Filosofiska rummet

Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever genom våra relationer och att förstå sig själv och förstå andra är en viktig del av att vara människa. Samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att sätta ord på sina tankar och känslor och hur lätt missförstånd uppstår. Vad innebär det att bli förstådd? Och ska det alltid vara ett mål? ”Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, citatet kommer från Ludwig Wittgenstein, en av de mest inflytelserika språkfilosoferna. Han menade att språklig förståelse har begränsningar. När vi talar om sådant som ligger utanför den direkta verkligheten, som till exempel moral, religion eller konst blir språket lätt tomt och meningslöst. Om orden inte räcker till, finns det andra verktyg för djup förståelse? Det finns kanske även ett värde att i att inte bli förstådd helt och hållet, att hålla en del hemligt. En av grundarna till den japanska no-teatern Zeami, som levde för omkring 600 år sedan, förespråkade detta ideal som han samman fattar i sin berömda princip: “Med hemligheter finns blomman, utan hemligheter finns inte blomman”. Medverkande: Filosofen Stina Bäckström, idéhistorikern och författaren Isabelle Ståhl och teatervetare Leo Marko som har forskat om buddistisk tradition. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Film: Chunking Express - regi: Wong Kar-Wai Teater: Romantiken - manus och regi: Oskar Thunberg, Lumor teater Aktivitet: Kampsport

Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige? Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati? De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år? Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Förödmjukelse: ett återskapat liv - Lea Ypi Tal: Electric Cord Speech - Abraham Lincoln

Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag? Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv? Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David Thurfjell Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Glaspärlespelet - Hermann Hesse Svindlande höjder - Emelie Brontë

Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag? Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig? Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean Dong First Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma Ashford Inspiration: Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar. Bön: Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är? Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip Goff Nytt sinne: Bälte som vibrerar mot jordens nordpol Artikel: Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

Striden om kärnan i det mänskliga, dilemmat om domstolar ska trumfa politiken, och om den nya Galenskapens filosofi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Svenaeus spanar om kampen om frågan vad det är som gör oss till människor. Det första spåret är synen på människan som algoritm och frågan om AI kommer bli smartare än människan. Det andra är det biologiska spåret om synen på människan som ett djur. Det tredje spåret är synen på människan som ett moraliskt, meningsskapande, ansvarskännande väsen. Vilken betydelse har det vilken syn som vinner kampen? Jasmina spanar om en moralisk konflikt i klimatförändringens spår. Klimataktivister som anser att politiker borde göra mer för klimatet kan gå till domstol. I Nederländerna dömde Högsta domstolen regeringen att sänka utsläppen av växthusgaser. En dom i FN:s internationella domstol i somras har bäddat för fler processer där juridiken kan trumfa politiken. Vad är det moraliskt det rätta, vilka ska ha makten över beslut om klimatåtgärder, folkvalda politiker eller domstolar? Sofia ser en trend som hon själv är delaktig i. Allt fler filosofer kommer ut med egna psykiatriska diagnoser och ansluter sig till en ny filosofisk strömning: Philosophy of Madness. Där använder man den egna erfarenheten för att se på olika psykiska tillstånd eller på världen. Vad får dessa filosofer syn på och måste man ha egna erfarenheter för att nå kunskap? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet och Jasmina Nedevska, doktor i statsvetenskap och forskare i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Boktips för 2026: Verklighetens död - Helena Granström Justice by Means of Democracy - Danielle Allen Against Willpower: Self-Control, Agency, and Society - Polaris Koi Tänkare som nämns i programmet: Peter Godfrey Smith Shmuel Nili Thi Nguyen

Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger: Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel. Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon. Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet. Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det? Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åldersgränsen på 15 år har utgått ifrån den mognad som anses krävas för att kunna ta ansvar för brottsliga handlingar. Barn under 15 år kan begå brott, men de ska inte straffas utan i stället ska socialtjänsten ta ansvar. Om åldersgränsen nu sänks, innebär det en ny syn på barns mognad? Har barn som begår grova barn ett större ansvar för sina brott än barn som snattar? Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffbarhetsåldern för barn som begår grova brott, från 15 år till 13 år. Bakgrunden är den grova kriminaliteten där barn under 15 år har varit inblandade i mord och mordförsök. Vilken betydelse har det om ansvaret för barn som begår grova brott överförs från socialtjänsten till rättsväsendet? Är det en ny syn på straffets funktion? Argumentet för sänkt straffbarhetsålder är att man behöver skydda samhället, ge brottsoffren stärkt upprättelse och bättre förutsättningar att bryta kriminella mönster för de barn som begår grova brott. Förslaget från regeringen har möt massivt motstånd från en rad remissinstanser. Experterna pekar bland annat på att det inte kommer ha några positiva effekter på brottsligheten och eller på de barn som begår grova brott. Är fängelse för barn, som begår grova brott, en logisk följd av den ändrade syn på straff som vi ser nu från politiken? Vad är det som avgör om lagen får legitimitet? Medverkande: Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, Alva Stråge, forskare i filosof vid Göteborgs universitet, Bengt Sandin historiker och professor emeritus på Tema barn vid Linköpings universitet: Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Trollkarlarnas tid : filosofins stora årtionde 1919-1929 - Walter Benjamin, Ernst Cassirer, Martin Heidegger, Ludwig Wittgenstein - Wolfram Eilenberger Häng city - Mikael Yvesand TV-serie: Adoloscence - Philip Bartantini

