Gastabudet

Québec är hedersgäst på Bokmässan i år – men hur bra är litteraturen? Vi tar oss an fyra framgångsrika samtidsromaner från den glest befolkade, skogsrika, stora franskspråkiga regionen i Kanada: Lise Tremblays ”Judiths syster”, Gabrielle Filteau-Chibas ”Gömslet”, Michel Jeans ”Kukum” och Éric Chacours ”Det jag vet om dig”. Genom dem spårar vi konstruktionen av nationell identitet i ett land med komplicerad kolonial historia. Vi läser om tonåriga småstadsflickor, störiga ekofeminister, ursprungsbefolkning och en egyptisk queer kärlekshistoria, i allt från utmärkt till usel prosa.

Slutromantiserat om smärta! Uttrycket ”smärtpunkter” har blivit legio i recensioner, och används nästan som en synonym till litterärt värde. Men ett sådant synsätt riskerar att förminska litteraturen till en sorts omvänd akupunktur: tryck bara där det gör ont. För att bryta den metaforiska smärtans dominans plockar vi fram några riktiga smärtskildringar: Marie Darrieussecq om en förlossning, Sara Mangusos kroniska sjukdom och George Orwells tortyrmetoder. Prenumerera för att lyssna på hela avsnittet: http://www.gastabudet.com/prenumerera

Avsnittsbeskrivning: Hur såg det förra litterära årtiondet ut? När Gästabudet startades år 2019 av Viola Bao, Lyra Eriksson Lindbäck (då Koli), Rebecka Kärde och Victor Malm handlade det första avsnittet om just det litterära 10-talet. Vi diskuterade vilka verk som hade varit betydelsefulla, höll monologer om vad som präglat decenniet, tittade på Rupi Kaurs instagram och skålade till Gunnar D. Hanssons ära. Inspelningstekniken var dock bedrövlig och avsnittet var i det närmaste olyssningsbart. Nu har det remastrats för en repris! Här kommer den andra och mer onyktra timmen.

Hur såg det förra litterära årtiondet ut? När Gästabudet startades år 2019 av Viola Bao, Lyra Eriksson Lindbäck (då Koli), Rebecka Kärde och Victor Malm handlade det första avsnittet om just det litterära 10-talet. Vi diskuterade vilka verk som hade varit betydelsefulla, höll monologer om vad som präglat decenniet, tittade på Rupi Kaurs instagram och skålade till Gunnar D. Hanssons ära. Inspelningstekniken var dock bedrövlig och avsnittet var i det närmaste olyssningsbart. Nu har det remastrats! Första timmen är gratis! Andra släpps om två veckor för våra prenumeranter. Prenumerera här: http://underproduktion.com/gastabudet

Tjänstemannatillvaron – gråsossig nykterhet, spiondrömmar eller väl dold hybris? Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Muséer och tidigare ordförande för Sveriges Författarförbund, är aktuell med "En dag av törst", en roman om IB-affären. Vi pratar om den svenska självbilden, att skriva en manlig utvecklingsroman och hur det gick till när han lämnade Norstedts för Bonniers. Dessutom lite om John Le Carrés storhet, varför David Foster Wallace har blivit daterad och hur det egentligen funkar när författare får pengar från staten.

Att vara kvinna eller tillhöra en minoritet är numera en fördel i litteraturvärlden. Osympatiska kvinnliga berättare hyllas när de psykologiskt misshandlar männen i sina liv, medan manliga författare tycks ha grävt ner sig i ängsligt godhetssignalerande. Har manshatet på kultursidorna gjort de yngre männen för neurotiska? Finns det några intressanta vita, straighta, manliga författare födda efter 1980, eller förtärs de flesta av självhat? Vi återuppsöker Monique Wittigs lesbiska klassiker från 1969, diskuterar Roland Paulsens testosteronnivåer och Johan Heltnes sexfantasier. Men först har DN Kultur gjort något mycket pinsamt igen – eller ska vi säga ”delikat” – som måste kommenteras på.

