Effekten: digitalisering - kunskap

Är vi på väg att bli glorifierade kvalitetsgranskare åt maskiner, eller ger AI oss superkrafter att lösa mer komplexa problem? I detta avsnitt gästar Jan Bidner, förändringsledare och digitaliseringsstrateg på IT-företaget Dizparc. Vi reflektera över hur generativ AI förändrar allt från yrkesidentitet till kundförväntningar. Samtalet kretsar kring den paradoxala stressen i AI: samtidigt som vi kan producera mer på kortare tid, brottas vi med frågan om vad kunden egentligen betalar för. Är det vår tid, eller summan av vår erfarenhet? Jan varnar för risken att vi ”backar ut kognitivt” – att vi blir så bekväma med AI-genererade utkast att vi tappar förmågan att argumentera för besluten bakom dem. Vi diskuterar begrepp som ”Vibe-coding”, där juniora utvecklare skapar resultat de inte fullt ut förstår, och vikten av att gå från ”Human in the loop” till ”Expert in the loop”. Yrkesidentitet i förändring: Hur förändras konsultens roll när hastigheten skruvas upp och kognitiva processer automatiseras? Kundens förväntningar: Om AI sparar tid, förväntar sig kunden då lägre priser eller högre kvalitet? Risken med ”Snabba kolhydrater”: Jan uttrycker en oro för att vi tränar oss på AI (blir mer generiska) snarare än att AI bara tränar på oss. Vibe-coding & Junioritet: Utmaningen i att producera resultat (kod, text, design) utan att ha den djupa förståelsen för varför det fungerar. Pareto-principen i AI-åldern: Hur vi kan använda de vunna 80 procenten tid till reflektion, empati och djupanalys istället för att bara trycka på ”OK”. Juridiskt och moraliskt ansvar: Varför AI aldrig kan bära ansvaret för ett felaktigt beslut och varför experten behövs vid knappen. ”Det är inte AI som kommer ta ditt jobb, utan någon som använder AI.” – Jan Bidner Vill du förstå hur du behåller din relevans som expert i en algoritmiserad värld? Lyssna på hela samtalet här eller i din favoritapp för poddar. Jan Bidner, Jonas Jaani (27:50) https://youtu.be/5CpioaMiSS4 Om Jan Bidner Jan är tjänstedesigner, förändringsledare och digitaliseringsstrateg på IT-företaget Dizparc som finns på 9 orter i Sverige samt i Polen och Indien. Och även i Umeå där Jan är stationerad. På fritiden är han kreativt lagd och jobbar bland extra annat som sjukhusclown och skapar musik som han spelar i olika band (kolla in Ulgebräk på Spotify). Men på jobbet är det mycket fokus just nu på rågivning kring digital inriktning och att utbilda företag i generativ AI i allmänhet och Copilot i synnerhet och i sin yrkesroll reflekterar han ofta kring människans plats i digitaliseringen. Trenden att vi digitaliserar bort människan ur loopen t.ex. och att det finns en nationalekonomisk förväntan på linjär vinst och effekt. Men är det verkligen så enkelt? Så klart inte! Mer i ämnet: https://open.spotify.com/episode/0zTffasQYs4MWwo12UoL9G?si=mFuPgBWzRdidje3yTcKBxw&pi=DKppjLaFT36Nv&t=616 Podcasten POSSIBLE med Aria Finger & Reid Hoffman co-founder LinkedIn, bidrar med kloka perspektiv om ansvar, tid och effekt) Fokus mer på healthcare professionals och medical writers men med lite samma reflektioner. Vad är effektivitet och hur ska man se på vinsterna av AI? AI doesn’t reduce work – it intensifies it https://open.spotify.com/episode/1Rg1WDfFz0SnXHKrI85Aa9?si=ge9yGxtjRG6Lvn3QSmjD_Q AI SAVES TIME – Does that mean you owe your clients a discount https://open.spotify.com/episode/5o3r0XmNbPFSqDBAo2D6iB?si=gBrTV5u5SNeVsxvKqPVMvg&t=627 Man pratar inom nationalekonomin om ”produktivitetsparadoxen”. Här omnämns rapporten från National Bureau of Economics. Den presenteras i ett sammanhang som skapar kontext: https://fortune.com/article/why-do-thousands-of-ceos-believe-ai-not-having-impact-productivity-employment-study Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Vi har pratat färdigt om hur häftig AI-tekniken är. Nu är det dags att fråga oss vad vi faktiskt ska ha den till. I det här avsnittet av Effekten dyker vi ner i begreppet användarfokuserad AI. Vi konstaterar att AI numera är det sömlösa skiktet mellan tekniken och människan, och diskuterar hur vi skapar lösningar som löser riktiga problem, bygger förtroende och gör oss proaktiva istället för reaktiva. Men vi lyfter också fram baksidorna med den snabba utvecklingen. Vad händer med vår egen kunskap när AI raderar ut allt motstånd i vårt lärande? Vi pratar om kognitiva ”tomma kalorier” och varnar för vad som sker när ledningsgrupper börjar prompta fram egna prototyper och helt glömmer bort den livsviktiga effektstyrningen. I det här avsnittet diskuterar vi: AI som ett gränssnitt: Varför AI inte är själva lösningen, utan skiktet som gör upplevelsen sömlös för användaren. Proaktiva agenter: Steget från att AI hjälper oss analysera övervakningsbilder till att en personlig agent automatiskt bokar en Uber åt dig när du haft en stressig dag. Vikten av förlåtande UX: Varför vi måste bygga gränssnitt som är transparenta med sina brister och där användaren enkelt kan ångra eller styra AI:ns beslut. Inlärningens ”tomma kalorier”: Vi refererar till en debattartikel i DN – vad händer med vår förmåga att lära oss när AI tar bort problemlösningen och motståndet? Tappar vi ägandeskapet över våra egna texter? När chefer lajvar utvecklare: Risken med att vem som helst kan koda och ta fram prototyper på en helg, och varför vi aldrig får hoppa över effektstyrningen och analysen av det faktiska behovet. Mikael Norbäck, Jonas Jaani (23:22) https://youtu.be/5YWYnHvfx88 Effektstyrning Kristofer Ahlström: Åtta skäl att förakta AI (med citat från Lisa Ehlin, doktor i digital kultur) Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

I avsnittet dyker vi djupt ner i nästa stora skifte inom artificiell intelligens: AI-agenter. Tillsammans med Christian Forsberg, CTO på Sogeti, reder vi ut vad en agent faktiskt är, hur de redan idag används ute i verksamheter och varför du bör börja betrakta AI mer som en nyanställd kollega än ett simpelt IT-verktyg. Många tror fortfarande att allt inom AI handlar om vanliga chattbottar, men utvecklingen går nu snabbt mot automation och system som kan agera på egen hand. Christian Forsberg förklarar att vi befinner oss i en övergångsperiod där AI går från att bara svara på frågor till att faktiskt utföra komplext arbete. AI-utvecklingens tre nivåer Under vårt samtal delar Christian in dagens AI-landskap i ett spektrum med tre tydliga steg: Vanliga chattbottar:Agenter 1.0 (Workflow-agenter):Autonoma agenter: När maskinen får en egen ”hjärna och själ” För att göra det konkret diskuterar vi ett exempel från en maskinfabrik i Jönköping. Där har man byggt en AI-agent som fungerar som hjärnan för en avancerad CNC-maskin. Detta innebär att agenten blir en aktiv ”arbetare” i arbetsgruppen snarare än ett dolt bakomliggande system. Enligt Christian kommer vi snart se att AI-agenter får egna medarbetarkonton, egna inkorgar och deltar i Microsoft Teams-möten precis som vilken anställd som helst. Hur du och din verksamhet kommer igång Med autonoma agenter kommer naturligtvis nya utmaningar, inte minst kring säkerhet. Vad händer egentligen om en agent gör saker vi inte vill att den ska göra? Christians tydligaste råd för att undvika dyra och komplicerade fallgropar är pragmatiskt: Börja smått och attackera tråkiga problem:Behandla agenten som en junior medarbetare:Använd existerande verktyg: Vill du höra alla detaljer, insikter om AI-säkerhet och historien om OpenClaw-nätverket Moltbook där botar misstänkte människor för att vara botar? Christian Forsberg, Jonas Jaani (25:05) https://youtu.be/JZ0eaL_aiMQ OpenClaw What is an AI agent? – Google Operativ effektivitet hos Husqvarna Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

