vetandets vrld besker Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm som tidigare tog in ungefr 1000 utlndska studenter varje hst. Nu kommer bara ngra hundra. Reporter Jon Thunqvist.
-
Psykiatrisk diagnos en biljett till hjlp
ADHD, autism, bipolr sjukdom, paniksyndrom, depression r psykiatriska diagnoserna mter oss nstan dagligen i media. De lr bli fler nr nya versionen av diagnosbibeln DSM 5 presenteras i vr. Vilken betydelse har diagnoserna i praktiken, i den vrd som professionella kan bist med? Fr en del r diagnosen intrdesbiljett till mera hjlp och vrd i samhllet men kan ocks leda till att man fr leva med en psykstmpel. Med det gr att bli avdiagnosticerad, nr man blivit av med sina besvr, berttar ngra...
-
Efter pandemivaccinationen
Idag presenterades resultaten frn den strsta vaccinstudien hittills i Sverige. Den omfattar nrmare sex miljoner svenskar, och handlar om biverkningar efter massvaccineringen 2009 mot den s kallade svininfluensan. Vetandets vrld snder direkt frn lkemedelsverket, kort efter att resultaten lagts fram dr. Vad kommer den nya sammanstllningen att visa om den kade risken fr narkolepsi? Har man ocks hittat andra tillstnd som blivit vanligare efter vaccinationen? Vra reportrar Annika stman och...
-
Massvaccineringen studeras i detalj
Hur kommer det sig att det i Sverige kan vara besvrligt att flja upp vad som hnde under massvaccineringen 2009 mot den sk. svininfluensan, AH1N1? Lkemedelsverket vill underska mer exakt vilka som drabbats av narkolepsi efter vaccinationen och om det kan finnas andra biverkningar av vaccinet Pandemrix. Men bara sju landsting eller regioner i Sverige hade registrerat de vaccinerade s att man kunde flja dem eftert. Reporter Annika stman.
-
Pojke eller flicka - spelar roll!
Den minst sannolika blivande trebarnsfamiljen, r den som redan har ett barn av varje kn, medan den familj som mest sannolikt blir en trebarnsfamilj, r den med tv sner. - Den starkaste preferensen bland svenska familjer r att vilja ha ett barn av varje kn. D har mamma och pappa varsitt barn att spegla sig i, sger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet. - Hur vi ser p barn r vldigt knsbetingat, och idag betonas det som r flickigt, med fler flick- n pojkklder och...
-
Krkort trots synfltsbortfall
Drabbas man av synfltsbortfall p grund av sjukdomar som diabetes, stroke eller grn starr r risken stor att man blir av med sitt krkort. Men mnga verklagar och menar att de faktiskt kan kompensera sina problem genom olika tekniker och vill ha en chans att bevisa det. Nu pgr diskussioner om hur man bst skulle kunna testa om en frare med synfltsbortfall nd fungerar i trafiken. I andra EU-lnder genomfr man redan idag speciella krprov, men i Sverige r man mer frsiktig och hoppas p att utveckla en...
-
Sveriges extrema skolmarknad oroar forskare
Det svenska skolsystemet r idag vrldsunikt med sin hrda konkurrens, stora valfrihet och vinstdrivande friskolor. Nu varnar forskare frn bland annat England och USA fr konsekvenserna av vrt nuvarande skolsystem. De uppmanar vra beslutsfattare att komma ur den svenska bubblan och se till vetenskapliga resultat. Den hastigt genomfrda friskolereformen verkar inte har lett till bttre skolresultat eller ngra generella frdelar fr samhllet,som var tanken, utan snarare tvrt om.
-
Hrligt men farligt - om sol och malignt melanom
Hudcancerformen malignt melanom r den sjtte vanligaste cancerformen i Sverige och kar orovckande snabbt. Cancerformen drabbar relativt sett mnga unga personer och kan ofta frhindras genom vettiga solvanor.-Men tyvrr finns inga tecken p ngon avmattning, utan antalet fall blir hela tiden fler, sger Magdalena Claeson, hudspecialist p Sahlgrenska universitetssjukhuset i Gteborg.Behovet av nya behandlingsmetoder fr melanompatienter har lnge varit stort, eftersom melanom inte kan bekmpas srskilt...
-
Ntet som terapirum
Kognitiv beteendeterapi, KBT, via ntet erbjuds inom den offentliga vrden mot folksjukdomarna depression och ngestsyndrom. Det forskas till och med om appar ska kunna erstta en del terapisessioner vid depression. Stefan Jansson fick hjlp mot sin panikngest. Han gick i terapi via ntet och saknade inte det personliga mtet mellan fyra gon. Vad hnder d med diagnosen, som rimligen borde freg all behandling? Behvs inte den personliga kontakten mellan klient och terapeut? Reporter Lillemor Lagerdahl.
-
Tumgenerationen riskerar f paddnacke
Anvnder du pekfingret eller tummen nr du skriver textmeddelanden p mobilen? Det r ofta ngot som skiljer ldre teknikanvndare frn yngre. Tumanvndarna r uppvuxna med mobiler och dataspel, och ses oftare sitta bjda ver en telefon eller surfplatta. Nu verkar allt fler drabbas av paddnacke, det senaste it-relaterade syndromet som fljer efter sms-tummen och musarmen. Hr forskaren som underskt risker i ungas teknikanvndning, och sjukgymnasten som ftt en ny patientgrupp. Reportrar Malin Avenius och...
-
Bengt Westermark om Cancerfondsrapporten 2013
En pressad sjukvrd stlls mot livsviktig forskning och de stora frlorarna r patienterna. Det r en av slutsatserna som Cancerfonden kommer fram till i sin ttonde rapport om lget fr cancer, vrd och forskning i Sverige. Man oroas ocks ver det kande antalet fall av hudcancer. I dagens Vetandets Vrld intervjuas Bengt Westermark, seniorprofessor i tumrbiologi vid Uppsala universitet och ordfrande fr Cancerfondens forskningsnmnd. Programledare: Camilla Widebeck
-
Hrda kroppen med vetenskapens hjlp
Hga hjder och djupa djup, stark kyla och kraftig vrme. P Mittuniversitetet i stersund finns Environmental Physiology Group som studerar hur vi mnniskor pverkas av extrema naturupplevelser. De anvnder bde sig sjlva och till exempel skidskyttar, fridykare och bergsklttrare som frskspersoner. Nsta vecka beger sig fjorton av dem till Nepal fr att studera sig sjlva vid bergsklttring i Himalaya. De kommer bland annat att titta p hur mjlten arbetar hos personer som befinner sig p hg hjd. Reporter...
-
Vetandets vrld 20130312 1210 2307
En sjurig flicka med svrbotad leukemi var dende. Men den amerikanske professorn i immunterapi tog till ett djrvt grepp. Han behandlade barnet med ett frndrat HIV virus - och flickan rddades. Men hur gick det till, och hur gr forskningen vidare frn ett enskilt fall? Professor Carl June har varit p Stockholmsbesk och berttar om forskarna i april ifjol brjade behandla barn med leukemi, barn dr ingen traditionell behandling med benmrgstransplantation och cellgiftbehandling hjlper. Reporter:...
-
Tv r efter Fukushima
Vetandets vrld ger en lgesrapport tv r efter krnkraftsolyckan i Fukushima med hjlp av bland andra Jan Johansson p Strlskyddsmyndigheten, frilansjournalisten Jon Thunqvist, och den norske krnfysikern och krnkraftsmotstndaren Niels Bhmer, vid miljorganisationen Bellona, som finns p plats i Fukushimaomrdet p rsdagen. Programledare: Camilla Widebeck.
-
Nakna kvinnor och mn i unifor
Generellt sett finns det vldigt mnga statyer av mn med makt i Sverige. Namngivna mn, kldda i uniform, till hst och med vapen, eller p piedestaler i sina mbetsklder str de dr i kraft av sin makt, sina grningar och sitt intellekt. Pfallande ofta r dremot statyerna av kvinnor anonyma, passiva och nakna, mest som ngot vackert att titta p. Det sger genusvetaren och kulturgeografen Birgitta Andersson, som i dag p den internationella kvinnodagen vandrar genom Lund tillsammans med...
-
Digitalradions renssans
Snart ska riksdagen ta stllning till om Sverige ska satsa p digitala radioutsndningar via markntet, eller inte. Med digital teknik fr fler radiokanaler rum i etern, ngot som inte minst den kommersiella radion efterfrgar. Och enligt planerna ska det bli billigare att snda digitalt den dag man slcker ned det gamla FM-bandet. Men det kan ocks bli en dyr affr till en brjan, eftersom man - i fem-tio r - mste snda parallellt, bde digitalt och analogt, detta fr att ge folk tid att byta ut sina...
-
Filosofen Folke Tersman om jv och forskning
Jvsproblematiken p vra svenska myndigheter har blivit allt mer uppmrksammad p senare tid. Om den tilltnkte utomstende experten r delgare i ett lkemedelsfretag som tillverkar medicin som exempelvis socialstyrelsen ska ta stllning till, d r det ganska sjlvklart att just denna expert inte ska f vara med och ta beslut rrande detta lkemdel. Men i dagens Vetandets vrld ska vi f hra Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala Universitet, diskutera de lite mer luddiga fallen av vad som...
-
Jvig eller inte jvig – ett svrt avgrande
-
Direktversttning i mobiltelefonen
En japansk mobiltelefonoperatr r frst i vrlden med en tjnst som erbjuder direktversttning av tal, i realtid. Talet gr via mobilt bredband till det som kallas molnet, ett slags dataserver p ntet, dr det verstts och grs om till syntetiskt tal p ett annat sprk. n s lnge kan japanerna f versttning till kinesiska, koreanska och engelska. Josh Estelle p skmotorjtten Google menar att datorerna inom kort kommer att vara snabbare n mnniskan p att verstta, ocks muntligt tal. Den stora utmaningen r att...
-
Dykande arkeologer undersker stenlderslandskap i...