Hur roligt har man med Kafka egentligen? Tillsammans med Cecilia Hansson, författare till ”Kafkalungan”, vältrar vi oss i ångest, glädje och oklara anklagelser. Vi diskuterar Kafkas kärleksliv, självhat och vad som påståtts vara världens bästa sexskildringar. Skrev Kafka allegorier, eller var han kanske surrealist? Hur har de nya översättningarna gjort honom rättvisa? Och kan podcasten Gästabudet fortsätta efter bråket i slutet av avsnittet? Prenumerera för att lyssna på hela avsnittet! http://gastabudet.com/prenumerera

Del två av årskrönikan! Recensionsåret 2025 granskas i sömmarna. Mikaela luftar sin vrede mot det samtida kritikklimatet och delar traditionsenligt ut utmärkelsen Årets sämsta hyllning. Varför låter sig så många luras av en boks pretentioner? Och är arbetarklassens erotik verkligen äcklig? Dessutom presenterar vi de nominerade till Årets sågning 2025, och ringer upp den ambivalenta vinnaren för en intervju. Gratisavsnitt! Prenumerera för att få tillgång till alla avsnitt: hhtp://gastabudet.com/prenumerera

2025 går mot sitt slut, året när till och med Jonas Gardell kunde anklagas för elitism. Ett bra år för sexmissbrukare, småfittor och Jonas Hassen Khemiri. I den första delen av Gästabudets årskrönika pratar vi om de kulturdebatter vi nästan gav oss in. Lyra listar sina favoriter ur årets översättningar och tycker sig kunna se en omsvängning i Zeitgeisten. Agri spekulerar i vad det betyder att Norstedts har tappat de flesta av sina litterära författare, och så drar vi till med några gissningar om hur många läsare den kvalificerade skönlitteraturen faktiskt kan få i Sverige.

Det finns över tusen Hanna Johansson på hitta.se – vi bjöd in en av dem för att prata på temat dubbelgångare. Hanna berättar om sin fascination för tematiken, och hur hennes roman ”Body Double” kom till. Därefter dyker vi ner i litteraturhistorien: Fjodor Dostojevskijs anonyma och löjliga kanslist, Oscar Wildes skräck för åldrandet och Patricia Highsmiths mördare som klär ut sig till sig själv. Klyver fåfänga jaget itu? Kan man skilja på begärsobjekt och identifikationsobjekt? Och kan man någonsin vara säker på vad som är en riktig känsla och vad som är en neuros? Prenumerera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Tillsammans med gästen Victor Malm tar vi oss an en drös lyssnarfrågor! Hur står det till med Aase Bergs estetiska argumentation? När håller vi med varandra som minst? Vilken bok är mest Gästabudet, och hur mycket hinner vi läsa egentligen? Dessutom snackar vi lite Shakespeare, samt förlorar oss i frågan om it-boysen Christian Kracht och Joshua Cohen är överskattade och om man kan somna mitt i ett samlag.

1989 lämnades tidskriften Kris över till en ny redaktion: Daniel Birnbaum, Aris Fioretos, Erik van der Heeg, Hans Ruin och Sven-Olov Wallenstein. Vi pratar med den sistnämnda om hans resa från lärarstudent från Ludvika till filosofiprofessor på Södertörns Högskola, och den roll som tidskriften kom att spela i hans liv. Sven-Olov berättar om sommarfesterna i redaktionslokalen, den avgörande betydelsen som den polska filosofen och förintelseöverlevaren Alexander Orlowski hade för båda Kris-generationerna och när Derrida fick föreläsa i en BRF-lokal. Dessutom frågar vi om hur han ser på kopplingarna mellan tidskriften Kris, filosofin på Södertörn och Svenska Akademiens kris. Foto: Katarina Marković, The European Graduate School

Lider Sverige brist på litterära smakdomare? Vi börjar med årets Augustnomineringar. Mikaela tycker sig se en trend av falskt lärdomsprål. Varför fungerar priset så dåligt som smakdomare? Agri presenterar en essä om auktoritet av den amerikanska kritikern Andrea Long Chu, som analyserar kritikerns roll som smakdomare idéhistoriskt och politiskt, vilket föranleder Lyra till att hålla en andfådd miniföreläsning om Kants estetik. Vad betyder det att fälla smakomdömen som borde angå alla? Prenumerera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Horace Engdahl berättar historien om den legendariska tidskriften Kris, som han drev tillsammans på 70- och 80-talet med bland andra Stig Larsson och Anders Olsson. Hur började alltihop? Vilka var tendenserna i deras kulturella samtid, och hur har förutsättningarna för att verka som fri intellektuell förändrats sedan dess? Horace tar oss tillbaka till tidsdagsmötena i redaktionslokalen, ölen efteråt på Wasahof eller Röda Rummet, de omsusade Kris-festerna och stämningen i tryckeriet. Han berättar om hur de lärde känna Derrida, Jon Fosses samröre med tidskriften och hur de fick en mecenat. Ett stycke kulturhistoria, som bäst avnjutes tillsammans med ”Dödsdrinken”: hälften Cinzano Rosso och hälften vodka. Prenumera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Vad känner vi för Sveriges nya kulturkanon? Allt från raseri till likgiltighet, om allt från budget till Boye. I resten av avsnittet: Vad har författare att vinna eller förlora på att göra grundlig research? Vi pratar fakta och sanningsanspråk i skönlitteraturen, om allt från naturalism och New Journalism till hysterisk realism. På vilket sätt såg Émile Zola litteraturen som en utforskande vetenskap, hur tyckte Tom Wolfe att skönlitteraturens särart slarvades bort under 60- och 70-talen och vilka intressanta författare finns det som arbetar researchbaserat idag? Prenumera via http://gastabudet.se/prenumerera!