När en misstanke om cancer dyker upp förändras allt. Inte bara för den drabbade utan också för närstående. I det här avsnittet av Effekten möts därför tre olika erfarenheter av prostatacancer: den som utretts, den som behandlats botande och den som lever med spridd sjukdom. Tillsammans med Jonas Jaani pratar Lars Tomassson och Thomas Stenbäck om hur digitalisering, och särskilt AI, kan göra vårdinformation mer tillgänglig, mer begriplig och framför allt mer mänsklig. Vi diskuterar vägen från vision till verklighet och hur smarta verktyg kan ge stöd dygnet runt, utan att för den sakens skull ersätta det som alltid kommer vara kärnan i vården: samtalet mellan människor Vad är digitalisering av vård? Digitalisering handlar inte om att ersätta vården, utan om att göra den tillgängligare, snabbare och mer sammanhållen. Vi pratade om hur digitala verktyg kan frigöra tid för vårdpersonalen så att de får mer utrymme för det mänskliga mötet. Digitalisering för patienten innebär bl.a: snabba svartillförlitlig informationmindre ensam Det är inte ett nytt vårdmöte – det är ett vårdmöte som fungerar bättre. När tekniken gör skillnad Här tog vi avstamp i våra tre perspektiv på prostatacancer: Tillsammans visar våra tre historier hur olika behoven kan vara – men också hur lika frågor man faktiskt har. Chatboten på prostatacancer.se blev exemplet som band ihop allt: vårdens egna riktlinjerdygnet runt Men vi betonade också att AI inte ersätter människor. Det mänskliga samtalet – att få prata om rädslor, besked och känslor – är fortfarande ovärderligt. AI kan ge kunskap. Människor ger lugn, mening, stöd och sammanhang. Tillsammans skapar de något som varken AI eller vården klarar på egen hand. Hur lyckas man med digitalisering i vården? 1 Börja i det enkla – låt patienten testa Chatboten är ett bra exempel. Anonymt, gratis och tillgängligt när som helst. Det behöver inte vara stort för att göra stor nytta. 2 Glöm inte närstående De får ofta ansvar att förstå informationen – men är inte alltid med på besöken. Digitala verktyg gör det möjligt att ta igen det man missat, på ett begripligt sätt. 3. Tekniken är bara halva lösningen – resten är människor Tekniken är bara halva lösningen, resten handlar om människorna bakom. Digitalisering fungerar nämligen som bäst när den först och främst stärker samtalet. Samtidigt bidrar den till att minska stressen, vilket i sin tur ger patienter och närstående betydligt bättre kontroll i en svår situation Det är kombinationen av pålitlig information + mänskligt stöd som får digitala satsningar att verkligen flyga. Lars Tomasson, Thomas Stenbäck, Jonas Jaani (25:53) https://youtu.be/JIW7gyrYCDE Prostatacancerförbundet Lars Tomasson är Förbundsstrateg för Prostatacancerföbundet Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 lokala patientföreningar som tillsammans verkar för ökad kunskap om prostatacancer. För att nå vår vision ”En framtid utan Prostatacancer” stödjer vi forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Med rätt insatser kan fler leva längre, bättre och med värdighet. Men för det behövs prioriteringar. Inför valet 2026 har vi därför tagit fram ett valmanifest som lyfter de frågor som är avgörande för att skapa en jämlik och patientcentrerad prostatacancervård. Sjukvården är den viktigaste frågan för väljarna och patienter är en väldigt stor väljargrupp, men regionvalet hamnar ofta i skugga. Vi vill sätta ljus på vårdfrågorna. Om Thomas Thomas Stenbäck är VD och seniorkonsult på Devinncoo AB som är ett konsultbolag fokuserat på utveckling av avancerade IT och AI-tjänster från idé till resultat. Devinncoo specialiserat sig på att utveckla och drifta avancerade skräddarsydda chattbotar för kvalificerad information och har sedan 2023 ett samarbete med Prostatacancerförbundet för deras chattbot. Länkar: Prostatacancerförbundet.seProstatacancer.seChatta – Prostatacancer.seProstatacancerförbundets SamtalsstödValmanifest...

Vad händer när skogsbruket flyttar in i den virtuella världen? I detta avsnitt av Effekten tar vi oss ut i ”den digitala skogen” för att förstå hur avancerad teknik som laserskanning, AI och autonoma maskiner håller på att revolutionera en av Sveriges mest traditionella näringar. Vi gästas av Sverker Danielsson från forskningsprogrammet Mistra Digital Forest. Han beskriver hur man genom att samla in enorma mängder data, från satelliter och flygplan ner till sensorer på skogsmaskiner, kan skapa digitala tvillingar av skogen. Detta möjliggör inte bara effektivare avverkning, utan ger oss också helt nya verktyg för att värna om biologisk mångfald och öka säkerheten för de som arbetar i skogen. Genom att gå från att fatta beslut baserat på ”känsla” till att använda objektiva data, kan vi balansera produktionsmål med miljömål på ett sätt som tidigare var omöjligt. I avsnittet diskuterar vi bland annat: Den digitala tvillingen:Säkerhet och automation:Datadriven naturvård:Från åsikt till fakta: Vill du förstå hur digitaliseringen påverkar våra liv och arbetsplatser, även långt utanför kontoret?. Lyssna på detta avsnitt för en inblick i framtidens skogsbruk. Sverker Danielsson, Jonas Jaani (24:07) https://youtu.be/HEkYZ-QQR2s Om Sverker Sverker Danielsson programchef för Mistra Digital Forest – ett forskningsprogram som drar nytta av digitaliseringen för att främja hållbar utveckling inom skogsbruket. Som programansvarig för flertalet forskningsprogram under senaste 20 åren har Sverker erfarenhet av koordinering av insatser i gränslandet mellan akademi industri och statliga myndigheter. Om Mistra Digital Forest och länkar Mistra Digital Forest är ett forskningsprogram som syftar till att främja hållbar utveckling inom skogsbruket genom digitalisering. Programmet utvecklar metoder, modeller och digitala verktyg för att skapa en digital skoglig värdekedja och främja en cirkulär bioekonomi. Programmet har en total budget på 224 MSEK under perioden 