P stenldern gick mnniskor torrskodda p stora landomrden som idag r havsbotten utanfr Skne och Blekinge. De hr stenlderslandskapen r sedan lnge versvmmade och p 20 meters djup hittar marinarkeologer idag lmningar efter vra frfder. Underskningen av dessa frsvunna landskap kan nu f ytterligare resurser eftersom flera energibolag nu planerar stora vinkraftsparker till havs. Vetenskapsradions Gustaf Klarin fljde med p en expedition.
-
Vxthus p hjden fder vxande stadsbefolkning
Vrldens befolkning vxer och allt fler bor i stder. Enligt FN kommer 80 procent av vrldens befolkning att vara stadsbor r 2050. Fr att tillgodose efterfrgan p mat i storstderna arbetar forskare och fretag nu med att utveckla metoder fr vertikal odling i hghus. Ett svenskt fretag har utvecklat en speciell teknik fr att odla grnsaker i ett ver 40 meter hgt hus som ocks kan inrymma kontor eller hotell. Grnsakerna frdas p ett transportband frn botten till toppen av huset och ner igen, och tack...
-
Krnkraftens svarta svanar
I Tjajkovskij balett Svansjn frekommer en svart svan. ven inom krnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan r ett uttryck fr en ovntad hndelse som fr stor inverkan, men som r mycket svr att frutse. En svart svan r ngot som skulle kunna f mycket stor pverkan p det kanske strsta infrastrukturprojektet i Sverige nnsin, det som handlar om att ta hand om arvet efter krnkraften. Idag berknas det kosta mer n 100 miljarder kronor att stda upp efter krnkraften, men mycket tyder p...
-
Onkalo - Finlands slutfrvarsgrotta
Finland planerar att gra sig av med sitt anvnda krnbrnsle p samma stt som i Sverige: genom att grva ned det 400 meter under mark. Onkalo heter testanlggningen i sydvstra Finland dr frsk nu pgr med att placera de kopparkapslar som ska innesluta det utbrnda krnavfallet. Men det spruckna berget stller till problem. Vattenflde gr stora delar av berget olmpligt som slutfrvar. Vetandets vrld fortstter med det tredje reportaget i serien Atomnotan - vetenskapsradion granskar krnkraftens kostnader....
-
Riva krnkraftverk kan bli dyrare n bygga nytt
Att riva krnkraftverk kommer de nrmaste ren att bli en allt viktigare frga i takt med att mnga lggs ned. I hela vrlden finns idag mer n 125 krnkraftverk som r nedlagda och vntar p att rivas. Ett exempel r Barsebck i Skne dr rivningen, tta r efter nedlggningen, nnu inte kommit igng p allvar. Ett allt strre frgetecken r ocks vad det till slut kommer att kosta att riva de svenska krnkraftverken. Internationellt finns det flera exempel p hur det har blivit dyrare att riva ett krnkraftverk n att...
-
Hur man river ett krnkraftverk
Att riva ett krnkraftverk tar lngre tid n det tar att bygga ett nytt. I Sverige har aldrig tidigare ett krnkraftverk rivits frut, men nu str Barsebck i Skne p tur. Vetandets Vrld handlar om hur man river ett krnkraftverk och vad som hnder med det radioaktiva skrotet. Det frsta av fyra program i serien Atomnotan - Vetenskapsradion granskar krnkraftens kostnader. Reporter Marcus Hansson.
-
Fisken flyr frn Hanbukten
Ngot har hnt med ekosystemet i stersjns grunda vatten. Ett exempel r Hanbukten, dr fisken inte lngre trivs och har flyttat ut p djupare vatten. Det smskaliga yrkesfisket r hotat och myndigheterna konstaterar att den vanliga miljvervakningen inte rcker till. Frgan r vad som r orsaken till att fisken flyr frn Hanbukten. Reporter Therese Forsberg.
-
Farliga ngor i vallaboden
Jakten p det bsta glidet kan skada hlsan. De nya, moderna fluorbaserade glidvallorna som svl professionella kare som motionrer anvnder fr att f upp farten i spret kan ge influensaliknande symptom. komman benmns som fluorfeber och drabbar de som utstts fr ngorna frn glidvallorna nr de appliceras p skidan. Kemisten Helena Nilsson i rebro konstaterar att proffsvallare kan ha upp till 500 gnger hgre halter av skadliga mnen i blodet jmfrt med befolkningen i vrigt. Reporter Torbjrn Bergstrm. Sndes...
-
Oskert om beteenderubbning hos fiskar fr ekologiska...
Rester av ngestedmpande medicin som rinner ut i sjar och vattendrag pverkar fiskars beteende. Abborrar blev osociala, glupskare, modigare, tog strre risker om de simmat i vatten med rester av ngestdmpande medicin, jmfrt med abborrar som simmat i rent vatten. Frgan r vad det fr fr konsekvenser fr ekosystemet i sjar. Reporter Gustaf Klarin.
-
Mte med Ejnar Eriksson - Mr. Sports medicine
Han var en av lkarna som infrde titthlskirurgin till Sverige p 1970-talet och blev Sveriges frste professor i idrottsmedicin 1987. Mest knd r Ejnar Eriksson fr sitt arbete med att bekmpa skador i skidbacken. Bde med skalpell och med filmkamera. S hr i sportlovstider snder vi en lngre intervju med 83-rige Ejnar "Mr Sports medicine" Eriksson, professor emeritus i idrottsmedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm. Reporter Niklas Zachrisson.
-
Asteroider och kometer i vrt solsystem
Ikvll kommer asteroiden 2012 DA14 att passera nra jorden. Nrmare n tv-satelliterna i omloppsbana. Stenbumlingen 2012 DA14 r runt 45 meter i diameter och vger 130.000 ton. En pminnelse om att solsystemet inte r s stillsamt och statiskt som vi kanske ofta tnker oss. Vetandets vrld idag handlar om vad asteroider och kometer spelar fr roll fr astronomernas bild av solsystemet. De hr sm himlakropparna r svra att upptcka, men har gett viktiga ledtrdar till att frst jordens och de andra...
-
Hjrnan och dden ur Arvid Carlssons synvinkel
Vetandets Vrld fortstter p temat hjrnan och dden. Idag snder vi ett lngre samtal med Arvid Carlsson, nobelpristagare i medicin och hjrnkunnig farmakolog. Han har lnge haft funderingar om vad sjlva ddsgonblicket kan innebra och har sina egna tankar om det, som ocks hrs i musikverket ”Efter tidens slut”. Hr fr han lite mer tid p sig att utveckla det hela. Reporter Lena Nordlund, programledare Johan Thorstenson.
-
Vad hnder i hjrnan vid ddsgonblicket?
Fr ngra r sedan upptckte intensivvrdslkaren Lakhmir Chawla en pltslig kning i hjrnaktivitet hos flera patienter som hll p att d, efter att hjrtat slutat sl. Vad berodde det p? Finns vetenskapliga frklaringar p nra-dden-upplevelser? I ett unikt samarbete med tonsttarna Jonas Bohlin och Mattias Uhln snder Vetenskapsradion tv program om vad forskarna tror hnder i hjrnan nr vi dr. Musikverket "Efter tidens slut" som inspirerades av Lena Nordlunds forskarintervjuer uruppfrdes i Stockholms...
-
Ihopkopplade krsimulatorer berttar mer om bilens...
Simulatorer dr man studerar bilfrare i olika situationer har funnits lnge och bidragit till olika trafikskerhetshjande tekniker i bde fordonen och p vgarna. Nu har forskare vid Statens vg och transportforskningsinstitut, VTI, och Linkpings universitet kopplat ihop tv simulatorer som ocks kan ge svar p hur frarens agerande pverkar en riktig bilmotor. Enligt forskarna r det hr frsta gngen man gjort det hr i vrlden. Vetenskapsradions Pelle Zettersten har beskt VTI och Linkpings universitet dr...
-
Nr skrck och rdsla tar ver vr hjrna
Alla knner vl igen knslan nr hret reser sig och det gr en stt av adrenalin genom kroppen. Man kan faktiskt se var vi blir rdda i hjrnan om man tittar i en magnetkamera samtidigt som frskspersonen blir skrmd. Dremot har vi inte samma nytta av rdslan nu som p stenldern. Idag anvnder vi istllet rdslan som njutning nr vi ser en skrckfilm. Dagens Vetandets Vrld r en kortare version av Kossornas Planet i P4 frn i hstas som handlade om rdsla.
-
Se upp i backen!
Vetandets Vrld handlar idag om alpina skador i skidbacken. Nsta vecka drar sportloven igng och d kommer ver en halv miljon farthungriga skidkare kasta sig ut fr branterna i svenska fjllen. Fr de allra flesta kommer den fartfyllda tiden i backen bli en hrlig upplevelse, men en del kommer ocks skada sig rejlt. Vad har den idrottsmedicinska forskningen har att sga om alpina skidskador? Reporter Niklas Zachrisson.
-
Svenska ingenjrer fr tuffare konkurrens
Just nu sitter fack och fretagsledning vid Ericsson i intensiva frhandlingar om de 1 550 tjnster som ska bort i Sverige. Ingenjrer och forskare hemma i Svedala sitter inte lngre skert nr forskning och utveckling globaliseras. Billigare ingenjrer finns utomlands och med nya stt att jobba spelar det inte s stor roll var man befinner sig. r det oundvikligt att jobben frsvinner utomlands eller kunde vi klara den hr utmaningen bttre? Reporter Jon Thunqvist.
-
Hlsoklyftan allt strre mellan hg- och lgutbildade
Hg utbildning gr hand i hand med bttre hlsa och lngre livslngd, medan lgutbildade har smre hlsa och kortare liv, visar statistiken. I vlfrdsamhllen frsker man motverka det med utbildningsinsatser. Men forskningen tyder p att klyftan i sjlva verket bestr och till och med kar i ett lngre perspektiv. Vetandets Vrlds Per Gustafsson rapporterar frn ett symposium p Kungliga Vetenskapsakademin dr hlsoklyftan diskuterades.
