Poddius Castus - en podd om antiken

Agatha Christie tog världen med storm med sina "whodunit" med kluriga mordgåtor som får sin lösning genom den briljans som är detektiven Hercule Poirot eller den gamla ungmön Miss Marples klipskhet. Agatha är mest känd för alla sina böcker – inte föga förvånande eftersom hon toppar listorna över flest sålda ex och flest översatta böcker. Men hon närde också ett stort intresse för fornhistoria och arkeologi. Hennes resor längs Nilen, besök till sumeriska städer och inte minst hennes deltagande vid flera stora arkeologiska expeditioner smögs sig in i flera av hennes mest kända böcker. I det här avsnittet pratar vi mysmord, ansiktskrämer i konserveringssyfte och lyxkryssningar längs med Nilen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 400-talets första halva står Rom på katastrofens rand. Riket har delats i två halvor, styrda av varsin kejsare. Interna stridigheter tär på resurserna och från andra sidan gränserna kastas hungriga blickar med hopp om ära och rikedom. Mörka moln tornar upp sig vid horisonten, delvis dolda bakom dammet från undergångens hovar. Från världens utkanter kommer Roms farligaste fiende sedan Hannibal. Attila och hunnerna är här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det onödigt vetande? Nej, troligtvis inte. Däremot finns det roligt och mindre roligt vetande. Det här extraavsnittet är ett exempel på det tidigare. Följ med oss när vi redogör för sex stycken roliga fakta från antiken som du troligtvis aldrig hört talas om förut. En bättre start på årets första vårmånad blir svår att finna. Vi lovar att du inte blir besviken! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På ön Samothrake fanns den antika världens näst mest vördade mysteriekult. Dessa mysterier, riter som endast var tillgängliga för de som initierats, var tillägnade de Stora gudarna. Deras helgedom skulle under hellenistisk tid bli en plats där dynastier tävlade om inflytande och där kungar sökte fristad. Men här fanns även något som kan verka främmande för oss. De Stora gudarna var nämligen namnlösa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser. Vi tar oss an den andra delen av krisen på 200-talet där vi inleder med Valerianus år 253 och avslutar under kejsare Diocletianus andra regeringsår 285. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Olympia fanns ett av den antika världens sju underverk – Zeusstatyn. Den var inte bara kolossal, utan också underskön. Skapad av mästerskulptören Fidias, blev den en av sin samtids mest välkända statyer. Detta minisnitt handlar om antika guideböcker, en skulptörs verkstad och de olympiska spelen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Emilia Åkerman, som nyligen avlagt masterexamen i arkeologi vid Stockholms universitet, som redogör för sitt uppsatsämne. I sin uppsats analyserade Emilia den historiska verkligheten i Hedningarnas förgård, skriven av Vibeke Olsson. Boken utspelar sig i 200-talets Rom och följer en kvinnlig slav i en värld av religiöst drama. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den grekiska myten om Pandora och hennes ask är världskänd. Hesiodos, den grekiske skalden, skriver att efter titanen Prometheus stal elden åt människan så blev Zeus så arg att han ville hämnas. Han lät skapa Pandora, den första kvinnan, som skulle vara “en pest för män som äter bröd”. Med sig hade hon ett kärl, som innehöll all världens plågor. Dessa släpptes ut och bara hoppet fanns kvar. Varför tror de flesta att hon hade en ask, när så inte alls var fallet? Och vilka likheter finns mellan Pandora och Bibelns Eva? Detta minisnitt behandlar Pandoramyten och de samhällsfrågor som omringar den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur flyttar man ett fornegyptiskt klipptempel? Och varför? Jo, till exempel för att det inte ska dränkas. När Assuandammen i Egypten skulle byggas på 1960-talet riskerade många viktiga arkeologiska tempel och platser att dränkas och gå förlorade. Då vände sig Egypten och Sudan till UNESCO och en enorm räddningsaktion drog igång. Inte minst skulle Ramses II:s klipptempel i Abu Simbel flyttas. Så hur gör man egentligen när ett helt tempelkomplex, med 20 meter höga statyer ska flyttas från ett berg till en ny plats? Det får ni veta i det här avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Någon gång under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt. Vänta… nu var det faktiskt så att ett antal gånger under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt. Men, just kejsaren eller usurpatorn Silbannacus skulle komma att falla i glömska. Det skulle inte vara för än 1930-talet på British Museum som Silbannacus uppmärksammades. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vestalerna, på latin kända som virgines vestales (virgo vestalis i singular) ofta förkortat till bara vestales, var Vestas prästinnor i det antika Rom. Deras viktigaste uppdrag var att sköta om Vestas heliga härd med den eviga elden. Vesta var härdens och hemmets gudinna och hennes härd var nära knuten till Roms lycka och framgång – så länge elden brann var allt lugnt; om den slocknade innebar det en annalkande katastrof. De var helt unika bland de romerska prästerskapen och var konsekvent bland de mest vördade och inflytelserika kvinnorna i det antika Rom. I detta avsnitt dyker vi ner i vad det innebar att vara vestal, och vad som hände om man bröt mot sina uppdrag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under slutet av 200-talet f.v.t., efter det första puniska kriget, fanns det få som vågade drömma om att utmana Rom på havet. Det var till slut illyrerna, fruktade sjöfarare från andra sidan det adriatiska havet, som tog upp kampen om herraväldet över vågorna. I täten gick en härskarinna som gått till historien som Teuta, Illyriens sjörövardrottning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser. I denna första del om krisen på 200-talet inleder vi med den första av soldatkejsarna, Maximinus Thrax som tar makten år 235 och tar oss till och med den obetydlige Aemilianus år 253. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 23 mars 1973 görs ett oväntat och spektakulärt fynd i det romerska fortet Vindolanda nära Hadrianusmuren. Ett brev hittas i en av schakten. Snart hittas fler. Det är festinbjudningar, skuldlistor, jobbbrev och passivt aggressiva meddelanden vänner emellan. Breven är skrivna på tunna träskivor, och inget man vanligtvis hittar i en arkeologisk kontext. Men de ger en unik inblick i livet vid ett romerskt fort. Vem blev bjuden på Claudia Severas födelsedagsfest? Kan inte prefekten skicka lite mer öl? Och varför önskas Fadus så mycket illvilja? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Homeros episka diktverk Odysséen är ett av de mest kända litterära verken som bevarats från antiken. Det förtäljer historien om den grekiske hjälten Odysseus hemfärd efter det trojanska krigets slut. Vägen hem till Ithaka skulle komma att bli både utdragen och full av faror och utmaningar. Samtidigt utspelar sig ett drama hemma i Odysseus palats, där hans hustru Penelope och son Telemachos finner sitt hem invaderat av män som vill åt Penelopes hand i äktenskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den antika staden Olbia var en viktig koloni i den grekiska antika världen. Det är en plats med en drygt 1000-årig historia. Handeln var här i fokus och i och med det har vi även spännande monetära fynd, som det premonitära delfinmyntet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har svensk kungahistoria med antiken att göra? Varför brydde sig den svenske kungen Erik XIV om antika myter och karaktärer? Det får ni svar på i det här avsnittet! Med hjälp av intendenten och curatorn Jonas Lindwall från Livrustkammaren, Sveriges äldsta museum, dyker vi in i 1500-talets Sverige och kung Erik XIV praktrustning, som var fylld av antika motiv! Vi diskuterar hur man såg på antiken under den här tiden och varför en svensk kung valde antika motiv till sin finaste rustning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

September, år 52 f.v.t. Under de senaste sex åren har Julius Caesar fört ett hänsynslöst erövringskrig mot de galliska stammarna. En efter en har stammarna fallit under romersk kontroll, allt medan tusentals galler dödas eller säljs i slaveri. De fria gallernas sista hopp står till Vercingetorix, arvernernas hövding. Han för nu befäl över ett sista, enat galliskt motstånd. På fältet runt Alesia kommer Galliens öde att avgöras. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt 1750 före vår tideräkning händer det något. Vi närmar oss den sista delen av den Egeiska bronsåldern och en spännande tid väntar. Nu börjar en ny civilisation växa fram; den första avancerade civilisationen på Greklands fastland. Tack vare handel och handelskontakter med bland annat den Minoiska civilisationen på Kreta så ser vi startskottet för den Mykenska civilisationen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.