2019-2027. Medverkande organisationer i programmet är Skogsindustrierna, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Skogforsk, Billerud, Holmen, Kopparfors skogar, SCA, Stora Enso, Sveaskog och Södra. www.mistradigitalforest.se Podden Den digitala skogen: https://open.spotify.com/show/3Ce2lCnEcVLIiUaYLHmW9s?si=210e4e5536394986 Det senaste inom programmet: https://highlights.mistradigitalforest.se/2024/ Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Är du den ”företagsförälder” som ständigt jagar kollegor för underskrifter och uppdateringar av policys? Ser er bolagsstyrning ut som en härva av Word-dokument, Excel-filer och mailtrådar? Då är det dags att lära sig mer om RegTech. I det här avsnittet av Effekten gästas Jonas Jaani av Julia Haglind, VD på North House. Tillsammans dyker de ner i hur man går från tunga administrativa måsten till en modern, digital och affärsdrivande struktur. Många företag ser compliance och regelverk som en tråkig kostnadspost. Men i en värld där regelbördan ökar (särskilt inom EU) och marknaden kräver transparens, finns det stora affärsmöjligheter för de som har ordning på torpet. Julia förklarar hur RegTech (Regulatory Technology) fungerar som ett ”GPS-system för governance” – det hjälper dig inte bara att följa reglerna, utan att navigera snabbare och säkrare mot dina affärsmål. Vi diskuterar riskerna med manuella processer, hur man undviker ”GRC*-monster” (stora tröga system som ingen vill använda) och varför AI är fantastiskt men kanske inte ska skriva eller söka juridiska dokument helt på egen hand. *GRC Governance, Risk Management och Compliance (Styrning, Riskhantering och Efterlevnad) Ur innehållet: Vad är RegTech?Sluta jobba i Word och Excel:Affärsvärdet i ordning och reda:AI inom compliance:Tips för att komma igång: ”Många bolag lever ett undanskymt liv med sina styrdokument i en mapp någonstans. De beskriver ofta att de skäms över hur manuellt de jobbar.” – Julia Haglind Julia Haglind, Jonas Jaani (24:51) https://youtu.be/0lF_9WhXpHg Om Julia Haglind Julia är grundare och VD för RegTech-bolaget North House samt styrelseledamot i Avanza Bank. Med över 25 års erfarenhet från finansbranschen, bland annat som VD för Nasdaq Clearing. Erfarenhet inom bolagsstyrning, riskhantering och teknisk innovation. Om North House North House erbjuder en modern SaaS-plattform som digitaliserar och effektiviserar hanteringen av styrdokument. Tjänsten samlar och strukturerar bolagets dokumentation på ett säkert sätt, vilket garanterar både spårbarhet och att rätt version alltid används. Genom att skapa en tydlig överblick och underlätta samarbete hjälper North House företag att minska risker, öka transparensen och säkerställa regelefterlevnad (compliance). Hemsida: northhouse.se Kom igång: Boka demo/Kontakt Insikter & kunskap: North House Blogg Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Generativ AI och chattbottar som ChatGPT har förändrat hur vi interagerar med teknik. Men vad är nästa steg? I det här avsnittet av podden gästas Jonas Jaani av William Sundqvist, Lead Developer och Projektledare på Sogeti, för att djupdyka i ett av de hetaste ämnena i IT-branschen just nu: AI-agenter. William, som har experimenterat intensivt med tekniken, delar med sig av sina praktiska erfarenheter och misstag. Från att bygga en "super-agent" som "gick bananas" till att skapa en hel "farm" av specialiserade AI-agenter som samarbetar för att bygga och testa kod. Vad är en AI-agent? Många blandar ihop AI-agenter med vanliga chattbottar. William bryter ner utvecklingen i tre tydliga steg: Steg 1: Large Language Models (LLM) Detta är vad de flesta använder idag (t.ex. ChatGPT). Du ställer en fråga, och modellen ger dig ett svar baserat på sin träningsdata. Steg 2: AI Workflow Här börjar AI:n kopplas till specifika verktyg. Du kan be den att "kolla min kalender" och den kan interagera med kalender-API:t för att ge dig ett svar. Steg 3: AI-agenter (Nästa nivå) En agent har tillgång till en hel uppsättning verktyg (kalender, väder, kartor, filsystem etc.). Den stora skillnaden är autonomi. Du ger agenten ett mål (t.ex. "Planera min resa till Umeå") och den kan självständigt planera och utföra en serie uppgifter: kolla din kalender för ledig tid, kolla vädret i Umeå, hitta en resväg på kartan och sedan presentera en färdig plan. Att bygga en "Vibe-Coding"-plattform Williams mest ambitiösa projekt är att bygga en "vibe-coding"-plattform, där en användare bara behöver skriva en idé för en hemsida, och plattformen ska automatiskt generera, testa och hosta den färdiga applikationen. Första försöket: "Super-agenten" som gick bananas Williams första instinkt var att skapa en enda, kraftfull "super-agent" och ge den en enorm lista med instruktioner: "Du ska vara projektledare, utvecklare och testare. Du ska skriva filer, läsa filer, köra tester..." Resultatet? Totalförvirring. "När den börjar läsa filer så tappar den bort lite av sitt minne," förklarar William. "Den har en viss kontext den kan få plats med i huvudet... sen börjar de spåra ur, gå bananas." Agenten hade för många instruktioner och för mycket ansvar. Den tappade bort sitt slutmål så fort den började arbeta med specifika uppgifter. Lösningen: En "farm" av specialiserade agenter Istället för en allsmäktig agent delade William upp ansvaret i en "farm" av flera små, specialiserade agenter som samarbetar: Projektledaren (Orchestrator): Denna agent tar emot användarens ursprungliga idé (t.ex. "Jag vill ha en andningsövnings-app"). Dess enda jobb är att bryta ner idén till en tydlig plan och agera mellanhand. Utvecklaren: Projektledaren skickar planen till utvecklar-agenten, vars enda fokus är att läsa och skriva kod och komponenter. När den är klar, rapporterar den tillbaka till projektledaren. Testaren: Projektledaren tar sedan koden från utvecklaren och skickar den till testar-agenten. Testaren kör koden, letar efter buggar och rapporterar felen. Denna cykel (PM -> Utvecklare -> PM -> Testare -> PM -> Utvecklare...) fortsätter automatiskt tills testaren godkänner applikationen och projektledaren kan presentera den färdiga produkten för användaren. Resultatet: Funktionellt, men inte perfekt Så, fungerade det? William berättar om "andnings-appen" som agenterna byggde. Det positiva: Agenterna lyckades skapa en fungerande hemsida med en cirkel som expanderade och krympte, precis som instruktionerna sa. Det negativa: Animationen var alldeles för snabb. "Det blir kaos om man försöker andas ikapp med det där," skrattar William. Slutsatsen är att agenterna kan bygga det du ber om rent tekniskt, men de saknar ännu den finess och mänskliga förståelse (i detta fall, UX-design) som krävs för en polerad slutprodukt. Jobbet förflyttas från att skriva kod till att granska och förfina den kod agentern...