-
Exosomer r cellernas flaskpost
De finns nstan ver allt i vra kroppar och nu intresserar sig allt fler forskare fr de sm bubbellika exosomerna. De fraktar genetiskt material mellan cellerna i vra organ och tom. mellan olika organismer, verkar det som. Exosomforskare tror att nanobubblorna kan hjlpa oss att frst och bota sjukdomar som HIV, Parkinsons och astma, och att de kan anvndas fr att stlla cancerdiagnoser. n s lnge terstr mycket arbete med att kartlgga hur exosomerna fungerar och vilken roll de spelar i vra kroppar....
-
Geoingenjrskonst kan bromsa global uppvrmning
Rymdspeglar som reflekterar bort solljus frn jorden och konstgjorda trd som specialdesignats fr att suga upp koldioxid i mngder. r det s vi ska bromsa den globala uppvrmningen om utslppen av klimatgaser inte minskar? Det tror forskare som nu utvecklar olika tekniker fr att manipulera klimatet i syfte att hlla nere jordens temperatur. Det kallas geoengineering eller geoingenjrskonst. Kritikerna ser enorma miljrisker. Vem vet vad som hnder nr vi brjar att mixtra med jordens klimatsystem? Lisen...
-
Cannabis dubbelt starkare idag n p 1970-talet
Cannabis r en olaglig drog som r narkotikaklassad i Sverige. nd ifrgastter mnga om den r s farlig fr hlsan som det psts. Saken kompliceras av att koncentrationen av drogens berusningsmne varierar. Helt klart r dock att den har den kat, i grova drag med det dubbla sedan hippietiden p 1970-talet. I Vetandets vrld tittar frilansjournalisten Ellen Wennerstrm p hur forskningslget ser ut idag. Reportaget sndes frsta gngen i augusti 2012.
-
Droger via ntet - en grzon
Det handlar om ntdroger, designerdroger, RC-droger, nya syntetiska droger. Varje vecka dyker ett nytt sdant preparat upp i Europa. Men vad r egentligen ntdroger? Hur vanliga r de? Och vad kan hnda nr en sdan hr cocktail av olika syntetisk framstllda droger fr hjrnan och kroppen att sl bakut? Och r sdana hr nya droger s vanliga bland ungdomar som man kan tro, om man fljer rapporteringen i media? Reporter: Michael Borgert.
-
Chalmers leder EU-projekt om grafenforskning
Vetandets vrld gnar sig idag t den stora forskningssatsning som bekrftades nu p frmiddagen. Eu anslr en halv miljard euro till forskning om supermaterialet grafen. Pengar som gr till ett projekt som leds frn Chalmers tekniska hgskola i Gteborg. Vi fr bland annat hra Jari Kinaret, Chalmersprofessorn som ska leda hela det stora projektet, i det direktsnda programmet. Programledare Camilla Widebeck
-
Magra slar och stora exploatrer
Grnlandsslarna i Arktis har blivit magrare de senaste ren och dessutom fder de betydligt frre ungar n frr. Det och mycket annat har avhandlats p en lite annorlunda konferens som hlls under en vecka varje r i Troms. Hit kommer oljefretagen, politikerna och fiskerifretrdarna som vill utnyttja Arktis naturtillgngar nr isen frsvinner, liksom forskarna som varnar fr att framtiden kanske inte ser ut som exploatrerna tror. Malin Avenius rapporterar frn den pgende konferensen Arctic Frontiers 2013.
-
Sopor p menyn nr vargen blev hund
Nr vargen blev hund innebar det bland annat att den utvecklades till att tla allt mer strkelserik fda. P s stt kunde den leva p de sopor de tidiga jordbrukarna lmnade efter sig. Den slutsatsen drar forskare i Uppsala som jmfrt gener frn vargar och hundar. Hjrnorna skiljer sig t mellan varg och hund, men ocks vilken typ av kost matsmltningsapparaten tl. I Vetandets vrld mter vi forskaren Erik Axelsson frn Uppsala Universitet som str som huvudfrfattare till studien. Kerstin Lidn, professor i...
-
Ett mindre program om siffror och matematik
Vetandets Vrld bjuder idag p en kortare version av Kossornas Planet i P4 som handlar om matte. Per Helgesson och Lena Nordlund pratar siffror med Malin som har dyskalkyli, gr p syjunta dr man rknar med brk och trffar frfattarna till den ekivoka och humoristiska matteboken stberga komvux.
-
Miljonregn ver svensk solenergiforskning
Energimyndigheten tror p solenergiforskning. Sex srskilt lovande projekt fr dela p 108 miljoner kronor. Solenergi r ett omrde dr Sverige har potential att bde stlla om vr egen energifrsrjning och att exportera kunskap och teknik. Fr solenergiforskning r vi bra p hr i landet. Srskilt intressant r forskningen om solbrnslen, dr man frsker hrma naturen fr att utvinna lagringsbar energi. I dagens Vetandets Vrld berttar Sara Bargi p Energimyndigheten varfr man satsar p solenergiforskning. Dessutom...
-
Planerade kejsarsnitt en kostsam global trend
Allt fler kvinnor i vrlden fder barn med hjlp av kejsarsnitt, trots att det i normala fall r ett smre alternativ fr bde mor och barn jmfrt med vanlig frlossning. Kejsarsnitt r dessutom betydligt dyrare n vanliga frlossningar. Det fyrariga EU-projektet OptiBirth ska kartlgga varfr s mnga kvinnor mer eller mindre rutinmssigt frlses med kejsarsnitt ocks vid nsta frlossning och varfr skillnaderna mellan olika lnder r s stora. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg.
-
Vad hnder nr vlfrden fr g med vinst?
De senaste 20 ren har svensk vlfrd frndrats i grunden. Att vi lter privata fretag driva skattefinansierad skolverksamhet med vinst gr Sverige nrmast vrldsunikt. I det hr r sista programmet i Vetandets Vrlds serie om den ekonomiska vetenskapen ska Niklas Zachrisson grva djupare i frgan om vinster i vlfrden.
-
Dolda hjrnskador en utmaning fr vrden
Hur ska personer med frvrvade ltta, sk osynliga, dolda, hjrnskador f den hjlp de behver? Det r en stor frga fr hjrnskadesvrden. Risken r att folk skickas hem frn akuten, efter hjrnskakning, och upptcker effekterna frst lngt lngre fram. Det framkom vid Hjrnskadeforum 2013 som hlls i veckan i Stockholm. Reporter: Per Gustafsson.
-
Thomas Kuhns bok om paradigm och vetenskapliga...
Den amerikanske fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Kuhn gav ut sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962. Kuhns bok frndrade helt synen p hur vetenskap gr till och blev skolbildande inom vetenskapshistorien. Men vad sger Kuhns ider om dagens vetenskap? I Vetandets Vrld samtalar Ulrika Bjrkstn med idhistorikern Christer Nordlund vid Ume universitet och molekylrbiologen Mathias Uhln p Sci Life lab i Stockholm om Kuhns betydelse. Programmet sndes frsta gngen 28/12 2012.
-
Ljunghedarna som frsvann
Fr hundra r sen drogs planerna upp fr en dramatisk frndring av landskapet i sydvstra Sverige. P ngra rtionden utplnades de vidstrckta ljunghedarna och ersattes med skog. Hedmarken hade strckt sig frn Skne till Bohusln och in i Smland och Vstergtland. Totalt berknar man att ljungheden som mest tckte omkring 450 000 hektar. Det r ngot mer n Gotlands yta. I dagens Vetandets Vrld berttar Thomas Lindberg hur frvandlingen frn hed till skog gick till.
-
De riktigt stora frgorna
Kommer universum att expandera i all evighet? Finns det ngot slut och brjade allt? Kan vi vara skra p att vi finns? Varfr r jorden ett bra stlle fr liv? Lena Nordlund och Per Helgesson frn vetenskapsradions program Kossornas Planet i P4 stller forskarna mot vggen(om den nu existerar) och krver svar. Hustrubaduren Stefan Sundstrm str som vanligt fr musiken.
-
Kan ekonomisk tillvxt vara miljvnlig?
Vad tycker du r viktigast: Att f bort den utbredda fattigdomen i vrlden, eller hindra jorden frn en allt fr hg medeltemperatur? Eller hnger klimathot och fattigdom ihop? Ekonomer och biologer r ofta oense om vad som r de stora desfrgorna och huruvida det r hllbart att strva efter den ekonomiska tillvxt som driver dagens samhllsekonomi.Vissa forskare menar att en ny och miljinriktad upplysning inom samhllsekonomin r p gng, som kan hjlpa till att rdda mnskligheten frn sin egen undergng. Det...
-
Frsurningen av haven oroar forskarna
Hur ser framtidens hav ut? Finns dr musslor, snckor och koraller, eller tar algerna och maneterna ver? Vetandets vrld handlar om den pgende havsfrsurningen som orsakas av koldioxiden vi slpper ut i luften. Forskare frutspr att djur som bygger skal kommer f svrare att verleva nr allt byggmaterial i vattnet gr t till att neutralisera kolsyra, och p vissa hll har det redan hnt. I Gteborg har ett tre r lngt forskningsprojekt just avslutats, dr biologer, oceanografer och kemister studerat...
-
Hur stter man prislapp p naturen?
Hur mnga kronor tycker du att ett rent hav r vrt? Vad skulle du stta fr pris p skogen dr du brukar vandra? Det r exempel p frgor som miljekonomer och naturvrdsbiologer allt oftare frsker hitta svar p. Forskare och politiker vill nu synliggra det ekonomiska vrdet av vra ekosystem fr att kunna skydda den natur som vi alla r beroende av. Men att stta prislappar p natur kan vara kontroversiellt fr dem som anser att den levande naturen r ovrderlig. Vetandets Vrlds serie om den ekonomiska...
-
Hlor p havets botten rddar hotade arter
P flera hundra meters djup ute i Skagerrak finns omrden med hlor p havsbottnen. De kallas fr pockmarks - det engelska ordet fr kopprren efter smittkoppor. De hr hlorna kan vara biologiska skattkammare. Vid en expedition rakt ut frn Smgen - hittade forskarna inga kratrar med aktivt bubblande gas - men vl skyddsrum fr bde hotade koraller, svampdjur och sjstjrnor. Reporter: Lena Nslund.
