Ekonomiekot Extra

Förväntningarna var upptrissade till max inför den här veckan. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. The magnificent seven-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit men vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tolv av tio!” Donald Trumps eget betyg på sitt möte med Xi Jinping är högt. Men inget formellt avtal är påskrivet, och det kvarstår en hel del frågor. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget. Nya börsrekord Samtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värderingar till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare. Enorma intäkter – och utgifter De stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt. Bubbelrop Men många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla. ”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Gabriel Mellqvist, programledare EFN Donald Trump, president USA Molly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bank Alexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om Kina Ben Snider, strateg Goldman Sachs Jerome Powell, chef Federal Reserve Tim Cook, vd Apple Sundar Pichai, vd Alphabet Andy Jassy, vd Amazon ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Efter att både USA och Kina höjt insatserna rejält i handelskriget laddar länderna för nya toppmöten kommer de att spåra ur, eller blir det en amazing deal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Toppmöten väntar med vassa vapen I helgen ska USA:s finansminister träffa Kinas vice premiärminister. “Jag hoppas att vi kan reda ut problemen”, sa Scott Bessent innan han åkte till mötet, som är tänkt att kratta banan inför nästa vecka. Då är det dags för Donald Trump att träffa Kinas Xi Jinping. Sällsynt skarpa åtgärder USA:s mål är att få Kina att ändra sig kring sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som sänt chockvågor över hela världen. “Det är en global ekonomisk sanktion på hela världens högteknologiska industri”, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Politiska syften Men även USA spelar ett högt spel. “Båda sidor har lagt verktyg på bordet som vi aldrig sett förut”, säger Alexis von Sydow, apropå den geo-ekonomiska konflikt som pågår mellan stormakterna. “Den har politiska syften och går efter krigets logik. Det handlar om att tillfoga motparten skada, lika mycket som det handlar om att skaffa sig själv fördelar”. Trump säger att han hoppas komma hem med en “amazing deal” från mötet med Xi, men Alexis von Sydow räknar med att det i bästa fall blir en kort andhämtning innan det allt kallare ekonomiska kriget fortsätter. “Det kommer att ske en frikoppling”. Storbolagschefernas syn på Kina Volvo Cars vd Håkan Samuelsson räknar inte heller med att det kommer bli så mycket vänskapligare ton länderna emellan. “Det här är ju ett teknologikrig mellan Kina och väst, och det gäller att anpassa sig”, säger han. Sandviks vd Stefan Widing säger att Kina är en fortsatt viktig marknad, men konstaterar att de handelsströmmar som bolaget hade mellan USA och Kina i princip har upphört. SSAB satsade tidigare stort på Kina, men det gör man inte längre. “Vi har lärt oss att kommunistpartiet har väldigt stort inflytande på alla affärer i Kina”, säger vd Johnny Sjöström. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges radio Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina Johnny Sjöström, vd SSAB Stefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Thomas Hale, korrespondent Financial Times Scott Bessent, finansminister USA Donald Trump, president USA Dan Wang, författare och Kinaanalytiker ekonomiekotextra@sverigesradio.se

The most valuable commodity is information. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt “Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”. Långt från den enda stora skandalen Fingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”Spelplanen blir ojämn” Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal. ”Statistiken är tydlig” År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. ”The most valuable commodity is information” Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud. Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlare Men delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna Thomas Hertz, åklagare EBM Jonas Myrdal, åklagare EBM Fredrik Åkerblom, advokat Ljud från Di, CNBC, Youtube ekonomiekotextra@sverigesradio.se

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran? Satsningarna tog fart när ChatGPT lanserades När OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring. Stora affärer – och stora frågetecken Men den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll. ”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery. ”Känns som 1999” Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack. Bubbla eller boom Andra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort. ”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot Magnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i Stockholm Sam Altman, vd OpenAI Greg Brockman, ordf OpenAI Jensen Huang, vd Nvidia Lisa Su, vd AMD Paul Tudor Jones, hedgefondprofil Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tufft för vindkraften Konsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker. ”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm. Elektrifieringen dröjer Totalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när. ”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten. Vissa projekt håller tidsplan Det är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem. ”Stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk. Ingen ny produktion Just nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum. ”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk Peter Strannegård, Sverigechef Fortum Arne Bergvik, energistrateg Sigholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kraftig prisökning Bara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO på Pantbanken Sverige. Trump-effekten En del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson. Farlig föraning: inflation och geopolitisk oro När guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: skenande inflation och ökad geopolitisk spänning. Två faktorer som kan påverka både världsekonomin och vardagen för helt vanliga sparare. Guldrush även bland privatpersoner Den kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att de vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder i rekordtakt. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Peter Sandberg, COO Pantbanken Sverige Torbjörn Iwarson, partner Centaur fonder Erik Thedéen, chef Riksbanken Rebecca Patterson, Council on Foreign Relations ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trög tillväxt Hittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa. Stora lån bromsar ”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi. Budget och Riksbanken Regeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin. Svårt beslut ”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut. Programledare och producent: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Knut Kainz Rongerud, Ekots ekonomikommentator Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitet Emma Hernell, vd på HUI ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fotbollen har blivit en industri med övergångssummor som spränger alla gränser. Och bakom målen, applåderna och pokalerna finns en smutsig baksida med skumma agenter och gängkriminella. Har fotbollen tappat bort sina rötter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spelet bakom spelet Fotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat. Rekordövergångar Alexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”. Fotbollens smutsiga skuggsida – skumma agenter och gängkriminella Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”. Få straffas Samtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Olof Lundh, chefredaktör Fotbollskanalen Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot Sven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business School Alexander Isak, fotbollsspelare Liverpool Gary Cotterill, reporter Sky Sport Kristoffer Bergström, reporter Aftonbladet Per Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelning Mikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundet ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det införs en gas i det allmänna pensionssystemet, och så fortsätter upprensningen på fondtorget efter tidigare pensionsskandaler. Den tidigare Allra-chefen har kommit ut ur fängelset, men ärendet är inte avslutat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fondtorget görs om Upprensningen bland premiepensionsfonderna fortsätter. Målet är att skapa ”tryggare och högre pensioner”. En lång rad populära fonder försvinner som en följd av de upphandlingar som görs, och totalt är det ungefär två miljoner pensionssparare och en miljon pensionärer som berörs. Bakgrunden till omgörningen är de skandaler som skakat om premiepensionssystemet, med Allra och Falcon funds som de mest kända exemplen. Allras vd: Jag är oskyldig Sedan en tid tillbaka är Allras tidigare vd ute ur fängelset och vill rentvå sitt namn. Men för Pensionsmyndigheten är ärendet inte avslutat. ”Vi ska komma ihåg att det är ungefär 90 000 premiepensionssparare som är drabbade”, säger Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten. ”Vi kommer göra vad vi kan för att få tillbaka mer pengar” En “gas” införs i det allmänna pensionssystemet Samtidigt har det kommit ett politiskt förslag som är tänkt att förbättra ekonomin för pensionärerna – en “gas” som slår in i goda tider. Frågan är vem som gynnas. “Att gröpa ur bufferten är en farlig väg att gå”, säger Hans Bolander, reporter på Dagens industri. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

De senaste årens lånekalas har övergått i en baksmälla. För samtidigt som Sverige är ett av världens rikaste länder har vi en av världens mest skuldsatta befolkningar. Och trycket på Kronofogden är så högt att den inte hinner med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler äldre vill ha hjälp Skulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden. Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausas Och berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med. Skuld och skam ”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens Universitet Erik Thedéen, chef Riksbanken Martin Ekberg, Kronofogde Malmö Anna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region Syd Anette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare Göteborg Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hushållen I budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kan hushåll och familjer räkna med stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart. Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande. Konjunkturläget Nyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik. Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser. Programledare och producent: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Elisabeth Svantesson (M), finansminister Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv Torbjörn Hållö, chefsekonom LO Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson Programmet spelades in 15 augusti 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framsteg i avtalsrörelsen Arbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer. LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitik LO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar. Lagstiftning eller förhandling? ”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna. Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo. Programledare och producent: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Mats Essemyr, ekonomhistoriker Johan Lindholm, ordförande LO Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LO Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv Einar Humlin, förhandlingschef Tech Sverige Programmet spelades in 8 augusti 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Protester i Sydeuropa Denna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar. Välkomna – men vem betalar notan? Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det. I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket? Turistavgift Tanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande Naturturismföretagen Lovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, Mittuniversitetet Anna Wallén, näringspolitisk chef Visita Anders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKR Jan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker Sotenäs Dani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sök rätt jobb – och på rätt sätt När jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra. Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriär Samtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum Academy Joacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFN Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnare Programmet spelades in 10 juli 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporterna Men trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”. Viktiga för skatteintäkter och anställningar För Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB. Nedskärningar och besparingar Men nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Lars Söderfjell, aktiechef Ålandsbanken Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Tom Johansson, statistiker SCB Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörer Börje Ekholm, vd Ericsson Stefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Johan Torgeby, vd SEB Benjamin Dousa (M), utrikeshandelsminister Elisabeth Svantesson (M), finansminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Barn som gör reklam för barn har blivit en jättebusiness. Kända kidfluencers drar in mer pengar än storföretag och har en enorm publik. Hur har industrin blivit så stor och vad innebär det för annonsörerna, techjättarna och barnen själva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barn som business År 2027 beräknas den globala influencerindustrin vara värd totalt motsvarande 5 000 miljarder kronor, enligt storbanken Goldman Sachs. Och barn är något som drar klick, följare och likes – och försäljning åt annonsörerna. Vill se hårdare regler ”Det är en oroande utveckling vi ser”, säger Johanna Hållén som är generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Hon vill se en skärpning av reklamreglerna. ”Barn och unga översköljs av reklam”, säger hon. Hauls och GRWM Två av fem barn i lågstadiet svarar att shopping är ett av deras största intressen, enligt Ungdomsbarometern. Filmer där man visar upp olika produkter i så kallade “get ready with me” eller hauls är stort på både Youtube och Tiktok, och vissa produkter har fått enormt genomslag tack vare influncers. Förutom sminkprodukter finns exempel som Prime-dryck och Dubai-choklad som fått kunder att rusa till butikerna. ”Men de riktigt stora vinnarna är techjättarna”, säger Yasmine Winberg, tf chefredaktör på Resumé och Dagens media. Ensidig debatt Ylva Ågren, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”. Utnyttjade barn ”Jag tycker att vi ska ha en viss nivå av moralpanik”, säger Yasmine Winberg. Hon ser flera problem med utvecklingen och vill att annonsörerna ska ta ett större ansvar för de barn de använder som reklampelare. För många av dem får ta emot både hat och snuskiga meddelanden och riskerar att utnyttjas på fler sätt än bara finansiellt. Det här avsnittet spelades in innan regeringen meddelade att det kommer att tillsätta en utredning om åldersgräns i sociala medier. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Yasmin Winberg, tf chefred och ansvarig utgivare Resumé och Dagens Media Ylva Ågren, lektor och forskare Göteborgs universitet Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter Cecilia Tisell, Konsumentombudsman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikerna Vita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri. Miljardärerna har blivit ännu rikare Under förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagare Själv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner. Stora skillnader med USA Men USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USA Brian Schatz, senator Elon Musk, vd Tesla Zohran Mamdani, borgmästarkandidat New York Ruchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intl ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig och kaos och stigande börser ”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar. Olika syn på framtiden Men det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig. Handlar på rubriker “Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han. Aktiemarknaden pekar uppåt Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”. Bättre tider i sikte Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Susanne Spector, chefekonom Danske bank Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef Alpcot Klas Eklund, ekonom Dahlgren capital Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fonden Elisabeth Svantesson, (M) finansminister Aidan Reiter, journalist Financial times Donald Trump, president USA Jan Hallenberg, USA-expert Christian Kopfer, analytiker Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksbanken sänker räntan I veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändras Samtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att låna Räntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka. Banker går till börsen När bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist. Producent och programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFN Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Erik Thedéen, chef Riksbanken Björn Lander, vd Enity Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Andreas Carlson (KD), bostadsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se