Har ni massor av data, briljanta analytiker och ändå en känsla av att insikterna inte når fram? Du är inte ensam. I en tid där "datadrivet" är ledordet på allas läppar, glömmer vi ofta den viktigaste komponenten: kommunikationen. Att ha data är en sak. Att få en organisation att agera på den är något helt annat. I poddavsnitt 236 gästas Jonas Jaani av Ted Solomon från Ctrl Digital, vi pratar om just detta – data storytelling. Ted delar med sig av en konkret strategi för att omvandla komplexa analyser till övertygande berättelser som leder till faktisk förändring. Vad är Data Storytelling (och varför är det så svårt)? När experter gräver fram insikterna går det inte alltid samman med det skillset som krävs för att kommunicera dem. "Jag har varit i organisationer där det finns hur skarpa människor som helst… Men de har liksom fastnat i deras terminaler, i deras burkar som aldrig kommer ut i organisationen. För att det krävs ett annat skillset." Data storytelling är alltså bron mellan två olika världar: den tekniska analysen och den mänskliga kommunikationen. Börja inte med grafen – börja med affären Hur gör man då? Teds första poäng är att en bra databerättelse börjar långt innan du ens öppnat Excel eller ditt BI-verktyg. Den börjar med förarbetet. "En berättelse måste ha ett syfte. Den måste ha lite kontext… så handlar det om att förstå först och främst vad är businessen?" För att ta ett konkret exempel från e-handeln: tillväxt är oftast en funktion av två saker: Tillväxt = Antal kunder x genomsnittligt köp per kund Dessa kan i sin tur brytas ner i mindre "spakar" som trafik, konverteringsgrad, snittordervärde och köpfrekvens. Detta KPI-träd är dock inte berättelsen. Det är kartan. Berättelsen börjar när du ser vad som avviker. Var "blöder" ni? Varför tappar ni kunder efter första köpet? Den frågeställningen blir kärnan i din analys och din story. Aristoteles och AI: Teds 4-stegsmodell för en effektiv databerättelse När du väl har din kärnfråga guidar Ted oss genom en tydlig struktur i fyra steg. Förarbetet: Hitta kärnfråganSom nämnt ovan: Förstå affären, identifiera era "spakar" (KPI:er) och lokalisera var det största problemet eller möjligheten finns. Detta ger dig syftet. Inledningen: Fånga publikenBörja inte med hur du gjorde analysen. Börja med varför. Ge kontext. Hur stort är problemet? Vad händer om vi inte löser det? Kvantifiera det gärna i kronor och ören. Detta skapar en intresseväckare och visar varför din analys är avgörande. Analysen: Kombinera Logos och PatosNu kommer vi till själva analysen. Här refererar Ted till Aristoteles gamla lära om retorik: Etos, Patos och Logos. Logos (Logik): Det här är dina siffror, dina grafer, den logiska kedjan som bevisar din poäng. Etos (Trovärdighet): Du bygger trovärdighet genom att vara transparent med dina metoder och avgränsningar. Patos (Känsla): Det här är nyckeln! Komplettera din kvantitativa data med kvalitativ. Istället för att bara säga "vi tappar 20% av kunderna" – visa ett exempel. "Det här är Anna. Hon köpte sin första produkt… varför kommer hon inte tillbaka?" Kanske har ni ett citat från kundtjänst som förklarar hennes frustration. Det gör siffrorna levande. Slutet: Konkreta åtgärder (den viktigaste delen!)Det vanligaste misstaget analytiker gör? De slutar efter analysen. De har förklarat problemet och känner sig klara. Men publiken lämnas med ett "Jaha?". Den viktigaste delen är slutet. Knyt ihop säcken, summera insikterna och – viktigast av allt – kom med tydliga rekommendationer och nästa steg. Vad föreslår du att ni ska göra? Och (bonuspoäng!) vad är den förväntade effekten (business impact) om ni genomför åtgärderna? Svaren blir billigare, men frågorna blir dyrare I en tid av AI, blir detta viktigare än någonsin. Ted är tydlig med att AI är ett fantastiskt verktyg, men det ersätter inte det kritiska tänkandet. "AI är all ära… men man kan inte abdikera sitt eget kritiska tänkande.

"Hypen är här, viben är här." Jonas Jaani intervjuar och kommenterar detta avsnitt av Effekten. Ämnet är vibecoding, ett begrepp som susar genom branschen just nu. För att reda ut vad det egentligen innebär gästas podden av Miguel Sjunnesson Exposito från Sogeti, som delar med sig av sina närmast revolutionerande upplevelser. Och det blir snabbt tydligt att vibecoding är mer än bara ett nytt verktyg – det är en känsla, ett "mindshift". "Jag känner mig som Professor Balthazar" Så vad är vibecoding? För Miguel, med sin bakgrund som kodare, handlar det om att använda sin intuition för att lösa problem på ett helt nytt sätt. "Jag nyttjar min intuition och jag får skapa glädje," förklarar Miguel. "Jag känner mig faktiskt som professor Baltasar när jag vibecodar." I praktiken innebär det att han skriver en prompt, en önskan om vad som ska skapas och låter AI:n generera koden. Han går inte in och ändrar i själva koden, utan fortsätter istället att prompta. "Jag pratar med min polare, helt enkelt," säger han. Jonas Jaani flikar in med sin egen "wow"-upplevelse: att kunna få upp en hel minisajt, med både kod och innehåll, på bara tio minuter. Från noll till expert på en timme Det är när Miguel berättar om sina konkreta projekt som kraften i vibecoding verkligen blir tydlig. Han beskriver hur en kollega ville förstå bildanalys, ett ämne Miguel själv inte hade någon erfarenhet av. Med hjälp av GitHub Copilot (som han kallar "polaren Per") i Visual Studio Code lyckades han på en timme göra följande: Installera hela den nödvändiga virtuella miljön. Skapa ett program som identifierade alla 26 ansikten på Svenska damlandslagets lagfoto (tog 1,5 minut). Analysera en film och räkna antalet människor och fordon i realtid. Aktivera sin webbkamera för att identifiera ett ansikte och avgöra om personen var glad eller ledsen, samt gissa åldern. "Hjärnan, det bara sprutar i hjärnan. Man vill bara göra mer och mer grejer," skrattar Miguel. "Det där hade tagit lång tid för mig... Jag tror inte ens jag hade kommit dit." Dessutom kunde han be "polaren Per" att förklara koden i detalj och lägga in kommentarer – på svenska. Han fick en senior expert i ämnet bredvid sig, omedelbart. En hel dataplattform före middagen Om exemplet med bildanalys var imponerande, är nästa projekt nästan svindlande. Miguel fick i uppdrag att testa att bygga en end-to-end dataplattform för fordonsdata med Microsoft Fabric. Han kände till begrepp som "Data Lake" och "IoT Hub", men var långt ifrån expert. Genom att prompta sig fram byggde han, steg för steg: En fordonsdatasimulator i .NET. Kopplingen som skickade datat till en IoT-hubb. Hela datalake-strukturen (där AI:n förklarade "medaljong-arkitekturen" från brons till guld). Rapporter i Power BI som visade datat. Total tid för att få upp en fungerande prototyp: sju timmar. "Det hade tagit mig flera veckor," konstaterar Miguel. Är det bara "fort och fel"? Här lyfter Jonas en viktig invändning: Blev det inte bara "fort och fel"? Hur är det med kvalitet, säkerhet och förvaltning? Miguel är noga med att poängtera skillnaden mellan en prototyp och en färdig produkt. "Jag är ju väldigt medveten om att den här lösningen... inte är hållbar i det skicket. För det krävs ju så många, många fler lager," säger han. Men det är inte poängen. Värdet ligger i att kraftigt accelerera fasen från idé till prototyp. Man kan snabbt validera koncept, lära sig nya domäner och sedan ta in experterna för att granska och kvalitetssäkra. Det "demokratiserar kodningen". Koden som genererades inom hans expertområde (.NET) bedömde han var "minst lika bra, kanske till och med bättre" än vad han själv hade skrivit. Uppmaningen: "Experimentera!" Så, var lämnar detta oss? Utvecklingen går i en rasande takt. Verktygen som finns idag är ljusår från vad som fanns för bara ett år sedan. Miguels viktigaste råd till alla – oavsett om du är utvecklare, projektledare,