-
Nya satelliter ska vaka ver Amazonas
Brasilien har frvnat mnga med sitt ambitisa rymdprogram: 200 miljoner dollar per r satsas p att skjuta upp satelliter. Man har ett stort land att vervaka, inte minst regnskogen i Amazonas. Nu satsar man p tre nya satelliter som ska frbttra kameravervakningen ver landet. Reporter: Per Gustafsson. Programmet sndes frsta gngen 10 maj 2012.
-
Stinkande vxter erstter bekmpningsmedel
En teknik som motverkar skadeinsekter och ogrs har tagits fram av forskare i Kenya. Metoden kallas push-pull och anvnder lukter fr att styra insekter och ogrs dit man vill ha dem. Reporter: Pelle Zettersten. Programmet sndes frsta gngen 13 november 2012.
-
Stamceller ska gra Sydkorea rikt
Stamceller ska bli Sydkoreas nya vlstndsskapande industri. I r satsas mer n en halv miljard p stamcellsforskning i landet, och det r en dubblering jmfrt med frra ret. Reporter: Camilla Widebeck. Programmet sndes frsta gngen 6 december 2012.
-
Sparsam ingenjrskonst lockar Indiens fattiga
"Frugal engineering" r en sorts sparsam ingenjrskonst fr att f fram hgteknologiska produkter som ven miljarder fattiga kineser och indier har rd att kpa. Att ta fram prylar fr en brkdel av priset utan att tulla p kvalitn det r indiska ingenjrer vldigt bra p. Reporter: Johan Bergendorff. Programmet sndes frsta gngen 28 maj 2012.
-
Traditionell medicin kontroversiell ven i Kina
Vad r det egentligen r fr skillnad mellan traditionell kinesisk medicin och det som ibland kallas fr modern vsterlndsk, och hur ser man i Kina ser p den hr krocken mellan tv olika medicinska skolor? Reporter: Hanna Sahlberg. Programmet sndes frsta gngen 24 maj 2012.
-
Vetenskapliga revolutioner 1962 och 2012
Fr 50 r sedan kom den vetenskapshistoriska klassikern De vetenskapliga revolutionernas struktur av Thomas Kuhn ut. Hur str den sig idag? Det undersker Ulrika Bjrkstn.
-
Tv r under isen i Antarktis
Fr 60 r sen i r tervnde den norsk-brittisk-svenska Antarktisexpeditionen till Europa efter att ha vistats nstan tv r p forskningsstationen Maudheim. Det var vrldens frsta stort upplagda internationella polarexpedition, och nnu 2012 finns expeditionsmedlemmar kvar i livet som kan bertta. Programmet sndes frsta gngen den 7 november 2012.
-
Vlkommen till 2000-talets hobbyrum
Nr du vxte upp var det balsatr, lim och gummisnoddar som gllde. Idag innehller vertygsldan 3d-skrivare, laserskrare och ritningar som hemmapulare i hela vrlden tillsammans bearbetar p internet. Det kallas Maker Movement och r gr-det-sjlvaren 2.0.Men det handlar inte bara om hobby. Nej, det hr r en sorts industriell revolution, menar fresprkarna. Snart kan vem som helst tillverka vad som helst. Tack vare ppen kllkod och anvndarvnlig teknik kan allt fler mnniskor nu ta tillverkningen av sina...
-
Den tredimensionella revolutionen
Varfr g och kpa en tandborste nr du kan skriva ut den? Det r mjligt att gra med en s kallad 3d-skrivare. Mycket tyder p att 3d-skrivare inom ngra r kommer att vara lika vanliga som blckstrleskrivare r idag. Utvecklingen av 3d-skrivare gr att tillverkningsindustrin idag str infr ett genombrott som r vrt att kalla en ny industriell revolution. Nu kan 3d-skrivare tillverka freml av i stort sett vilket material som helst och hastigheten, detaljrikedomen och storleken p det utskrivna fremlet...
-
Tndstickan en lysande id
Varje sekund tnds 190 000 tndstickor i vrlden. Sllan tnker vi p hur mycket som krvs fr att en tndsticka ska fungera bra. Kvalitetsbegreppet ”Made in Sweden” fddes med den en gng helt vrldsledande svenska tndsticksproduktionen som gjorde Jnkping bermt fr sina tndstickor. Lagom till advent tar frilansjournalisten Ylva Carlqvist Warnborg oss med p en historisk frd frn handgjorda svavelstickor, vars giftiga fosfortndsats orsakade kkbrand bland arbetarna, till dagens precisionstillverkade...
-
Fr man ha l p buffbordet?
lfisket har lnge varit en viktig del av skrgrdsfiskarnas ekonomi. Men len har minskat drastiskt de senaste 30-40 ren. De unga larna som driver in mot Europas kuster – glaslarna – har minskat med mellan 95 och 99 procent. Reporter Lena Nslund. Programmet sndes frsta gngen 8 maj 2012.
-
Sydkorea satsar stort p nanoforskning
Nanovetenskap kallas ibland atomsljd, fr att det handlar om teknik och medicin i atomskala. Det r ett av de omrden som den allt ambitsare forskningsnationen Sydkorea vill satsa srskilt mycket p. Forskningen inom omrdet strcker sig frn medicinska tillmpningar till elektronik och material. Vetandets vrld besker nanoforskare inom tv helt olika omrden: En som styr processer p cellytor fr att ta dd p cancerceller och en som sljdar p det bsta materialet fr framtidens vikbara datorskrmar. Reporter...
-
Bakom kulisserna i framtidens forskarlnder
I ett frsk att sammanfatta vra utlandsresor till framtidens forskarlnder gr vi bakom kulisserna nr Vetenskapsradions reportrar berttar om historier i historierna frn Sydkorea, Kina, Indien, Uganda, Kenya och Brasilien. Programledare: Lars Brostrm
-
Farliga ngor i vallaboden
Jakten p det bsta glidet kan skada hlsan. De nya, moderna fluorbaserade glidvallorna som svl professionella kare som motionrer anvnder fr att f upp farten i spret kan ge influensaliknande symptom. komman benmns som fluorfeber och drabbar de som utstts fr ngorna frn glidvallorna nr de appliceras p skidan. Kemisten Helena Nilsson i rebro konstaterar att proffsvallare kan ha upp till 500 gnger hgre halter av skadliga mnen i blodet jmfrt med befolkningen i vrigt. Reporter Torbjrn Bergstrm.
-
Magknslan viktigare n febertermometern
-
Asteroider och kometer i vrt solsystem
Om tv mnader kommer en asteroid som r 40 meter i diameter att passera nra jorden, nrmare n tv-satelliterna ligger i omloppsbana. En pminnelse om att solsystemet inte r s stillsamt och statiskt som vi kanske ofta tnker oss. Vetandets vrld idag handlar om vad asteroider och kometer spelar fr roll fr astronomernas bild av solsystemet. De hr sm himlakropparna r svra att upptcka, men har gett viktiga ledtrdar till att frst jordens och de andra planeternas historia, och vad som hnder hr nu....
-
Kristen tradition enligt Nathan Sderbloms recept
Teologen och prsten Anders Mogrd om olika stt att se p kristen tradition. Programledare: Camilla Widebeck.
-
Naturvetenskap och humaniora tv skilda vrldar
Vad r det egentligen fr skillnad mellan naturvetenskap och humanvetenskaperna, frutom att de undersker olika saker? Varfr blir det ofta missfrstnd och misstnksamhet nr naturvetare och humanister mts? Hur kan forskare frn dessa olika vrldar komma till helt olika svar p samma frga? I dagens Vetandets Vrld frsker frilansjournalisten Nils Ekblad f svar p dessa frgor.
-
Busfret Segenet Kelemu blev toppforskare
Dr. Segenet Kelemu r en afrikansk forskare som minst sagt har gjort en omtumlande klassresa. Hon fddes i en liten fattig by i Etiopien och fick slita hrt fr att hjlpa familjen med allehanda sysslor. Idag r hon ett av de ledande namnen inom jordbruksforskning p kontinenten och har varit med och lett flera internationella forskningsinstitut, bde i och utanfr Afrika. Vetenskapsradions Pelle Zettersten mter vxtpatologen Segenet Kelemu p hennes kontor p det st- och centralafrikanska...
-
Den skjutglade svensken i San Remo
Under ngra vintrar p 1890-talet bodde Alfred Nobel vid Medelhavets strand i San Remo. Men den svenske uppfinnarens olika experiment vllade oro i den annars lugna liguriska staden och till sist tvingades Nobel kpa sin nrmsta grannes hus. Den 10 december 1896 avled Alfred Nobel i San Remo och dr ppnades ocks hans chockerande testamente. Villa Nobel r idag frndrad sedan Alfreds tid men r ppen som ett museum ver donatorn och uppfinnaren som frknippas ven med San Remo.
-
Den ekonomiske ingenjren Alvin Roth
Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i r av amerikanerna Lloyd Shapley och Alvin Roth. Deras forskning kan sammantaget ses som en del av nationalekonomins utveckling p senare r: En resa frn abstrakt teori till praktisk anvndning i dagens samhlle. Lloyd Shapley tog fram en matematisk modell som parar ihop personer eller saker s att ingen av aktrerna fredrar ngon annan n den som modellen tilldelat dem. Alvin Roth tillmpade teorin i verkligheten. Denna sjtte del...
-
Stamceller ska gra Sydkorea rikt
Stamceller ska bli Sydkoreas nya vlstndsskapande industri. I r satsas mer n en halv miljard p stamcellsforskning i landet, och det r en dubblering jmfrt med frra ret. Samtidigt har Sydkorea infrt ett stt att snabbt godknna nya stamcellsbehandlingar fr anvndning p patienter. Vetenskapsradions Camilla Widebeck fortstter rapportera om Sydkorea i serien De nya forskningslnderna.
-
Sydkorea - frn snabb efterfljare till frst i ledet
Sydkorea r ett av de lnder i vrlden som satsar mest p forskning. Tidigare har man mest byggt vidare p andras upptckter, men nu r landet redo fr en satsning p egen grundforskning. Sydkorea r nsta land i raden av lnder Vetandets vrlds besker i sin satsning p De nya forskningslnderna. Reporter Camilla Widebeck.
