P1 Dokumentär

I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den så kallade Skitviken i Västerås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom. Tvåhundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor. Här har nästan inget förändrats det senaste seklet. Programmet är gjort 2019. Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén Slutmix: Elvira Björnfot Producent: Håkan Engström

För Melwin, Teo och Leonidas är varje dag en träningsdag. Men blir man gladare av att vara smal och stark? Går det att bli nöjd med sitt utseende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På gymmet i Kronborg i Malmö lastar Melwin och Teo vikter på skivstången. De pushar varandra upp mot 130 kilo. Men för Leonidas tar det stopp redan under uppvärmningen. – Jag rycker i vikterna men de kommer inte upp. Jag ser mina kompisar göra bättre resultat och det är stressigt, säger han. Gymtrend bland unga killar I Riksidrottsförbundets senaste ungdomsbarometer är gym den vanligaste träningsformen bland unga. Särskilt gäller det unga killar där fyra av tio som tränar, gör det just på gymmet. – Det är en väldigt cool känsla att kunna förändra sig. Men kanske hade jag varit gladare om jag aldrig hade börjat gymma. När jag går in på Tiktok och ser en femtonåring lyfta 200 kilo, då är mitt personliga rekord inte värt någonting. Det mår jag inte bra av, säger Teo. Tiktok, kroppsideal och manlighet Styrketräningstrenden har exploderat både på gymmen och i sociala medier. I kommentarsfälten skrivs det öppet om bland annat steroider och andra dopningklassade preparat, som medel för att uppnå den perfekta fysiken. Den som inte passar in på kroppsidealet kan bli kritiserad och hånad. Men det finns också en annan, mjukare ton. – Killarna är inte så manliga som man kanske tror. De kommenterar varandras utseende och skämtar om att de är kära i varandra, säger Ella, som jobbar på ett gym i Malmö. – Tjejerna bryr sig nog inte. De som uppskattar det jag gör, det är killar, säger Teo. – Målet är att bli nöjd med kroppen, att tycka ”shit, jag ser perfekt ut”. Men det är nästan omöjligt, säger Melwin. Killarna på gymmet är ett program av Sven Holmberg från 2026. Producent: Martin Jönsson Slutmix: André Ljungberg

I knappt tio år utmanade och provocerade The KLF musik- och konstvärlden med tvetydiga politiska aktioner. Men en dag lämnade de musikbranschen med besked. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. The KLF, The Timelords, Ancients of Mumu, The Jams och The K-Foundation var några av de namn duon Jim Cauty och Bill Drummond verkade genom under ett knappt decennium från slutet av 80-talet till 1994. Några av sakerna den brittiska duon hann med under den tiden var att uppröra Stikkan Andersson genom att sampla Abbas ”Dancing Queen”, skrämma vettet ur musikindustrin med ett maskingevär på galan Brit Awards och i en egen version av slow-tv, att sedel för sedel elda upp en förmögenhet i en öppen spis framför en statisk kamera. – De är som victorianska äventyrare med massor av pengar, som bygger månraketer på bakgården eller bestiger Mount Everest, säger Craig McLean, journalist och redaktör på The Face i London. The KLF lämnade musikbranschen Innan The KLF lämnade musikbranschen med buller och bång gjorde de också kommersiell succé på världens topplistor i början av 1990-talet med låtar som ”3 a.m. Eternal”, ”What Time Is Love?” och ”Justified & Ancient”. I P1 Dokumentärs ”Build a fire” från 2002 hör vi när Gustaf Görfelt och Tor Billgren åker till London för att söka upp platserna där det hände och träffa människorna som var med när det hände. Det är en nutidshistorisk resa som följer två excentriker i populärkulturens utmarker från en åker utanför Södertälje till en klippkant på Skottlands nordligaste spets. Dokumentären är en repris och sändes för första gången 2002. Av Gustaf Görfelt och Tor Billgren Producent: Håkan Engström