Vi gästas av Johan Säwensten, Sverigechef på Position Green, för ett samtal om ESG (Environmental, Social, and Governance) och framtidens hållbarhetsrapportering. Avsnittet belyser en avgörande förflyttning: från idealistiska eldsjälar till datadriven affärsstrategi. Vad är ESG, egentligen? Johan Säwensten, med 15 års erfarenhet i branschen, inleder med att bryta ner det komplexa begreppet ESG. Han förklarar det som ett skifte från Milton Friedmans klassiska idé om att "the business of business is doing business" till en modern syn där företag måste ta ansvar för sin bredare påverkan, på allt från medarbetare och lokalsamhälle till globala utsläpp. Det handlar om att se bortom den finansiella rapporten och förstå hela sitt avtryck. Från passion till press och compliance Utvecklingen inom hållbarhet har varit dramatisk. Johan beskriver resan från att vd:ar agerade utifrån dåligt samvete efter samtal med sina barn, till dagens verklighet där ESG drivs av: Marknadskrav: Kunder och investerare ställer högre krav. Affärsmöjligheter: Företag som Polestar och Electrolux använder proaktivt hållbarhetsarbete för att vinna marknadsandelar och till och med påverka lagstiftning. Regleringar: EU har de senaste åren skapat ett starkt tryck genom nya lagkrav, även om man just nu ser en viss osäkerhet och tillbakadragning i regleringstakten. "What gets measured gets managed" – Digitaliseringens nyckelroll En central punkt i samtalet är hur digitaliseringen blivit en förutsättning för modernt hållbarhetsarbete. Borta är tiden då tex en ensam miljöingenjör manuellt sammanställde data i Excel. Idag växer en helt ny bransch av "affärssystem för hållbarhet" fram. Farhågan finns om att rapporteringen nästan blivit viktigare än själva hållbarhetsarbetet. Johan håller med om att det varit en tendens under de senaste årens intensiva regleringsfokus, men ser nu en återgång till att använda data för att faktiskt förbättra verksamheten, inte bara för att fylla i rapporter. Insamling av data, från energiförbrukning och utsläpp från tjänsteresor till sjukfrånvaro och könsfördelning blir grunden för att kunna sätta mätbara mål och se trender. AI som den nya hållbarhetskollegan Framtiden för ESG-rapportering är smartare och mer effektiv. Johan Säwensten berättar hur AI och LLMs (Large Language Models) redan nu används för att: Automatisera datainsamling genom intelligenta agenter. Skapa första utkast av komplexa hållbarhetsrapporter, vilket kan spara upp till 70% av arbetstiden. Agera som en kunskapsbank, där medarbetare kan ställa "dumma frågor" och snabbt få stöd i ett komplext ämne. Johans checklista för att lyckas med ESG-arbetet För organisationer som vill ta sitt hållbarhetsarbete till nästa nivå, delar Johan med sig av några konkreta tips: Säkra förankring i ledningen: Utan stöd från styrelse och ledningsgrupp blir arbetet tungrott. Var datadriven: Använd data för att "skära igenom fluffet" och visa svart på vitt vilken påverkan ni har och vilka resultat era insatser ger. Koppla till affärsstrategin: Hållbarhet får inte vara en separat ö. Det måste integreras i kärnaffären för att vara långsiktigt hållbart – både ekonomiskt och miljömässigt. Addera storytelling: Komplettera den hårda datan med ett högre syfte. Berätta varför ni gör detta. Det engagerar både medarbetare och kunder. Vill du veta mer om hur ditt företag kan gå från manuell hantering till ett datadrivet och strategiskt hållbarhetsarbete? Lyssna på hela avsnittet med Johan Säwensten i podcasten Effekten, direkt i din poddspelare eller på effekten.se! Johan Säwensten , Jonas Jaani (21:57) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/IABnQ007UK4 Länkar / mer information: Om Position GreenPosition Green är ett internationellt SaaS-bolag inom hållbarhetstech som erbjuder en komplett lösning för företag som vill ta sitt hållbarhetsarbete till nästa nivå.

E-postmarknadsföring - en ohotad kanal som aldrig dör ut I det här avsnittet av podden får vi lära oss mer om e-postmarknadsföring från experten Sam Jahanfar från Rule . Han menar att e-post är en fantastisk kanal för företag som behöver kommunicera med en större kundbas, och att den har funnits med ända sedan internets begynnelse. Även om det har pratats mycket om att e-post skulle dö ut de senaste åren, så är det en kanal som aldrig kommer att försvinna. Tvärtom, den är otroligt prisvärd och lätt att använda. Som företag äger du ditt eget kundregister och kan kommunicera direkt med dina kunder, vilket ger dig stor kontroll. Samtidigt poängterar Sam att det är viktigt att vara relevant och respektera mottagarnas integritet. Efter GDPR-lagstiftningen är det inte längre acceptabelt att bara spamma ut mejl till köpta adresslistor. Nu måste du ha ett tydligt samtycke från dina mottagare. Ett intressant perspektiv som lyfts är att e-postleverantörer som RU också har ett ansvar att utbilda sina kunder att jobba mer med att öka engagemanget i sin kundbas, snarare än att bara skicka ut slentrianmejl. Genom att hjälpa kunderna att kommunicera på mottagarnas villkor kan de bidra till att höja kvaliteten i hela e-postbranschen. Avslutningsvis ger Sam några konkreta tips för att lyckas med e-postmarknadsföring: Våga vara personlig och berätta om dig själv, istället för att bara skicka ut reklamblad Testa och mät kontinuerligt - gör små snabba förbättringar istället för att vänta på den stora planen Utgå alltid från din målgrupp, inte från dig själv Sammanfattningsvis lär vi oss att e-post är en ohotad kanal som fortfarande har stor potential, men att det gäller att jobba smart och fokusera på relevans och engagemang. Med rätt strategi kan e-postmarknadsföring bli en riktigt effektiv del av din marknadsföring. Sam Jahanfar, Jonas Jaani (26:32) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/hH8ISy_YQU8?si=Fu96rDXFlBhApBqw Länkar / mer information: Sam Jahanfar är VD och medgrundare på MarTech-bolaget Rule, grundat 2007 i Stockholm. Rule har utvecklat en plattform för e-postmarknadsföring, marketing automation och SMS-kommunikation, och hjälper över 3000 företag globalt att skapa personliga och effektiva kommunikationslösningar.https://www.rule.se/ mer om epostmarknadsföring: https://www.rule.se/rule-free-toolkbook-1/ och https://www.rule.se/e-postmarknadsforing/ Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Känns det som att era IT-projekt ständigt kämpar i motvind, eller att förändringsinitiativ sällan landar som tänkt? Jonas Jaani gästas av Klas Fjärstedt som lanserar en tankeväckande metafor: se din organisation som en levande trädgård istället för en stelbent maskin. Vad innebär det i praktiken? I avsnittet utforskas: Varför vi kanske måste "lära oss att köra långsamt" för att egentligen gå snabbt. Nackdelarna med att sträva efter full kontroll och fördelarna med ett iterativt, utforskande arbetssätt (tänk agilt, men med fokus på varför). Konkreta exempel på projekt som gått snett (ja, Skolplattformen och Millennium nämns) och vad man kunde gjort annorlunda. Vikten av att ständigt återkomma