-
Alan Turing ville bygga en hjrna
Ett frgiftat pple lg bredvid Alan Turings sng nr han hittades dd, bara 41 r gammal. D hade han hunnit lgga grunden fr moderna datorer med sin universalmaskin och frkortat andra vrldskriget genom att kncka tyskarnas koder. Mest knd r nog den brittiske matematikern fr att han stllde frgan: Kan maskiner tnka? Vetenskapsradions Torill Kornfeldt berttar om ett illa behandlat geni som i r skulle fyllt 100 r. Dessutom fr vi flja en hgst mrklig tvling som Alan Turing gett upphov till.
-
Torsken vann nr piraterna frsvann
Svartfisket hotade ett av vrldens sista stora torskbestnd och vi fick vi lra oss att inte kpa torsk frn Barents hav. Sju r senare r fiskepiraterna bekmpade och torsken tillbaka p historiskt hga niver. Men torskrekordet beror ocks p mindre is och varmare vatten. Flj med till Nordnorge och trffa mnniskorna som arbetar med att bevara fiskeresurserna utanfr Europas nordligaste kust.
-
Tndstickan var en lysande id
Varje sekund tnds 190 000 tndstickor i vrlden. Sllan tnker vi p hur mycket som krvs fr att en tndsticka ska fungera bra. Kvalitetsbegreppet ”Made in Sweden” fddes med den en gng helt vrldsledande svenska tndsticksproduktionen som gjorde Jnkping bermt fr sina tndstickor. Lagom till advent tar frilansjournalisten Ylva Carlqvist Warnborg oss med p en historisk frd frn handgjorda svavelstickor, vars giftiga fosfortndsats orsakade kkbrand bland arbetarna, till dagens precisionstillverkade...
-
Kobilka avbildade adrenalinruschen
Nr du fr hjrtklappning av en skrckfilm beror det p att sm receptorer p dina cellers yta fngar upp adrenalinet i blodet och fr dina organ att reagera. Stanfordprofessorn Brian Kobilka, rets Nobelpristagare i kemi, har gnat mer n tjugo rs forskning t att frska frst hur de G-proteinkopplade receptorerna ser ut och fungerar. Vetenskapsradions Torill Kornfeldt har trffat bagarsonen Brian Kobilka som sjlv tycker att han r lite som en norrlnning.
-
Yamanaka backade cellen till ursprungslget
Nobelpristagaren i medicin Shinya Yamanaka var den som visade vrlden att kroppens celler kan frms att backa till ett ursprungligt stadium dr de har frmgan att bli vliken typ av celler som helst. Efter upptckten fick han starta ett helt forskningsinstitut inriktat p forskning om sdana s kallade iPS-celler. Vetenskapsradions Camilla Widebeck trffade Shinya Yamanaka i Kyoto.
-
Vlkommen till 2000-talets hobbyrum
Nr du vxte upp var det balsatr, lim och gummisnoddar som gllde. Idag innehller vertygsldan 3d-skrivare, laserskrare och ritningar som hemmapulare i hela vrlden tillsammans bearbetar p internet. Det kallas Maker Movement och r gr-det-sjlvaren 2.0.Men det handlar inte bara om hobby. Nej, det hr r en sorts industriell revolution, menar fresprkarna. Snart kan vem som helst tillverka vad som helst. Tack vare ppen kllkod och anvndarvnlig teknik kan allt fler mnniskor nu ta tillverkningen av sina...
-
Den tredimensionella revolutionen
Varfr g och kpa en tandborste nr du kan skriva ut den? Mycket tyder p att 3d-skrivare inom ngra r kommer att vara lika vanliga som blckstrleskrivare r idag. Nu kan 3d-skrivare tillverka freml av i stort sett vilket material som helst. Hastigheten, detaljrikedomen och storleken p det utskrivna fremlet kar snabbt. Redan arbetar forskare p att skriva ut vvnad med levande celler som byggblock.
-
Fascismen - historia och nutid
Vi tar tempen p den aktuella forskningen kring fascismens historia. Inte minst handlar det om hur dagens ultranationalistiska rrelser ska definieras. Det debatteras efter journalisten och historikern Henrik Arnstads artikel i DN dr han menar att Sverigedemokraterna r ett fascistiskt parti. Henrik Arnstad och historikern Lena Berggren diskuterar frgan under ledning av Tobias Svanelid.
-
Schrdingers katt finns samtidigt i Paris
Varfr ligger det en katt och myser p skrivbordet hos Nobelpristagaren Serge Haroche? Den ligger dessutom p det ena av hans tv kontor, det han numera knappt hinner beska. Bara i kvantvrlden kan ngot vara p tv platser samtidigt, men i dessa dagar skulle Serge Haroche nog grna kunna gra som kvantpartiklarna. Han har svrt att hinna med jobben som aktiv forskare p labbet och som chefsadministratr p Collge de France i Paris. I programmet besker Bjrn Gunr labbet dr kvantvrlden blev verklighet fr...
-
Biobanker en bortglmd guldgruva
Det handlar vvnadsprover och blodprover frn svenska medborgare som sparats nda sedan 1800-talet. Bitar av oss sjlva som vi donerat till forskning nr ett vvnadsprov tagits frn en tarm, ett brst eller ett fdelsemrke. r du fdd efter 1975 finns ditt blod sannolikt i en biobank. Det finns nstan 600 biobanker i Sverige, ngot som gr att vi sitter p en unik guldgruva och som forskarna hoppas kan leda till nya stt att behandla sjukdomar. Utbildningsminister Jan Bjrklund pratar om en outnyttjad...
-
Lefkowitz frklarade koffeinkicken
Robert Lefkowitz r en av rets Nobelpristagare i kemi. Han har upptckt de s kallade g-proteinkopplade receptorerna som sitter p ytan till cellerna i vra kroppar. Det r cellernas porttelefon som tar emot meddelanden frn bde kroppens egna signalsubstanser och frn yttre stimuli, som synintryck, lukt och smak. Lefkowitz berttar om hur hans egna upptckter bland annat handlar om kaffets effekter p oss. Koffeinet binder till en typ av receptorer som sitter p nervcellers yta som tillhr just de...
-
gget ruvar p lsningen
I dagens Vetandets Vrld ska vi f stifta lite nrmare bekantskap med John Gurdon som delar rets Nobelpris i medicin eller fysiologi med japanen Shinya Yamanaka. De belnas fr upptckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens. P ren svenska betyder det att vilken cell som helst i en levande varelse kan gras om till en slags stamcell. Dessa stamceller kan sedan bilda vilken sorts cell som helst i organismen, eller som med fret Dolly, klona hela organismen. Britten John Gurdon skapade...
-
Hotet mot vrt dricksvatten
"Vrldens bsta dricksvatten" brukar var och varannan svensk kommun skryta med att de har, men egentligen r kranvattnet i Sverige varken bttre eller smre n i de flesta andra EU-lnder. Och vad vrre r, mnga kommuner har slarvat med att i att underhlla sina vattennt, ngot som forskare varnar fr kommer att straffa sig i form av fler vattenburna sjukdomar i framtiden. En bidragande orsak r den globala uppvrmningen som redan nu visar sig i att vattnet blivit brunare. Dagens Vetandets Vrld handlar om...
-
Vetandets Vrld 20121114 1210 2307
Medan brnslen och fordon blivit allt renare p vra vgar har utvecklingen inom sjfarten gtt mycket lngsamt. Bttransporterna har kat kraftigt de senaste ren och utslppen frn den smutsiga tjockoljan, som de flesta fartyg drivs med, har blivit ett vxande miljproblem. Nu kar miljkraven och sjfarten mste g ver till renare brnslen och installera ny reningsteknik. Samtidigt visar forskning att det skulle g att minska brnsleanvndning med upp emot 75 procent.
-
Stinkande vxter erstter bekmpningsmedel
En teknik som motverkar skadeinsekter och ogrs utan kemiska bekmpningsmedel har tagits fram av forskare i Kenya. Metoden kallas push-pull och bygger p att styra insekter och ogrs med andra vxters dofter. Man planterar en sorts vxt vid kern som skadeinsekterna tycker luktar illa . En annan vxt planteras sedan i utkanten av odlingarna och avger en doft som attraherar skadegrarna och fr dem bort ifrn de vrdefulla grdorna. Vissa kemiska substanser som frigrs via rtter kan ocks hlla ogrs borta.
-
Schrdingers katt bor i Klippiga bergen
Amerikanen David Wineland r en av rets nobelpristagare i fysik. Han har underskt de allra minsta bestndsdelarna av vr tillvaro och konstruerat experiment dr han kunnat testa kvantmekanikens teoretiska beskrivningar av hur de beter sig. Vi besker honom i Boulder, Colorado nr rets frsta sn just fallit och Klippiga bergens toppar ligger lockande vita runt forskningsinstitutet NIST, National Institute of Standards and Technology.
-
Kampen om den ekonomiska vetenskapen
Under hsten har vi snt en serie program om ekonomi som vetenskap. Bland annat riktades hrd kritik mot nationalekonomins ofrmga att frklara och frutse hndelser i vr ekonomi. Kritiken gav upphov till starka reaktioner och en tvrvetenskaplig maildiskussion om nationalekonomins vetenskaplighet uppstod i Vetenskapsradions brevlda. I femte delen i serie om ekonomi blir det en debatt mellan Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds Universitet, och Olof Johansson-Stenman, professor i...
-
Smniga sjbefl utmaning fr forskare
Lite mer n 200 olyckor och tillbud sker varje r p svenska fartyg eller i svenska farvatten. Ofta visar det sig att trtthet och alkohol varit orsaken. Tuffa vaktscheman och en arbetsmilj dr det r svrt fr vem som helst att hlla sig vaken r ngra av problemen som sjskerhetsforskningen pekar p. Nu har forskarna tagit fram ett instrument fr att kunna minska den risken. Vi tittar ocks p den tekniska forskning som syftar till att gra fartygen skrare. Om det gr hl i skrovet vid kollision s skall det...