När färre kommuner kör ut mat via hemtjänsten får äldre klara sig på mikromat, visar Sveriges Radios granskning. Annelie i Hjo är en av de drabbade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den lilla kommunen Hjo i Västergötland har man slutat leverera nylagad mat till personer med hemtjänst. Istället har kommunen infört ett system med kylda eller frysta färdigrätter, som de äldre får klicka hem från en butik på nätet. Annelie Persson i Hjo är sjukpensionär och har sedan några år tillbaka hemtjänst sex gånger om dagen. Hon är en av dem som nu väntas klara sig på mikromat. – Smakmässigt så börjar det ta stopp. Det är inte gott. Det är ingen livskvalitet på det, säger Annelie. Nu har Annelie skrivit under en protestlista för att få kommunen att återinföra matleveranserna. Minst 42 kommuner utan matleveranser Många kommuner i Sverige gör just nu som i Hjo, och tar bort distributionen av lagad mat. Syftet är att spara pengar, eller för att personalen ska få mer tid till omvårdnad, visar P1 Dokumentärs och P4:s gemensamma granskning. I dag saknar minst 42 av Sveriges kommuner utkörning av lagad mat inom hemtjänsten, varav Gislaved, Jönköping, Bjuv, Enköping och Askersund är några exempel. Och fler planerar att göra förändringen. Men hur påverkar det här skiftet de som är beroende av hemtjänsten? Och vad säger de ansvariga? Programmet gjordes 2026. Reporter och research: Aleksa Lundberg Intervju med Livsmedelsverket och research: Joel Wendle Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Agnes Cassel

En nyinflyttad kille börjar i en högstadieskola i Oslo 2008. Han är ovanligt talangfull, men det är något som inte stämmer. I en ny serie från P3 Dokumentär i samarbete med norska NRK berättar vi om ett osannolikt fall som chockat Norge. Ett mysterium som visar sig ha kopplingar till brottsfall i Tjeckien. Lyssna på P3 Dokumentär om Mysteriet Adam i Sveriges Radios app.

59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst. Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen. Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får. – Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här. Musik: Albert af Ekenstam Av Emil Östlund. Programmet är en repris och publicerades för första gången 2017.

Ylva och Anton är gifta och kämpar samtidigt med sin långfilm. En dag föds en idé: att få en Hollywoodstjärna att spela en av rollerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I badkaret i ett gult tvåfamiljshus i Göteborg sitter producenten Ylva Olaison och regissören Anton Källrot och spelar in en ljuddagbok. Det går trögt för dem att få ihop pengar till sin långfilm. Men kanske har de hittat en briljant lösning. Kommer Jim Carrey vilja vara med? Om de lyckas få Jim Carrey att spela en av rollerna i filmen, då kommer ingen kunna säga nej. Dessutom skulle han vara perfekt för rollen. Kampen om pengarna från Svenska Filminstitutet och andra finansiärer är hård, med sömnlösa nätter och ständiga pitchmöten. Och utanför badrumsdörren väntar vardagsbestyren: köttfärssås och spaghetti, skjuts till skolan, parterapi och en tvätthög som bara växer. Ska de lyckas ro sin film hela vägen i hamn? Ett program av Hanna Rasmuson Hulmé från 2026. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henke Henriksson

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris och publicerades för första gången 2020. En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset. Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm. Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende. I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis. Dokumentären är gjord 2020. Reporter: Rasmus Malm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams

Tivolit är Peter Janssons livsverk. Han har inte jobbat med något annat. Men hälsan är inte vad den borde vara. Ska han orka en säsong till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Jansson, eller Peter Pan som han kallas, har drivit sitt tivoli i nästan fyrtio år. Från april till oktober bor Peter och hans sambo Ulla i en buss och reser från plats till plats: Lidköping, Vara, Norberg, Knivsta, Katrineholm, Köping, Motala, Hudiksvall, Rättvik och många fler ställen. Om och om igen bygger de upp sitt tivoli, river det och drar vidare. På ena armen har Peter Jansson tatuerat sagofiguren Peter Pan och elva bokstäver i svart: ”Never grow up” – bli aldrig stor. Peter Pan vill stanna i världen med karuseller Men i takt med att åren snurrar på, precis som karusellerna, blir tivolijobbet mer och mer slitsamt. Efter ett helt liv i tivolibranschen börjar Peters kropp säga ifrån. Det börjar bli dags för Peter att bestämma sig för när han ska lägga av. Men det är svårt att överge ett livsverk. Helst skulle Peter Pan vilja vara kvar i sin värld med sockervadd och karuseller för alltid. Reporter: Randi Mossige-Norheim Producenter: Anna Frey och Håkan Engström Slutmix: André Ljungberg