till "varför?" innan man dyker ner i "hur?". Praktiska råd för att lyckas med förändring, från kommunikation till att våga börja i det lilla. Klas delar också med sig av insikter från sin bok "Tänka Göra-Effekten – Utveckla din organisation för nya resultat". Nyfiken på hur du kan sluta försöka kontrollera en maskin och istället börja odla framgång i din organisationsträdgård? Missa inte detta avsnitt av Effekten! Klas Fjärstedt, Jonas Jaani (25:18) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/guF2UUXaTn0 Länkar / mer information: Om Klas Klas Fjärstedt är en uppskattad föreläsare och förändringsledare, som genom åren har utbildat tusentals personer i agilt arbetssätt, ledarskap och kommunikation. Han har mångårig praktisk erfarenhet som konsult och anställd - både som ledare och chef. Med en kreativ, jordnära och lösningsorienterad inställning vill Klas inte bara hjälpa till att hitta nya sätt att samarbeta på utan också inspirera till nya tankesätt.Boksajt: https://www.tänkagöraeffekten.se/ Smakprov på boken: https://www.smakprov.se/smakprov/visa/9789198908558/partner/smakprov/ Teamwork-triangeln med workshopsmateial: https://www.tänkagöraeffekten.se/teamwork-triangeln/ Blogg: https://www.klas.one/blogg/ Samlade bloggposter på temat metaforer: https://www.klas.one/category/metaforer/ Fördjupad bloggpost på temat linje eller cirkel: https://www.klas.one/2024/05/21/linje-eller-cirkel-oordning-bland-metaforerna-skapar-forvirring-i-forandringen/ Boktips: https://www.klas.one/boktips/ Youtube-kanal:https://www.youtube.com/@KlasFj%C3%A4rstedt/videos Föreläsningar: https://www.youtube.com/playlist?list=PLlXOAOrOXAgIAIwyc-gkgZFBMcE4noHkk Köpa boken: https://www.bokus.com/bok/9789198908558/tanka-gora-effekten-utveckla-din-organisation-for-nya-resultat/ "If you want to change the world, you have to change the metaphor.“- Joseph Campbell Prenumerera: Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Effekten gästas av Niklas Silfverström från Klang för att prata med Jonas om AI-utvecklingen i Sverige. Niklas ser att AI mognar, men Sverige har utmaningar. Många AI-modeller fungerar sämre på svenska än engelska, och vi är väldigt beroende av amerikansk teknik och infrastruktur. Ett stort problem är oklara regler, särskilt när det gäller känslig information inom till exempel socialtjänst och vård. Potentialen att spara tid och resurser är stor, men bristen på tydliga nationella riktlinjer bromsar utvecklingen eftersom varje organisation måste göra egna utredningar. Tekniskt sett har öppen källkod blivit ett starkt alternativ till de stora tech-jättarna, vilket ger fler valmöjligheter men också en komplexare "djungel" att navigera i. Niklas råd för att komma framåt är att välja partners långsiktigt, våga börja testa och använda AI för att förstå potentialen, samt att titta bortom de största leverantörerna då det finns många bra nischade aktörer. En vanlig diskussion är hur AI bäst integreras i befintliga arbetssätt, gärna så att tekniken anpassar sig till användaren. Det finns stor potential, men tydligare regler behövs för att snabba på utvecklingen i Sverige. Lyssna på hela samtalet i Effekten. Niklas Silfverström, Jonas Jaani (21:54) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/5h3xKKNPHXI Länkar / mer information: Om Niklas Niklas är VD och medgrundare för Klang.ai. Han är programmerare som jobbat med startups och AI-bolag senaste 15 åren. Har även startat North Link som specialiserar sig på bildanalys samt startat och sålt ett SaaS bolag inom svensk fordonsindustri.Klang.ai: https://klang.ai/ , https://www.linkedin.com/company/klang-aiNiklas Silfverström: https://www.linkedin.com/in/niklassilfverstrom Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

AI och e-handel: Hur assistenter och agenter formar framtidens shopping. E-handeln genomgår en snabb förändring, där AI-assistenter och AI-agenter blir allt mer framträdande. I detta avsnitt av podcasten Effekten samtalar Jonas Jaani med Joakim Bissmark från Granditude om hur dessa teknologier påverkar både kunder och e-handlare. AI-assistenter – kundens digitala hjälpreda AI-assistenter blir allt vanligare i e-handelssajter och hjälper kunder genom att: Besvara frågor i realtid Ge produktrekommendationer baserat på kundens behov Guida kunder genom köpprocessen Genom att finnas till hands dygnet runt förbättrar dessa assistenter kundupplevelsen och gör det enklare att hitta rätt produkter. AI-agenter – nästa steg i automatisering Medan AI-assistenter främst fungerar som vägledare, tar AI-agenter det ett steg längre. De kan: Bevaka lagerstatus och meddela kunder när en produkt finns tillgänglig Skräddarsy produktförslag baserat på tidigare köp och beteenden Hantera delar av köpprocessen och ge proaktiva rekommendationer Genom att automatisera mer avancerade uppgifter bidrar AI-agenter till en smidigare och mer personlig shoppingupplevelse. Framtiden för AI inom e-handel AI kommer att bli ännu mer integrerat i e-handelns alla steg. Framtidens AI-assistenter kan inte bara vägleda kunder utan också slutföra köp och anpassa hela shoppingupplevelsen efter individuella behov. För företag som vill ta steget mot AI i sin e-handel är rådet tydligt: Våga testa och experimentera. Samtidigt är det viktigt att AI-lösningarna anpassas efter varumärkets röst och målgrupp för att skapa en naturlig och förtroendeingivande interaktion. Joakim Bissmark, Jonas Jaani (25:09) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/FzVI_Agmc10 Länkar / mer information: AI agenter för ehandel generellt: https://www.granditude.com/ai-agent-ecommerce Här beskriver Granditude deras senaste tillskott av AI-produkter, en möjlighet att låta en AI-Agent föreslå ett specialpris till en besökare baserat på vad just den besökaren är intresserad av: https://www.granditude.com/ai-deals Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

I detta avsnittet av podcasten Effekten samtalar Jonas Jaani med Samuel Skott om konceptet "Software First" och dess betydelse för dagens och framtidens företag. Digitalisering är inte längre en sidoverksamhet, utan en central del av hur företag skapar värde och konkurrenskraft. Men vad innebär det egentligen att vara ett "Software First"-företag, och hur kan traditionella verksamheter anamma detta tillvägagångssätt? Vad är Software First? Samuel Skott är HiQ:s tidigare vd, som nyligen lämnat sin roll, beskriver "Software First" som en insikt om att alla företag i framtiden måste betrakta sig själva som mjukvaruutvecklingsföretag. Det handlar inte om att alla ska bli techbolag, utan om att mjukvara och digitala lösningar blir en integrerad del av verksamheten. Företag som Tesla, Spotify och Airbnb har redan visat vägen, men även svenska industriföretag arbetar innovativt med AI, bildigenkänning och automatisering. Utmaningar och framgångsfaktorer Att gå mot en Software First-modell innebär dock utmaningar. Samuel lyfter tre nyckelområden: Investering i rätt digitala lösningar – Var ska man börja och vilka verktyg ska användas? Teknologi och policy – Att ha en teknisk strategi som möjliggör innovation. Organisationskultur och processer – Att skapa en miljö där digital utveckling är en naturlig del av affärsstrategin. Svenska företags innovationskraft Diskussionen belyser även hur svenska företag ofta underskattar sin egen innovationskraft. Samuel menar att traditionella bolag redan idag driver digital utveckling men sällan pratar