-
Tv r under isen i Antarktis
Fr 60 r sen i r tervnde den norsk-brittisk-svenska antarktisexpeditionen till Europa efter att ha vistats nstan tv r p forskningsstationen Maudheim. Det var vrldens frsta stort upplagda internationella polarexpedition och n idag finns expeditionsmedlemmar kvar i livet som kan bertta.-Vi levde vldigt ttt in p varann men alla var rdda fr att orsaka konflikter som kunde g ut ver forskningen, minns polarforskaren Charles Swithinbank som var expeditionens yngste medlem. I programmet kan man ocks...
-
En lurvig guldkant p vrden
Mnga studier visar att husdjur r bra fr vr hlsa. Djurgare gr mer sllan till lkare, r mindre stressade och har mindre smnproblem n icke-djurgare. De positiva effekterna handlar bde om att behlla hlsan och att m bttre som sjuk. Idag finns omkring 100 vrdhundar som arbetar i ett femtiotal kommuner runtom i Sverige, och de blir allt fler. Hundarna har visat sig kunna skapa livsgldje, motivation och inspiration hos patienter p ett stt som vrdpersonal och anhriga ofta inte klarar. -Vrdhundar kan...
-
Bioteknikcenter lyfter forskningen i Kenya
Det lnar sig att vara en mittpunkt i stafrika. Framfrallt har huvudstaden Nairobi har dragit frdel av det och tack vare alla internationella organisationer i staden har forskningen tagit stora steg framt. Vetenskapsradions Pelle Zettersten besker det relativt nystartade Bioscience for east and central Africa, en supermodern anlggning med laboratorier i vrldsklass inom bioteknik. Frutom att ta fram tligare och mer hgkvalitativa grdor och djur fr Afrikas mnga jordbrukare, s r centrets roll att...
-
Blodet som klla till evig ungdom
Vad r det med blod som ftt mnniskor i alla tider att fascineras, cklas och hoppas? Hur mycket av myterna kring blodets fryngrande och vitaliserande kraft kan faktiskt visa sig stmma? P senare r har den moderna medicinen gjort flera spnnande upptckter som visat att blod tycks bra p egenskaper som fr tankarna till religsa riter och myten om den evigt unga vampyren. En forskargrupp i Kalifornien tror sig ha hittat ett nytt stt att hlla typiska lderssymtom hos mss borta genom att ge dom blod frn...
-
Mnskliga faktorn kan ka krnskerheten
Vi borde hylla den mnskliga faktorn istllet fr att beskylla den. Det freslr Johan M Sanne som r docent i teknik och social frndring vid Linkpings universitet. Han har under de senaste ren studerat skerhetstnkandet inom krnkraftsindustrin och upptckt att man satsar stora resurser p att konstruera tekniska system som p ytan verkar nstan osrbara, medan erfarenheten tvrtom visat att det inte gr att bygga bort olyckor med teknik. Det gick vare sig p Three Mile Island, i Tjernobyl eller i...
-
Att forska under Idi Amins skrckvlde
Ugandas vetenskapssamhlle drabbades hrt av det diktatoriska styret i landet under 1970 och delar av 80-talet. Mnga forskare och andra hgutbildade personer tvingades, eller valde sjlva, att lmna landet i rdsla fr att bli bortfrda, misshandlade eller till och med ddade. Uppskattningsvis 300.000 personer mrdades under Idi Amins tid som president och mnga lnder brt kontakten med Uganda i protest. Tiden efter Amin, nr den tidigare presidenten Milton Obote tervnde, var ocks besvrlig....
-
Hotade sandmarker ppnas upp och restaureras
Mnga av de insekter, blommande rter och grs som trivs i sandmarker r utrotningshotade. I ett projekt fr att frska frhindra detta arbetar lnsstyrelserna i Skne, Halland och Kalmar med att frska terskapa en del sandmarker som de en gng var, dr flckvis med bar sand varieras med mngsidig vxtlighet. Det handlar till exempel om att rja bort tta bestnd av bergtall som en gng planterades bland annat fr att stoppa sandflykt. Men att till viss del blottlgga sanden fr att olika hotade arter ska trivas...
-
Kiruna ska bli framtidens mnsterstad
Delar av Kiruna kommer att rivas och byggas upp p nytt cirka tre kilometer nordost om nuvarande centrum. Hela flyttprocessen och byggandet av den nya staden vcker stort intresse i forskarvrlden. Ett 25-tal forskare som r knutna till Lule tekniska universitet r i full gng med ett projekt som bland annat ska studera hur medborgarna fr inflytande i flyttprocessen, hur energisnla bostder kan byggas i ett kallt klimat och hur Kiruna med sin maskulina tradition kan bli en hllbar stad fr bde mn och...
-
Bttre resultat nr skolan flyttar ut
Ny svensk forskning visar att elever som fr delar av sin undervisning ute i andra miljer n klassrummet presterar bttre. De lr sig mer och kommer ihg det bttre. Klasserna fungerar dessutom bttre socialt. Vi tar till oss informationen med olika sinnen och ju fler sinnen man kan koppla till ngot man frsker lra sig desto lttare blir det att komma ihg den nya kunskapen. Kan man dessutom vara i en milj som anknyter till det man lr sig s r det ytterligare en nyckel till bttre kunskap. Det hvdar...
-
Vrldens frsta genmodifierade bananer
Kokbananer r en av de viktigaste jordbruksgrdorna i Uganda. En lyckad bananskrd r viktigt fr livsmedelsfrsrjningen i landet och drfr satsas det stora resurser fr att skydda vxten mot bakterier och skadeinsekter. Genmodifiering r ett stt att f fram livskraftiga bananer med srskilda egenskaper och Uganda r tillsammans med Australien de enda lnder i vrlden som har frsksodlingar med GMO-bananer. Vetenskapsradions Pelle Zettersten tar med er till forskningsanlggningen i Uganda dr frsken med...
-
S mr djur och mnniskor p ett slakteri
-Jag tror att vldigt mnga mnniskor skulle bli vegetarianer om vi bara t djur som vi ddat sjlva. Men dels vill de flesta av oss inte veta s mycket om hur slakten gr till, och dels r slakterierna vldigt slutna mot omvrlden. Det r inte bra, sger veterinren Sofia Wiberg, som har varit med och arbetat i en trerig tvrvetenskaplig studie av hur djur och mnniskor i slakterimilj mr. Tre av fyra slakterier sa nej till forskarna som ville studera miljn fr mnniskor och djur och intervjua dem som arbetar...
-
Vad r en bank?
Det enda vi egentligen har p banken idag r virtuell information. Pengarnas vrde bygger helt och hllet p att du och jag tror att pengarna har ett vrde. Frtroendet fr pengars vrde hnger ttt samman med frtroendet fr bankerna. Ett frtroende som frr byggde mycket p idn om att pengar och fysiska vrdepapper var skra p banken. Vet du vad en bank r och gr fr ngot idag? Flj med p en upptcksfrd frn italienska myntvxlare till dagens pengaskapande storbanker. Detta r det fjrde programmet i Vetandets...
-
Uganda vill framt med forskning och teknik
Efter r av politisk instabilitet har det stafrikanska landet Uganda p relativt kort tid seglat upp som en offensiv forskningsnation. Regeringens nya forskningspolicy slr fast att en satsning p vetenskap och teknikutveckling r en vg mot ekonomisk tillvxt och bttre vlfrd. Ugandas regering vill ka de statliga anslagen till 1% av BNP, men ledande forskare i landet hvdar att det nd r fr lite med tanke p Ugandas lga BNP. Flera av dem litar inte heller p att de hga ambitionerna i den nya policyn...
-
ckelknslor hindrar behandling med avfring
Det gr att reparera en utslagen tarmflora med avfringstransplantation. Man sprutar helt enkelt in frisk tarmflora frn en nra anhrig i ndtarmen p den som r sjuk. Men behandlingsmetoden har ftt vldigt liten spridning och det beror till stor del p ckelknslorna den vcker, bde hos lkare och patient. Lsningen kan vara en laboratorieodlad tarmflora som donerats av en anonym norsk kvinna. Vetenskapsradions Gustaf Klarin har kt till Karolinska Institutet i Solna och beskt labbet dr det odlas avfring.
-
Vem lskar ekonomipriset?
I r gick ekonomipriset till minne av Alfred Nobel till tv amerikanska nationalekonomer fr deras forskning kring matematiska modeller som matchar ihop olika aktrer p bsta stt. En teori som har tillmpats praktiskt p elevers skolval och organdonationer i USA. Men de nya pristagarna fr, trots sin vetenskapliga bragd, inte kalla sig fr Nobelpristagare. Tredje delen i vr serie om ekonomi och handlar om ekonomipriset, hur det instiftades och varfr det r s kontroversiellt. Reportagen grs av...
-
Om cyberkriget kommer
Senaste mnaden har flera svenska myndigheter, banker och mediefretag utsatts fr riktade ntattacker. En flodvg av mejl fick bland annat frsvarsmaktens och regeringen hemsidor att svaja betnkligt. Angrepp i den digitala vrlden har under de senaste ren blivit s vanliga och sofistikerade att militrstrateger vrlden ver har brjat prata om cybervrlden som ett nytt slagflt. Hur allvarliga r cyberhoten egentligen och hur kan vi skydda oss? Frfattaren och frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz mter...
-
r ekonomi en vetenskap?
Gr det verhuvudtaget att vetenskapligt frutse vr ekonomi? Ekonomernas teorier, baserade p matematiska modeller av den rationella mnniskan, har hittills haft svrt att beskriva och frutse verklighetens ekonomiska kriser. Efter finanskrisen som fortfarande skakar dagens ekonomi samlade drottningen av England landets nationalekonomer och frgade dem: Varfr sade ni ingenting? Hur kunde ni missa detta? I det andra programmet i Vetandets vrlds serie om ekonomi ska du f veta vad ekonomerna svarade...
-
Vad r pengar?
