Språket

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund ”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.” – Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Språkfrågor om företagskommunikation Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet? Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”? Varför har företagskommunikation blivit mer informell? Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala? Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv? Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det? Hur kommunicerar företag dåliga besked? Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det? Mer om företagskommunikation och språk Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023) Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån. – Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om öl Varifrån kommer ordet öl? Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar? Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar? Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk? Hur ska ett sunkhak definieras? Varifrån kommer ordet sylta? Varför kan öl kalla för bärs? Vad finns det för slangord för folköl? Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråk Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023). Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne. Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån. – Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om öl Varifrån kommer ordet öl? Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar? Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar? Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk? Hur ska ett sunkhak definieras? Varifrån kommer ordet sylta? Varför kan öl kalla för bärs? Vad finns det för slangord för folköl? Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråk Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023). Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne. Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt. Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk. – Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk. Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.se Lär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språk Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023) Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022) Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text. Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk? – Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3. Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva. Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodeller Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför? Är det korrekt att säga att AI kan språk? Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI? Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen? Varför är vi artiga mot AI? Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk? Lär dig mer om språk och AI Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023) Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden. Nyheter om AI från Sveriges Radio. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung. – Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken. Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt? – Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess. Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätter Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter) Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche . Från Svensk ordbok) Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal. Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare? Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk? Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått. Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna. Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här. Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne. Medverkande: Fredrik Lindström, populärhistoriker Sara Lövestam, språkvetare och författare Lydia Sandgren, författare och psykolog Programledare: Emmy Rasper

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor som hör julen till Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël? Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det? Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först? Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse? Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta. – För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Språkfrågor om arabiska Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska? Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål? I vilka sammanhang används standardarabiska? Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom? Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner? Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav? Kommer ordet madrass från arabiska? När började arabiska siffror användas i Sverige? Kommer arabiskan påverka svenskan? Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu? Lär dig mer om arabiska Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022. Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper. * Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket. ”De som verkligen lärt sig stavat känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkligen kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.” Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943. Språkdebatter från förr som hörs i Språket Ett förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943. Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet. Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete. Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska” Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952. Kommenteras av Erik Wellander. Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965. Debattörer: Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd. Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker. Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård. Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965. Debattörer: Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter. Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård. Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor. Mer om språkdebatter från förr Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970 Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket. ”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.” Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943. Språkdebatter från förr som hörs i Språket Ett förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943 Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet. Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete. Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska” Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952 Kommenteras av Erik Wellander. Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965. Debattörer: Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd. Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker. Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård. Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965 Debattörer: Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter. Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård. Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor. Mer om språkdebatter från förr Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970 Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text. – Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Språkfrågor om forensisk lingvistik Vad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott? Kan språkliga analys förhindra brott? Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott? Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning? Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag? Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket? Lär dig mer om forensisk lingvistik Läs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015) Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020) Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022) Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk. Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk. Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalys Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt? Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”? Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra? Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet? Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer? Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket. Språkfrågor om språkförändringar Förändras svenskan snabbare än andra språk? Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras? Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få? Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika? Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats? Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”? Läs mer om språkförändringar Läs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003). Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015). Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm. – Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket? Vilka är ”språkvården”? Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag? Hur fungerar språkvård i andra länder? Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska? Läs mer om språkvård Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023). Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel. I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning. En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk. Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning? Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes? Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda? Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel? Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus? Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket? Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel? Läs Gustav Vasas bibel Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk. Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk. Språkfrågor om klass och språk Hur låter överklasspråk? Kan man göra en språklig klassresa? Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig? Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen? Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna? Varför använder överklassen fåniga smeknamn? Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv? Läs, lyssna och titta på mer om språk och klass Se! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016). Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022). Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020) Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001) Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen. Susannas Karlssons tre science fiction-boktips Snow crash av Neal Stephenson. The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin. Babel, an arcane history av R. F Kuang Språkfrågor om science fiction och fantasy Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”? Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker? Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction? Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction? Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor? Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019) Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016). Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020). Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism. Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play. Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”? – Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu. Språkfrågor om broderi och andra textil hantverk Vad är skillnaden på broderi och brodyr? Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”? Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster? Vad betyder ”singlade” i singlade bollar? Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel? Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverk Lyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020. Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018 Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”. – ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman. Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är fel Börja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur. Sätt inte ut kommatecken före och. Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening. Bryt inte mot subjektsregeln. Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmer Boken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017). Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002) Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.