Vi hälsar på hos Stig Larsson på Lilla Essingen, för ett vindlande samtal om det förflutna och nuet. Stig berättar om starten av den legendariska tidskriften Kris, när han intervjuade Foucault som tjugoåring i Paris och hur det gick till när han hamnade på Fassbinders trettioårsfest. Vi fördjupar oss i hans problem med kärleksrelationer: är det skrivandet, egoismen, amfetaminet eller kvinnans frigörelse som kommit i vägen? Dessutom berättar Stig vad han skriver på nu, om rädslan för att komma till helvetet, varför han alltid känt sig hemma bland kriminella och så kommenterar han på krisen för Svenska Akademien under Metoo. Gratisavsnitt! Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till alla avsnitt.

Vi kikar in bakom kulisserna på litteratursveriges mäktigaste PR-maskin: Albert Bonniers förlag. Mediekontakterna Janina Rak och Hanna Bäärnhielm Torslund berättar om sitt arbete. Hur påverkar de vilka titlar och författare som uppmärksammas? Vad består deras svartkonster i? Vi snackar nätverkande, BookTok, författarvård, vikten av litterära priser och hur författare ska göra för att underlätta sin egen PR. Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till hela avsnittet.

Vi landar i Ísafjörður för att träffa Eiríkur Örn Norðdahl, romanförfattaren och poeten som alltid bär hatt. Utöver att vara känd från fotografier i de flesta vietnamesiska hem är han också nominerad till Nordiska Rådets Pris för andra gången. Han berättar om uppväxten i det lilla samhället på nordvästra Island, att ta med bomber till skolan, jobben på räkfabriken, manliga häxbränningar och hur det legendariska poesisällskapet Nýhil exploderade. Men framförallt pratar vi om Eirikurs mäktiga roman ”Naturlagarna”, där Gud uppenbarar sig i Ísafjörður, försupna präster raglar omkring och sinnenas vittnesbörd ställs mot allsköns former av masspsykos. Dessutom diskuterar vi Islands schizoida relation till kristendomen, sälar som får barn med människor och isländsk exportnationalism. Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till hela avsnittet.

Nationell identitet – vad betyder det för den isländska litteraturen? Vi samtalar med Halla Þórlaug Óskarsdóttir och Haukur Ingvarsson om samtida och historisk litteratur, samt snön, havet och turismen. Har Island verkligen varit en dansk koloni, och var det egentligen islänningar som ”upptäckte” Amerika? Dessutom får vi lära oss om den legendariska Fjölnir-gruppen, tysta isländska fäder och Haukurs identifikation med sköldpaddan Lonely George. Samtalet spelades in på Skálda bókabúð den 20/5 2025. Prenumerera på http://underproduktion.se/gastabudet eller http//www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Är poesin den nya romanen? Det menar åtminstone den norska kritikern Eirik Vassenden i en långessä i Vagant. Vi applicerar hans resonemang på den svenska lyriken, och ger exempel på mer eller mindre lyckade försök att skriva berättande poesi. Mikaela berättar om sitt besök på Lillehammers litteraturfestival, som gett henne insikter om svenska kritikers barbarism och Vigdis Hjorths alkoholism. Lyra spekulerar i poesins död, Agri resonerar om vårt cinematografiska tänkande och så beskriver vår huspsykolog de tre personlighetstyperna: poet, prosaist och essäist. Dessutom berättar vi om vår helt operversa sommarläsning.