P senare r har ordet ekonomisk kris duggat ttt. Just nu r det eurokris, skuldkris och bankkriser ute i Europa. Fortfarande kastar den globala finanskrisen en mrk skugga ver vrldsekonomin. I dessa stormande kristider s kan det vara sknt att ta ett steg tillbaka och stlla sig ngra grundlggande frgor om den vergripande ekonomin. Detta frsta program i serien om ekonomi handlar om grundstenen i all ekonomi: Pengarna. Frilansjournalisten Niklas Zachrisson reder ut vad pengar egentligen r fr ngot.
-
Grekisk forskning blder
VV121003 Grekisk forskning r inte bara drabbat av brain drain. Forskningen fr nu allt svrare att fungera i den ekonomiska krisen. Solcellsforskaren Thomas Stergiopolous har hamnat i en bisarr situation. Han utvecklar en teknik som kanske kan lsa jordens energiproblem. Men gr det i ett laboratorium som inte har betalat sina elrkningar p tv r. De kraftiga lnesnkningarna och bristen p en tydlig plan frn regeringen gr att mnga forskare frsker lmna landet. Reporter Marcus Hansson.
-
Nobelpriset i kemi 201
VV121010 rets kemipris gr till Robert J. Lefkowitz och Brian K. Kobilka fr studier av G-proteinkopplade receptorer. Forskningen handlar om cellernas mottagare, receptorerna, som gr att cellerna kan knna av och anpassa sig till omgivningen. Vetenskapsradion snder direkt frn Kungliga Vetenskapsakademin kort efter tillknnagivandet av rets Nobelpris i kemi. Expertkommentar av Gunnar von Heijne, professor i teoretisk kemi vid Stockholms universitet. Programledare r Ulrika Bjrkstn och Lena...
-
Nobelpriset i fysik 2012
VV121009 Partikeldressyr i kvantvrlden. rets Nobelpris i fysik gr till Serge Haroche och David Wineland fr banbrytande experimentella metoder om vxelverkan mellan ljus och materia inom kvantfysik. Vetenskapsradion snder direkt frn Kungliga Vetenskapsakademin och Lars Bergstrm, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hjlper till att frklara vad den belnade forskningen gr ut p. Programledare Ulrika Bjrkstn och Camilla Widebeck.
-
Nobelpriset i medicin/fysiologi 2012
VV121008 Vetenskapsredaktionen snder direkt frn tillknnagivandet av rets medicinpris p Karolinska institutet. Expertkommentar av Anna Wedell som r professor i medicinsk genetik vid KI. Programledare Annika stman och Lars Brostrm.
-
Vetenskapsradions tips om rets Nobelpriser
Vilka fr rets naturvetenskapliga Nobelpriser? Ulrika Bjrkstn, Lena Nordlund och Annika stman bjuder p sina bsta tips i direktsndning frn Nobelmuset. Programledare: Johan Thorstenson.
-
Den svenska skogen i framtiden
VV121004 Vetandets vrld summerar programserien om den svenska skogen och blickar framt. Hur ska vi skta vr skog i framtiden? Vilka intressen styr hur skogsbruket kommer att utvecklas? Gster i programmet r Gran Sthl, professor i skoglig resursanalys vid SLU i Ume och Karin Beland Lindahl frn forskningsprojektet Future Forests. Programledare Camilla Widebeck.
-
Om cyberkriget kommer
VV121003 Senaste mnaden har flera svenska myndigheter, banker och mediefretag utsatts fr riktade ntattacker. En flodvg av mejl fick bland annat frsvarsmaktens och regeringen hemsidor att svaja betnkligt. Angrepp i den digitala vrlden har under de senaste ren blivit s vanliga och sofistikerade att militrstrateger vrlden ver har brjat prata om cybervrlden som ett nytt slagflt. Hur allvarliga r cyberhoten egentligen och hur kan vi skydda oss? Frfattaren och frilansjournalisten Kristoffer...
-
Avfringstransplantation inom vrden
Avfringstransplantation, om tarmflorans betydelse fr hlsa och sjukdom. Diarrproblem behandlas redan idag med avfrings transplantation p svenska sjukhus. Andra mjliga hlsoproblem som kanske kan avhjlpas med avfringstransplantation.
-
Trycket mot gamla skogar kar
VV121001 Om bara ett tiotal r kommer det inte att finnas skog som aldrig varit kalavverkad utanfr reservaten. Trycket mot de oskyddade ldre skogarna r stort, eftersom det r dr det finns avverkningsmogen skog. Artdatabanken har gjort en analys av 800 skogslevande rdlistade arter och kommit fram till att 550 av dem r beroende av gammal skog. Reporter: Lena Nslund.
-
Vetandets vrld 20120928 1210 2307
VV 20120928 Inte vrldens miljbsta skogsbruk. Fr snart tjugo r sedan fick Sverige en ny skogsvrdslag som stadgar att miljn ska vga lika tungt som produktionen. Skogsgarna ska sjlva ta naturvrdshnsyn vid varje avverkning. Om lyckad naturvrdshnsyn och om arbete som terstr rapporterar Tomas Lindberg och Lena Nslund. Programledare: Camilla Widebeck.
-
Flera stora jordbvningar kan komma p en gng
VV120927 Den stora jordbvningen utanfr Sumatra i Indonesien i vras var speciell. Den har lett till att forskarna ftt omprva sin uppfattning, att det mste ta lng tid mellan stora jordbvningar p olika hll i vrlden. Med pfljd att man mste ompva sina riskbedmningar fr kommande katastrofer. Det visar ny forskning presenterade i den vetenskapliga tidskriften Nature. Reporter: Lars Brostrm.
-
Refotografering - vetenskap och konst
VV 120926 Att vlja ut ett gammalt foto och sen leta upp platsen dr fotot togs och dr ta en ny bild p samma motiv och med samma utsnitt kallas refotografering. Syftet r ofta att spegla frndringar i landskapet, oavsett om det gller ett rent naturomrde eller olika kulturmiljer som t ex bygator och industriomrden. Men r det vetenskap, konst – eller kanske opinionsbildning det handlar om? Reporter: Mats Carlsson-Lnart.
-
Kalhyggena diskuterades redan p 1700-talet
VV120924 Efter en 200-rig vetenskaplig strid segrade kalhyggesfresprkarna i brjan av 1950-talet och sedan dess har den svenska skogen skts med kalhuggning. Svenska skogsmn p 1800-talet hmtade inspiration frn Tyskland dr man redan i brjan av 1700-talet presenterat vetenskapliga teorier om hur ett uthlligt skogsbruk ska bedrivas. Reporter: Thomas Lindberg.
-
VV 20120921: Vad r skog?
Vad r egentligen en skog? Klart r att vi mnniskor anvnt oss av skogen sedan vi vandrade in efter den senaste istiden. Men det var frst en bra bit in p 1900-talet den stora omvandlingen av vra skogar startade. Reporter: Lena Nslund.
-
Forskare fr betala dyrt i krisens Spanien
VV120920 Forskare som sker sig utomlands, forskare som fr sparken, investeringar som gjorts i ondan. Det blir resultatet nr den spanska budgeten fr forskning skrs ned med nrmare en fjrdedel i r. P tre r rknar man med att nedskrningarna sammanlagt nr 30-35 procent. Reporter: Per Gustafsson.
-
Synkrotron i Kina synar saker in i det minsta
VV 120919 Kina satsar stort p grundforskning. I Shanghai har man byggt tredje generationens synkrotronljusklla fr drygt 1,3 miljarder svenska kronor. Genom elektroner som susar runt i en rund accelerator skapas strlning av olika slag, bland annat hrd och mjuk rntgenstrlning. Det gr att forskarna kan studera bde levande och dtt material p atomniv. Reporter: Annika stman.
-
Konstgjord spindeltrd i medicinens tjnst
VV120918 Spindeltrd r ett material som r lika starkt som stl men nd elastiskt, och som man hoppas ska kunna anvndas p flera stt inom den moderna medicinen och kirurgin, genom att producera det p konstgjord vg. Det hr r ett exempel p den medicinska biomimetiken – forskarvrldens frsk att hrma naturen - som tar nya steg framt. Reporter: Kristoffer Gunnartz.
-
Lean Production - frlsningen fr arbetslivet?
VV120917 Stda, sortera, systematisera och standardisera. Det r ngra viktiga ledord i Lean Production, en organisationsmodell med rtter i den japanska bilindustrin som ska bidra till att effektivisera arbetsplatserna frn spill och ondigt arbete. Varje anstlld ska veta exakt vad den ska gra vid exakt rtt tidpunkt. Produktionen ska bedrivas i flden utan kostsamma lager och mellanlager. Reporter: Torbjrn Bergstrm.
-
Skeppet Vasa brckligare n man tidigare trott
VV120914 Skeppet Vasas tr r mycket mer nedbrutet n vad man tidigare har knt till och hllfastheten i trt r bara hlften av vad den en gng var. Att det inte upptckts frrn nu r bland annat fr att virket ser vlbevarat ut ven i mikroskop. Det krvdes mnga och noggranna mtningar och fysikaliska experiment p provbitar frn skeppet Vasa, som jmfrdes med nya bitar av ektr, fr att upptcka bristerna. Reproter: Lars Brostrm.