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden? Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…? När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen? Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: To run the world - Sergej Radchenko Hennes excellens Agda Rössel - Elin Jägerström Sport: Aikido Psykoanalys: Jaqcues Lacan Böcker och texter som nämns i programmet: Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus Hagström National security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold Wolfers Hell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas. Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen ”mamman” filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon. De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel. Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades? Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare. bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor. Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks? Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Konst: The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830 Film: Sentimental value - Joachim Trier Böcker av bell hooks som nämns i programmet: Allt om kärlek: nya visioner Är jag inte en kvinna Feministisk teori: Från marginal till centrum Belonging Bone Black Video: Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin? I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati? Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Film: Pride - regi av Matthew Warchus Bok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Perioder i historien har staden varit en plats för social ingenjörskonst, där politiska visioner tagit stor plats. Idag handlar debatten ofta om krogar och klubbar ska få låta, och om vilka som ska få bo i staden. Vilka är stadens största utmaningar och vad är det som styr hur staden utvecklas? Boendesegrationen är en het politisk fråga. Är lösningen bara en fråga om vilka som bor var eller kan den lösa genom stadsplanering där vi skapar attraktiva mötesplatser? Segregationen och klimatförändringarna är stora utmaningar för dem som planerar framtidens stad. Vilka idéer om staden dominerar och vad är det som styr hur våra städer utvecklas? Medverkande: Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier och Ann Legeby, forskare i stadsbyggnad. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel försvarar sin krigföring i Gaza med att man vill utplåna Hamas, få tillbaka gisslan och att det är Hamas som orsakar död och förstörelse genom att gömma sig bland civila. De som menar att Israel begår folkmord pekar på att Israel har visat uppsåt att utplåna palestinierna genom svält och att förhindra nödhjälp och i retoriken om deportation. Vilken betydelse har det hur vi benämner det som sker i Gaza? Det var den polskjudiske juristen Raphael Lemkin som myntade termen genocid, folkmord, för att beskriva nazisternas mord på 6 miljoner judar, och även andra fall där folkgrupper dödats. 1948 antog FN konventionen om folkmord, en konvention som även innebär att omvärlden har en skyldighet att ingripa och förhindra att folkmord begås. Har folkmordskonventionen haft någon effekt? Efter förintelsen myntades uttrycket ”aldrig igen”. Aldrig mer skulle världen bevittna folkmord och övergrepp mot mänskligheten, något som var centralt när internationell rätt utvecklades efter andra världskriget. Vad blir följderna om vi slår fast att Israel begår ett folkmord framför våra ögon? Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Vägen till Nürnberg: En berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa - Philip Sands Totally Unoffical: The Autobiography of Raphael Lemkin - Donna-Lee Frieze, Raphael Lemkin Shake Hands with the Devil - Roméo Dallaire