Malin går på heroin, Anita har vräkts från sin lägenhet och Agneta och Jelena som sover på gatan. Alla fyra får i natt tillfälligt tak över huvudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Stockholms stad lever 2 439 personer i hemlöshet enligt siffror från 2018. Kartläggningen görs vartannat år och sedan den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av de hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet. Bengt Bok följer fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där de hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället. Dokumentären är från 2019. Reporter: Bengt Bok Producent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams

En kall januaridag dör 8-årige Toste på ett sjukhus i Stockholm. Kvar finns hans familj, tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat. Hur överlever man sorg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Toste är fem år visar det sig att han har en ovanlig medfödd lungsjukdom, den förkortas PAH. Familjen vistas på sjukhus under långa perioder och en stor del av mamma Annikas och pappa Petters vardag handlar om att ta hand om Toste. I december 2024 läggs Toste in akut på sjukhus, han har en infektion i lungorna och kopplas upp mot en Ecmomaskin. Läkarna gör allt de kan men efter tre veckors kamp tas beslutet att låta Toste somna in. Att förlora ett barn och ett syskon Kvar finns familjen, Tostes föräldrar och hans tre syskon, storasyster Elsa, storebror Nestor och lillasyster Esme. Tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat. Hur tar man beslut om man var man vill begrava sitt barn och vad gör man med pärlplattan han aldrig hann lägga klart? Hur är det när ens föräldrar bara gråter och inte orkar umgås med en? Och vågar man som storasyster flytta hemifrån och lämna en lillasyster som redan förlorat ett syskon? Ett program gjort 2026 av Clara Lowden Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Astrid Ankarcrona

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica. Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica. När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen? Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. 🎧 Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play. En podd av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams

Den 24 april 1961 följde över 100 miljoner människor TV-sändningarna när Anders Franzén lät bärga Vasa. Men var det verkligen han som hittade skeppet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vad är egentligen sant i det som berättades? Var regalskeppet Vasa verkligen ett bortglömt skepp? Var det verkligen Anders Franzén som hittade Vasa först? Under tre års tid gräver Simon Moser i arkiven och hittar en annan historia. En berättelse som inte ens hans egen familj vill veta av. Han hittar också två bortglömda bröder – Simon och Leonard – bröderna Olschanski. Bröderna Olschanski var verksamma i bärgnings-industrin i början på 1920-talet och ansökte då om att bärga Vasa, ett skepp som enligt historien ska ha varit bortglömt. Dokumentären är gjord 2010. Reporter: Simon Moser

Den judiska flickan berättar att hon ofta bär sina örhängen med davidsstjärnan oavsett vad folk tycker. Trots hatet är jag stolt judinna, säger hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flickan Mia har intervjuat berättar att hon inte vet om hon vill bo kvar i Sverige. – Jag fick dubbelkolla med mamma om jag kunde ha örhängena på mig när jag skulle till doktorn. Det är så mycket hat mot oss judar nu. Jag känner mig inte trygg i mitt eget land, fortsätter flickan. I dokumentären ”Ett hakkors i salt” intervjuar Mia Blomgren fyra judiska barn om hur det är att vara jude i Sverige idag. De träffas hemma hos barnen, i deras rum, en plats där de känner sig trygga. – Man kan inte bo i ett land där man känner sig otrygg att gå på gatan med ett smycke. Ett av barnen berättar om när en pojke i skolmatsalen plötsligt ropade på henne och visade henne ett hakkors i salt som han ritat på bordet. Mia undrar vad hon kände då och hon svarar att hon börjar bli van. Dokumentären publicerades på Förintelsens minnesdag 27 januari 2026. Reporter och producent: Mia Blomgren Medproducent: Sofia Kottorp