-
Privat forskning bakom Kinas genetikframgngar (repris)
VV120913 (repris). Kinas inblandning i kartlggningen av den mnskliga arvsmassan var en stor prestigeframgng fr landet, men det var inte de statliga forskningsinstituten som stod bakom framgngen, utan ett privat initiativ. Flj med p rundvandring i vrldens strsta gensekvenseringsinstitut, tminstone till antalet anstllda. Det ligger i Shenzhen i sdra Kina alldeles intill Hong Kong. Reporter: Annika stman
-
Privat forskning bakom Kinas genetikframgngar (repris)
VV120912. Kinas inblandning i kartlggningen av den mnskliga arvsmassan var en stor prestigeframgng fr landet, men det var inte de statliga forskningsinstituten som stod bakom framgngen, utan ett privat initiativ. Flj med p rundvandring i vrldens strsta gensekvenseringsinstitut, tminstone till antalet anstllda. Det ligger i Shenzhen i sdra Kina alldeles intill Hong Kong. Reporter: Annika stman
-
Nya forskningsmiljarder till medicin och innovation
VV20120912. Regeringen vill strka forskningen med fyra miljarder om ret. Vetandets vrld diskuterar satsningen och dess utformning med Mats Benner, professor vid forskningspolitiska Institutet, Lunds Universitet, Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm, och Ulf Sandstrm, gstprofessor i teknik- och vetenskapsstudier vid samma hgskola. Programledare: Annika stman
-
Forskare frn mnga hll mts p ytan
VV120911 Hrschampo, tvttmedel, och lecitinet som gr chokladen slt och fin – mycket i vr vardag handlar om ytaktiva mnen. En stor konferens om yt- och kolloidvetenskap hlls frra veckan i Malm, med forskare frn mnga lnder. De r kemister och fysiker och biologer, och det som r gemensamt r intresset fr fenomen p sm storleksskalor och p grnsytor dr olika mnen och material mts. Reporter: Anna Davour
-
Hel hud – en mnsklig rttighet
Sjukskterskor har svrt att knna igen ett lindrigt trycksr. De bedmer samma hudrodnad olika. Trycksr missas och frvrras. Under vrdtiden fr mnga ortopedpatienter trycksr. Det hr framgr av en ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet i Stockholm. Reporter: Lillemor Lagerdahl
-
Miljfrgor som krver stora och oskra beslut
VV120907 Om krocken mellan milj, ekonomi och lokala och globala intressen d svra politiska beslut ska tas. Ett aktuellt exempel, dr utgngen nnu r oviss, r fretaget Nordkalks nskan att bryta kalk p norra Gotland, dr det finns farhgor att unika skogsvrden och en dricksvattentkt ska frstras.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
-
Behver Sverige elitforskning?
VV120906. Varfr ska Sverige satsa p elitforskning? Vad blir det fr effekter? Kommer Sverige att bli mer framgngsrikt av elitsatsningar? Det hr handlar dagens Vetandets vrld om, som snds direkt frn Uppsala, Stockholm och Lund. Programledare: Annika stman
-
Nya satelliter ska vaka ver Amazonas
VV120905 Brasilien har frvnat mnga med sitt ambitisa rymdprogram: 200 miljoner dollar per r satsas p att skjuta upp satelliter. Vill man tvla med andra upptgende forskningsnationer som Kina och Indien? Inte i frsta hand. Man har ett stort land att vervaka, inte minst regnskogen i Amazonas. Nu satsar man p tre nya satelliter som ska frbttra kameravervakningen ver landet. Repris fr 10 maj. Reporter: Per Gustafsson.
-
Smninga sjbefl en utmaning fr forskningen
VV120904
-
MAX lV framtidens jtterntgen
VV120903 I en ring strre n Colosseum i Rom kommer om tre r elektroner att accelereras upp till ljusets hastiget och bli just till ljus. Det kommer att hnda i MAX lV, som blir vrldens ledande anlggning fr synkrotronljusforskning nr den str klar 2015. Reporter: Hkan Svensson.
-
Kylskpssafari efter rtmnadstid
VV120831 Vet du vad som vxer i ditt kylskp? I Vetandets vrld rotar vi djupt i bortglmda matldor och sur filmjlk, men vi tar ocks en titt p allt grnt, svart och ludet som inte behver vara ckligt. Bakom kylskpsdrren dljer det sig ett helt universum av bakterier, svampar, mikroorganismer. Reporter: Elsa Helin.
-
Arktis smlter
VV120830 Isen i Arktis har smlt undan rejlt i sommar och r nu mindre n p lnge. P hur lnge d egentligen, hur vet vi det och vad betyder avsmltningen? Hur gr det fr jordens andra stora isar? De frgorna stller Vetandets vrld idag, direktsnt frn Uppsala. Det ska handla om ismtningar, ishistoria, om nya farleder fr sjfarten och om vad som kommer att hnda framver. Direktsndning. Programledare: Camilla Widebeck.
-
Blodcancerforskning med Konfucius hjlp
VV120829 I Shanghai i Kina mter vi den 88-rige professorn Wang Zhen Yi, som redan p 80-talet fann p en lsning fr att ka verlevnaden fr en svr typ av blodcancer. Annika stman ger oss ett personligt portrtt, dr han berttar om vilka reformer han vill se i landet och hur han hoppas att fortstta kombinera traditionell kinesisk medicin med vsterlndskt kunnande.Wang Zhen Yi frn Shanghai upptckte 1985 hur en variant av ett acnemedel kunde anvndas fr att nst intill bota en ovanlig men vldigt svr och...
-
Magnetflt oroar boende vid kraftledningar
VV120828 En av Sveriges strsta kraftledningar kanske ska flyttas. De boende nra ledningen i Sdra Sandby i Skne r oroliga fr hga magnetflt i sina hem. Samtidigt finns det inga entydiga tecken p att magnetflten frn kraftledningar har ngra hlsoeffekter, bara ett mjligt samband med en liten frhjd risk fr barnleukemi, som r en mycket ovanlig sjukdom,De hr magnetflten innehller s lite energi att det inte pverkar kroppen p ngot stt som man knner till, berttar Maria Feychting p Karolinska...
-
Cannabis dubbelt starkare drog n p 70-talet
VV20120827 Cannabis r en olaglig drog, narkotikaklassad i Sverige. nd ifrgastter mnga om den r s farlig fr hlsan som lagens tillskyndare pstr. Saken kompliceras av att koncentrationen av drogens berusningsmne varierar, och att den kat, i grova drag med det dubbla sedan hippietiden p 70-talet. Vetenskapsredaktionen redovisar forskningslget idag. Reporter: Ellen Wennerstrm.
-
"Fyrtiofem r fre sin tid"
Den 24 augusti fyller fotograf Lennart Nilsson 90 r. Han har fotograferat i nstan 80 av dem och tagit vetenskapliga bilder i nrmare 60 r. Fr ven nr han var lovordad pressfotograf och reste runt om i vrlden drmde han om att komma nra livet.Men hela tiden hade han en blick fr att komma nra och skildra livets krna. P 1950-talet tog han bilder av livet under vatten som blev till boken "Liv i hav" och nrbilder p myror. Parallellt jobbade han med sin embryo- och fosterbilder, som han egentligen...
-
Personliga lgar, otrogna fglar och myror i strejk
VV20120823 Hur gr fglar fr att komma ihg tiotusentals matgmmor frn ett r till ett annat, vad r det som den vackra pfgelstjrten signalerar till honorna, hur vljer djuren partner, har de en eller flera - och kan insekter ha en personlighet? Det r frgor som en srskild grupp av biologer stller sig, beteendeekologer.Vetandets vrld besker en internationell konferens i Lund, som samlar beteendeekologer frn hela vrlden, arrangerad av International Society for Behavioral Ecology. Dr diskuterar...
-
Vxtarternas beskyddare - Sten Selander
Att utplna en vxtart, det kan jmfras med att krossa runstenar till makadam, det sa Sten Selander p 1930 talet d han la den ideologiska grund som dagens milj och naturvrd str p. Han var p sin tid sen en vlknd person, frfattare, poet, journalist, recensent , docent i botanik och en av de 18 i Svenska akademien. Reporter: Tomas Lindberg.
-
Traditionell medicin kontroversiell ven i Kina
Vad r det egentligen r fr skillnad mellan traditionell kinesisk medicin och det som ibland kallas fr modern vsterlndsk,? Kina r ett land dr det idag satsas stort p just vetenskap och forskning, t.ex. inom DNA-teknik, men ven traditionell kinesisk medicin fr stort politiskt och ekonomiskt std: Frra ret tog traditionella medicinska institutioner emot motsvarande ver 6 miljarder kronor frn staten. Reporter Hanna Sahlberg. Repris fr 24 maj.
-
Mss och mnniskor
VV20120820 Vetenskapsradion och andra medier rapporterar ofta om studier p mss, vanligtvis gller det nya lovande lkemedel mot svra sjukdomar. Men att en mngd lkemedelskandidater som botat sjuka mss inte ger resultat alls p mnniskor ges sllan uppmrksamhet. Nr r musstudier otillrckliga och finns det ngra alternativ idag? Reporter: Hanna Westerlund.
-
Kina miljardsatsar fr att kartlgga proteiner
VV20120817 Nr den frsta mnskliga arvsmassan kartlades vid sekelskiftet r 2000 var det ett tidsdande och dyrt projekt. Nu tas nsta steg i den biomedicinska utvecklingen, att kartlgga mnniskans proteiner, och en av de stora aktrerna ser ut att bli Kina. Repris fr 15 maj. Reporter: Annika stman.
-
S fr man mer etanol frn Brasiliens sockerrr
Bara en tredjedel av den energi som faktiskt finns i sockerrr har hittills tagits till vara i Brasiliens etanolproduktion. Men nu satsar landet p forskning som kan leda till att man fr ut 50 procent mer av de sockerrr man odlar idag. Tanken r att all energi i plantan kan omvandlas till socker och drefter jsa till sprit, som folk kan ha i tanken. Repris fr 31 maj. Reporter: Per Gustafsson.
-
Snl ingenjrskonst lockar Indiens fattiga
"Frugal engineering" r en sorts snl ingenjrskonst fr att f fram hgteknologiska produkter som ven miljarder fattiga kineser och indier har rd att kpa. Att ta fram prylar fr en brkdel av priset utan att tulla p kvalitn det r indiska ingenjrer vldigt bra p. Det r ocks sklet till varfr mnga multinationella bolag satt upp stora forskningslabb just i Indien. Repris fr 28 maj. Reporter: Johan Bergendorff.
-
Medelhavet ett av vrldens mest hotade hav
Hur mr Medelhavet? Det r en frga man verkligen kan stlla mot bakgrund av att havet utstts fr stora miljpfrestningar, utslppen, fartygstrafiken,, invasiva arter och turismen Det pgr ett samordningsarbete inom EU, som syftar till gemensamma aktioner mot miljfrstringar gr inte snabbt. Men frst om cirka 15 r kan tgrderna frvntas ha verkan, enligt experterna. Reporter: Staffan Forsell.
Recommended Shows
PROGRAM INFORMATION
- Uppsala, Sweden
- News
- Swedish
-
Visit the station website
Update show info