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta? Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: David Rune och Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Böcker: Egendom - Herman Diaz Den första kvinnan - Lotta Lundberg Marionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Anonym asylhandläggare” frågar hur man vet när man överträder sina egna moraliska regler och när det är dags att säga stopp. Hen skriver: Jag kan se att jag följer en lag och att jag kan vara en medmänniska i mötet med personer i utsatthet, men när blir jag, rent krasst, en fångvaktare i Auschwitz som upprätthåller något som är mig så grundläggande främmande? Agnes undrar om det finns en filosofisk förklaring till varför vi människor är så besatta av havet, sjöar och floder. Är det bara frågan om estetik eller något existentiellt? Kalle undrar vad som menas med kulturens egenvärde. Beror detta på att kulturens värde inte går, eller är svårt, att bestämma. Beror det på att kulturens värde sätts av kulturskaparen. Eller är det ett sätt för kulturskaparen att säga till politikerna att hålla sig borta från att styra över kulturen, frågar Kalle. Och Ove frågar: Kan man vilja ingenting? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nicklas fick höra i ett terapisamtal att det han känner bara är känslor, underförstått ofarliga biokemiska processer som kan förklaras och förmodligen medicineras. Han frågar: Vad händer med vår syn på människan, när förklaringsmodeller från evolutionsbiologi och neurovetenskap vinner mark? Frans undrar hur filosoferna tänker på sitt och andra intellektuellas inflytande i världen. Varför lyckas inte världens lärosäten att göra världen bättre, med tanke på all kunskap som finns samlad på våra universitet? Är kunskap verkligen makt? frågar han. Kan en människa uttrycka sig eller uttala sig objektivt när allt kommer från hens egna erfarenheter, kunskaper, tro och uppfostran med mera? Peter frågar: Kan man undvika att uttrycka sig subjektivt? När Karin läser beskriver hon det som att kliva in i en annan verklighet. Hon förstår att det är hennes fantasi som skapar den, men är det inte ändå en verklighet? undrar hon. Vad säger filosofin om detta? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har vi fastnat i en världsuppfattning som gör att vi inte är lyhörda för lösningar på samtidens utmaningar så som klimatskrisen, demokratins nedgång och krig? Den världsuppfattning som dominerar vår kultur har en mekanistisk syn, ideal om rationalitet och mätbarhet, kunskap är oftast nåt teoretiskt, och människan står över djur och natur. Den här synen på världen och människan har länge ifrågasattas. Teologen Petra Carlsson Redell och filosofen Jonna Bornemark söker båda nya vägar till kunskap. Det handlar om att hitta ett komplement till vår traditionella kunskapssyn som präglats av både filosofi och teologi och att addera sådant som gått förlorat och lyssna på annan erfarenhet. En kunskapssyn där människan är en del av naturen, där vår nyfikenhet och samspel med djur vidgar världen och vi får syn på oss själva och vår omgivning i nytt ljus. En kunskapssyn där markens betydelse för tradition och andlighet kan trumfa jakten på naturresurser. Vart kan en ny syn på människan i världen leda oss? Hur kan de ge oss nya insikter för att lösa världens kriser? Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vrida världen - De levande. De levande och Petra Carlsson Redell, professor i teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och präst i svenska kyrkan som bland annat skrivit böckerna Gråstensteologi och senast Marken, andligheten. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent. Marie Liljedahl Veckans tips: Filmer: Unanimal -regi Tuva Björk och Sally Jacobsson Ocean with David Attenborough Bok: Tala i tungor - Gloria Anzaldúa

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carina undrar om det är moralisk rätt att ljuga nu för tiden. En bekant till henne som hamnade i en rättstvist fick höra från advokaten att det är bara att neka, trots att hennes bekant påpekade att hon var skyldig. Har detta med att vara sanningsenlig spelat ut sin roll? undrar hon. Klimatproblemet är akut. Hur stort ansvar ska man som enskild medborgare ta, till exempel sluta flyga, äta mindre kött, dra ner på klädinköp, när så många med betydligt större makt inte bryr sig? Är makt och ansvar två sidor av samma mynt, är de proportionerliga? frågar Siv. Matz undrar om det ingår det i polisers, politikers och åklagares plikt att uttrycka starka känslor som av mottagaren kan uppfattas som uppfostrande eller rentav moraliserande. Och Stina som åkt tåg mellan Göteborg och Stockholm undrar varför hemresan alltid känns kortare än ditresan. Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Oxford möttes fyra kvinnor som skulle komma att revoltera mot den analytiska filosofin som hade dominerat universitetet fram till andra världskriget. Logiken stod i centrum, människan hade reducerats till en maskin och frågor om kärlek, mening, godhet och ondska viftades bort som subjektiva värden och nonsens. Iris Murdoch, Elizabeth Anscombe, Mary Midgley och Philippa Foot träffades i en tid då de manliga filosofistudenterna kallades in i kriget och flyktingar från Europa intog lärosätena. Kriget och avslöjandet om förintelsens fasor påverkade deras filosofi. De tog tillbaka moralen in i filosofin, vidgade samtalet om vad det var att vara människa, rotade moralen i djur, natur och mänskligt liv. Nu hålls konferenser och det skrivs böcker om deras liv och filosofi, senast i svensk översättning kom Kvinnorna i Oxford, skriven av filosoferna Clare Mac Cumhail och Rachael Wiseman. Idag när krig efter krig startas och kriser radas på varandra, vad kan dessa filosofer säga vår tid? Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Frits Gåvertsson, filosof och forskare vid avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Naturlagarna - Eirikur Örn Norddahl Museum: Skissernas Museum i Lund