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris och publicerades för första gången i februari 2025. Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället. Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör. Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött. Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen? Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025. Producent: Anna Frey Slutmix: Christian Jangegård

Motvind i opinionen, skandaler i media och hot från höger och vänster. Sällan har ett styrande parti haft en så svår uppgift som Moderaterna 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett kongresscenter i Västerås står Moderaternas valledare Martin Borgs på scenen. Han tecknar bilden av valrörelsen 2026 som en väg fylld av fallgropar. – Folk kommer försöka lägga krokben för oss. Det här det svåraste någon av oss har gjort. Uppförsbacken är stor. I valet 2022 blev Moderaterna mindre än Sverigedemokraterna. Partiets egen valanalys är tydlig: Moderaterna är inte längre det självklara högeralternativet i svensk politik. Så hur ska det gå i valet? Vilken framtid väntar Moderaterna? Uppförsbacken är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. Dokumentären om Moderaterna är den första i en serie i två delar, där den andra kommer att fokusera på Socialdemokraterna, och släpps senare i vår. Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år. Han har tidigare gjort flera politikdokumentärer för SVT och varit Sveriges Radios utrikeskorrespondent i London. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Ett program från 2026. Vill du höra fler dokumentärer om svensk politik? Lyssna på dokumentären Regeringsbildningen 2018 – den som ändrade allt där reporter Maggie Strömberg följde dåvarande Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson efter valet 2018, eller hör Partiledaren – Håkan Juholts väg till makten där reporter Amanda Glans tidigt under hösten 2010 började följa den då relativt okände politikern Håkan Juholt som senare blev Socialdemokraternas partiledare.

För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen en identitetskris. Kan en långsegling åter ge honom en mening med livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2020. Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris. Men en lång resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som började för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete. Sökandet efter en mening med livet – efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner – går över stormpiskade hav och förbi karga kuster i Europas utkanter. ”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”. Reporter: Claes JB Löfgren Slutmix: Nima Shams Producent: Håkan Engström

Frölunda Hockey går på knäna. För att komma tillbaka till Elitserien anlitar de en av världens mest kända konstnärer: Andy Warhol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1986 får Frölundas vice ordförande Hans “Bula” Andersson en idé. Han ska beställa ett konstverk. Hockeyklubben är pank och desperat så nu gäller det att tänka stort. Med hjälp av konsthandlaren Magnus Bromander kontaktar man den världsberömde popkonstnären Andy Warhol. – Jag visste att om vi betalar så målar han, säger Magnus Bromander. Fastighetsmagnaten Lennart Wallenstam går med på att stå för fiolerna och Andy Warhol anlitas för att göra en oljemålning och 100 silkscreentryck som klubben kan sälja till fans och konstintresserade. Som motiv väljer Andy Warhol spelaren Christer Kellgren. – Jag har ju inte gjort några stora avtryck i världshistorien. Och så blev det jag, säger Christer Kellgren. ”Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion Först ser den spektakulära satsningen ut att bli ett fiasko. Men när Andy Warhol plötsligt avlider tar försäljningen fart och inom några år tar sig Frölunda tillbaka till Elitserien. Hösten 2025 ska “Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion och solskenshistorien om tavlan som räddade en hockeyklubb omskrivs flitigt i medier. Men tavlan som ska säljas är inte den som Frölunda beställde. Den här har aldrig visats för allmänheten. Vad är det för en tavla? Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Robin Jonsson Producent: Anna Johannessen. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Håkan Engström och Sofia Kottorp. Slutmix Fredrik Nilsson. En produktion av Tredje Statsmakten Media.

På specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om en barndom som gick förlorad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2019. Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning. Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför. Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira Björnfot

Ballongfärden skulle göra männen de första på Nordpolen. Men allt slutade i katastrof. Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.