om det. Det finns mycket att lära av hur exempelvis svenska industriföretag anpassar/anpassade sig till elektrifiering, AI och automatisering. Råd till företag som vill anamma Software First För företag som vill börja sin Software First-resa rekommenderar Samuel att: Analysera affärsmodellen och identifiera var digitala lösningar kan skapa nytt värde. Utvärdera om befintliga verktyg räcker eller om egenutvecklade lösningar behövs. Samarbeta och inspireras av andra aktörer i branschen. Software First är mer än en teknisk strategi – det är ett tankesätt som gör digitala lösningar till en central del av affärsutvecklingen. Genom att förstå hur teknologi kan användas för att skapa värde kan svenska företag stärka sin konkurrenskraft och driva innovation framåt. Lyssna på hela avsnittet för mer insikter och inspiration! Samuel Skott, Jonas Jaani (19:40) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/Dvp4_pxKSqM?si=uCzVQNcD9UsRlNy8 Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Hantering av data och databaser en av de mest kritiska faktorerna för företagens framgång. I vårt podcastavsnitt, "Hantering av data och databaser," utforskar vi detta ämne i detalj och ger insikter i hur organisationer kan optimera sin datalagring och -hantering. Varför är datahantering så viktigt? Data är hjärtat i moderna företag. Från att fatta beslut baserade på analyser till att förstå kundbeteende – data är grunden för alla affärsstrategier. Dålig datahantering kan leda till ineffektiva processer, säkerhetsrisker och förlorade affärsmöjligheter. I avsnittet diskuterar vi de bästa metoderna för att hantera data på ett säkert och effektivt sätt. Vad är en databas? En databas är en organiserad samling av data som gör det enkelt att komma åt, hantera och uppdatera information. Vi dyker ner i olika typer av databaser, inklusive relationsdatabaser som MySQL och NoSQL-alternativ som MongoDB. Genom att förstå skillnaderna mellan dessa kan organisationer välja rätt lösning för sina specifika behov. Viktiga begrepp inom datahantering Vi går igenom nyckelbegrepp som: Dataintegritet: Hur man säkerställer att data är korrekt och konsekvent. Säkerhetskopiering och återställning: Strategier för att förhindra dataförlust. Databassäkerhet: Hur man skyddar data från obehörig åtkomst. Case studies och praktiska exempel För att ge ett konkret perspektiv presenterar vi flera case studies där företag har lyckats optimera sin datahantering och vilka verktyg de använt för att nå framgång. Från små startups till stora multinationella företag – lärdomarna är många. Jonas Jaani intervjuar Pierre Petersson från MongoDB I avsnittet har vi även äran att intervjua Pierre Petersson från MongoDB. Pierre delar med sig av sina insikter om hur NoSQL-databaser kan skapa fördelar inom datahantering. Hans erfarenheter och tips är ovärderliga för alla som överväger att implementera eller optimera en NoSQL-lösning. Framtiden för datahantering Med framsteg som AI och maskininlärning öppnas nya möjligheter för hur data kan hanteras. Vi diskuterar framtidens trender och hur företag kan förbereda sig för dessa förändringar. Lyssna nu på hur du hantering av data och databaser och få insikter som kan förändra ditt företags datahantering. Prenumerera på vår podcast för att inte missa framtida avsnitt fyllda med värdefull kunskap för IT-proffs och affärsledare! Pierre Petersson, Jonas Jaani (22:54) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/J5vXqWDJ5v0 Länkar / mer information: Om MongoDBMongoDB är en schemalös, dokumentbaserad NoSQL-databas som lagrar data i JSON-liknande dokument. Den erbjuder flexibilitet, hög prestanda och skalbarhet, vilket gör den idealisk för hantering av stora datamängder. MongoDB stöder horisontell skalning och replikation för hög tillgänglighet och används ofta i moderna applikationer. MongoDB Atlashttps://www.mongodb.com/atlasMongoDB 8.0: Raising the Barhttps://www.mongodb.com/blog/post/mongodb-8-0-raising-the-barFree MongoDB University Courseshttps://university.mongodb.com/ The MongoDB Bloghttps://www.mongodb.com/blog Customer Success Storieshttps://www.mongodb.com/customers MongoDB Free Tier Signuphttps://www.mongodb.com/try Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

I detta avsnitt av Effekten – Digitaliseringens podcast möter vi Marcus Norrgren från Sogeti för att prata om hur smart manufacturing förändrar industrin i grunden. Genom att använda data från fabriker på nya sätt kan företag automatisera, analysera och förbättra produktionen på en nivå som tidigare varit svår att uppnå. Marcus förklarar att tekniska hinder och säkerhetsfrågor länge varit stora utmaningar, men att tekniken nu mognat och erbjuder bättre verktyg och referensarkitekturer för att överkomma dessa problem. En viktig del av smart manufacturing är möjligheten att koppla samman fabriksdata med molnbaserade lösningar på ett säkert och effektivt sätt. Detta öppnar upp för konkreta tillämpningar, som exempelvis att följa nyckeltal som OEE (Overall Equipment Effectiveness) över flera fabriker, identifiera och åtgärda flaskhalsar i produktionen, samt att använda AI-modeller för prediktivt underhåll direkt nära maskinerna. En av de stora utmaningarna, enligt Marcus, är att gå från strategi till faktisk implementation. Det handlar ofta om att få mandat, budget och engagemang från alla delar av organisationen. Marcus betonar också vikten av att involvera användarna redan från början för att säkerställa att lösningarna möter de verkliga behoven. Framtiden för smart manufacturing är ljus och handlar om en ökad automation där IoT, AI och datahantering konvergerar för att bli enklare att integrera och använda. Trots detta kommer människan fortsatt spela en central roll, och framgångsrika organisationer kommer att vara de som kan balansera teknikens möjligheter med mänsklig kompetens och innovation. Smart manufacturing är en mogen och viktig trend, där den största utmaningen idag är att våga ta steget från strategi till handling. Det är nu möjligt att skapa en betydande förändring i produktionen genom att utnyttja teknikens fulla potential. Lyssna på hela samtalet och få en djupare förståelse för hur smart manufacturing kan förändra industrin och skapa nya möjligheter för framtiden. Marcus Norrgren, Jonas Jaani (26:22) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/PfZSi3wiEQo https://youtu.be/PfZSi3wiEQo Länkar / mer information: Taking AI to the next level in manufacturing: https://www.technologyreview.com/2024/04/09/1090880/taking-ai-to-the-next-level-in-manufacturing Azure IoT Operations, enabled by Azure Arc: https://azure.microsoft.com/en-us/products/iot-operations Whitepaper om Smart Manufacturing: https://app.zagomail.com/forms/preview?id=5977 (function(z,a,g,o) { var o=z.createElement(a); var _=z.getElementsByTagName(a)[0]; o.async=1; o.src=g+'?v='+(~~(new Date().getTime()/1000000)); _.parentNode.insertBefore(o,_); }) (document, 'script', 'https://app.zagomail.com/forms/embed.js'); Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info@effekten.se

Att integrera säkerhet i utvecklingsprocessen genom DevSecOps, med fokus på utbildning, verktyg för sårbarhetsanalys, och förbättrat samarbete mellan säkerhets- och utvecklingsteam. Erik Hjalmarsson, Cloud Architect på Sogeti, med en introduktion till DevSecOps från utvecklingsperspektivet. DevSecOps handlar om att integrera säkerhetsarbetet i den dagliga utvecklingsprocessen. Det innebär ett samarbete och delat ansvar mellan säkerhetsteamet och utvecklingsteamen. Historiskt har det funnits en obalans där ett litet säkerhetsteam har haft ansvaret för alla säkerhetsaspekter, vilket har varit svårt att hantera. Genom DevSecOps kan säkerhetsarbetet bli en naturlig del i alla utvecklingsteam. Genom kontinuerlig utbildning och införandet av tex "Security Champions" i varje team. Security Champions fungerar som evangelister och ansvarar för att sprida kunskap och driva säkerhetsarbetet i teamet. Genom parprogrammering och diskussioner kring säkerhet kan medvetenheten öka naturligt.Verktyg och processer för att implementera DevSecOps. I podden pratar Erik om att det är viktigt att implementera DevSecOps på ett lagom sätt som ger effekt utan att bli för betungande. Erik Hjalmarsson, Jonas Jaani (20:48) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/KA5ax6AEsuw https://youtu.be/KA5ax6AEsuw Länkar / mer information: Bra intro till ämnet: https://github.com/resources/articles/devops/devsecops Rapid Threat modelling: https://github.com/geoffrey-hill-tutamantic/rapid-threat-model-prototyping-docs/blob/master/18x26.Tutamen%20HOWTO-Rapid%20Threat%20Model%20Prototyping.pdf Lättläst intro till RTMP: https://www.infosecinstitute.com/resources/management-compliance-auditing/rapid-threat-model-prototyping-introduction-and-overview/ Whitepaper från oss om DevSecOps: https://app.zagomail.com/forms/preview?id=5914 (function(z,a,g,o) { var o=z.createElement(a); var _=z.getElementsByTagName(a)[0]; o.async=1; o.src=g+'?v='+(~~(new Date().getTime()/1000000)); _.parentNode.insertBefore(o,_); }) (document, 'script', 'https://app.zagomail.com/forms/embed.js'); Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info@effekten.se

Den nya europeiska tillgänglighetslagen träder i kraft i juni 2025. Det kommer innebära konsekvenser för digitala produkter och tjänster. Introduktion av den nya lagen Tobias Kheir-Buchmann, tillgänglighetsexpert på tretton37, bedömer att majoriteten av svenska företag som berörs av direktivet har ett stort jobb framför sig – trots att direktivet fastslogs redan 2019. Han belyser de potentiella böterna och sanktionerna för bristande efterlevnad, vilket kan inkludera rejäla böter eller till och med nedstängning av produkter eller tjänster i vissa europeiska länder. Vad innebär tillgänglighet? I avsnittet får du mer om vad tillgänglighet innebär och varför det är viktigt för olika användargrupper, inklusive personer med tillfälliga funktionsnedsättningar eller kognitiva svårigheter. Tobias betonar att tillgänglighet ofta går hand i hand med god användarupplevelse (UX). Exempel Tobias lyfter fram tex SJ.se som ett bra exempel. Han berömmer deras tydliga navigering och fokus på användarens huvuduppgift. Han jämför detta med en webbplats från musikindustrin som presterade bra i automatiserade tester för tillgänglighet, men som inte fungerade bra i praktiken. Utmaningar och affärsmodeller Det finns potentiella farhågor för företag om hur den nya lagen kan påverka deras affärsmodeller och intäktsströmmar. Tobias erkänner dessa bekymmer men föreslår att företag och organisationer först fokuserar på att förstå vilka förändringar som krävs och undersöker möjliga undantag eller anpassningar inom lagen. Tre steg för att komma igång med tillgänglighet Tobias en trestegsmetod för företag att börja adressera tillgänglighet: Bedöm den befintliga kunskapen och resurserna inom organisationen. Förstå det nuvarande tillståndet och identifiera förbättringsområden. Utveckla en plan med tidslinjer och extern support om det behövs. Lyssna på avsnittet för mer om EAA Tobias Kheir-Buchmann, Jonas Jaani (23:38) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/SqX3DL8D-4Q videoversion på YouTube https://youtu.be/SqX3DL8D-4Q Mer information: Tobias har en lång erfarenhet inom digital produktutveckling och produktledarskap. Under sin karriär har han haft en rad olika roller, från programmering och design till UX, research och produktledning. Hans tvärfunktionell erfarenhet och arbetssätt ger honom en helhetsförståelse genom hela digitala utvecklingsprocessen. Hans arbete präglas av ett starkt fokus på att integrera tillgänglighet som en självklar del i varje utvecklingsprojekt. Han är engagerad i att förankra moderna produktutvecklingsmetoder i hela organisationen - inte bara inom de tekniska avdelningarna. Länkar Tretton37s materialsamling: https://tech.tretton37.com/digital-accessibility-resources Tretton37 https://www.tretton37.com/ Accessibility Fundamentals Overview https://www.w3.org/WAI/fundamentals/ Tobias blogg om tillgänglighet: https://tobi-or-not.de/blog/accessibility-is-about-giving-options/ Tobias i sociala: LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/tobias-kheir-buchmann/ Mastodon https://mastodon.social/@tobi_or_not X / Twitter https://twitter.com/tobi_or_not Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Effekten på Spotify https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info@effekten.se

AI inom Bank och Finans, diskuterar vi hur artificiell intelligens revolutionerar bank- och finanssektorn. Med gästen Patrik Wallander (VD på Bizzdo) utforskar vi både möjligheterna och utmaningarna som AI medför i en traditionellt konservativ bransch. Vi reflektera över hur AI har blivit en naturlig del av digitaliseringen och hur det påverkar bank- och finanssektorn. Patrik delar med sig av sin långvariga passion för AI, som började med hans intresse för science fiction och ledde till att han följde utvecklingen av OpenAI sedan 2017. AIs roll i Bank och Finans Vi diskuterar hur AI redan används inom områden som bedrägeribekämpning och kreditbedömning. Patrik betonar att många banker nu inser att generativ AI är en omvälvande teknik som de måste anpassa sig till, trots att det finns många regler och riktlinjer att följa. Vi pratar också om den rädsla som finns kring AI, både hos banker och deras kunder. Exempel på AI-tillämpningar Patrik ger konkreta exempel på hur AI kan effektivisera processer inom bank och finans. Kreditprocessen: AI kan snabbt analysera stora mängder data för att underlätta kreditbedömningar, vilket sparar tid och minskar riskerna. Förberedelse inför kundmöten: AI kan hjälpa rådgivare att förbereda sig inför möten genom att ge insikter om branschtrender och kundens situation. Kundtjänst: AI-baserade lösningar kan förbättra kundupplevelsen genom att erbjuda snabb och effektiv service dygnet runt. Utmaningar och säkerhet Vi berör också de säkerhetsutmaningar som följer med att använda AI, särskilt i en bransch där konfidentialitet och compliance är avgörande. Patrik förklarar hur företag kan använda AI på ett säkert sätt genom att skapa privata kontexter för sina data. Framtiden för AI inom Bank och Finans Avsnittet avslutas med diskussioner om hur viktigt det är att skapa låga trösklar för användning av AI i bankernas processer. Patrik påpekar att det är avgörande att tekniken är lättanvänd för att säkerställa att den verkligen används effektivt. Patrik Wallander, Jonas Jaani (23:19) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/ygqQNmFikBU Tiita på YouTube Länkar / mer information: “Så ska hans AI kapa mantimmar hos banker”. Fun fact: På fritiden skriver Patrik böcker och driver en podd om “nördkultur”. Hans första fantasyroman kommer att släppas i höst (2024) Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se