Vetenskapsradion

På flera 1000 meters djup, mellan Svalbard och Grönland, så växer det skogar av rörmask, så kallade maskskogar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus. Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer. Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Tekniker: Nisse Lundin nils.lundin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar. Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, verksamhetschef ”Framtidens mat”, Axfoundation. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från blåvalens soffstora pump till kolibrins turbopuls. Vi går på hjärtsafari och möter djuvärldens extremer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Blåvalens hjärta är 300 kg tungt och kolibrins litet som ett knappnålshuvud. Men båda är av samma sort som vårat. Fiskar däremot klarar sig med två rum i hjärtat istället för fyra. Daggmaskarnas uppåt tio hjärtan är av enkelt slag men de gör ändå jobbet - de pumpar runt blod i kroppen. Följ med på hjärtsafari i Vetenskapsradion – från det största hjärtat, stort som en soffa, ner till riktigt små och enkla pumplösningar. Hör Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet om bläckfiskens tre hjärtan, och Michael Axelsson, professor emeritus i jämförande hjärt-kärlfysiologi om krokodilens sinnrika omkopplingsbara hjärta. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd. Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Det kommer att bli bra spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Zetterberg forskar på tidiga sätt att se hjärnsjukdomar i kroppsvätska och har varit med och tagit fram de blodprover som nu används på flera håll, för att se spår av alzheimerförändringar i hjärnan i ett tidigt stadium av sjukdomen. Han har nyligen träffat Bill Gates i Stockholm i en sorts ”förhör” om var forskningsfronten är. i Bill Gates började skänka pengar till alzheimerforskningen efter att hans pappa dog i sjukdomen, och nu vill han från forskare höra vad som är viktigast att satsa på. Gates har tidigare finansierat just sådan forskning som Henrik Zetterberg ägnar sig åt, med tidiga diagnosmetoder. Henrik Zetterberg är kritisk till att Sverige ännu inte infört de nya alzheimerläkemedel som kan ge en viss fördröjning av symtomen i ett tidigt skede av sjukdomen. De godkändes i Europa förra året, efter många turer, men fortfarande pågår diskussioner i Sverige eftersom det handlar om dyra mediciner med en måttlig effekt. Trots det ser han ljust på hur det kommer att bli när vi blir äldre, eftersom det pågår så mycket forskning om nya läkemedel. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om. Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor. Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo. Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Snart ska en raket iväg som är tänkt att ta människor längre bort från jorden än någonsin. Nästa steg är att åter landa på månen, och allt fler länder ger sig in i den nya rymdkapplöpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. NASA:s raket som står på startplattan i Florida är den största hittills, och den har aldrig tidigare lyft med en besättning. Detsamma gäller Orion-kapseln, där de fyra astronauterna ska sitta. Dessutom ligger europeiska ESA bakom en viktig del, för första gången. Men varför är månen, som ingen människa satt sin fot på sedan 1972, nu åter så intressant? Vi hör svaren på det, hur resorna Artemis II och III ska gå till, och hur det hela också är en förberedelse för bemannade turer till Mars. Medverkande: Kristine Dannenberg, ansvarig för utforskande och tillträde till rymden, Rymdstyrelsen. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder. Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium. De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll? Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning? Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt. Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik. Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöer Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur. Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer. Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling Rymdstyrelsen Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers. Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en dramatisk informationsfilm skildras vilka risker ett utbrott skulle innebära för Tokyo och platser och personer som befinner sig närmre vulkanen. På plats i Tokyo möter vi vulkanologen Toshitsugu Fujii, den expert som uttalar sig i filmen, och som har också varit med i arbetet med den. Han har studerat Fuji sedan millennieskiftet, då viss aktivitet under vulkanen kunde registreras. De senaste 5 000 åren har det skett utbrott vart 30 år i genomsnitt, berättar han, men nu har det varit uppehåll sedan 1707. Den gången spreds stora mängder aska över Edo, som Tokyo hette på den tiden. Idag skulle ett askan från ett liknande utbrott få större verkningar på moderna transporter och infrastruktur, säger han. Flödande lava, flygande stenblock, så kallade pyroklastiska flöden och stora störtfloder av lervälling är andra farliga risker, beroende på vilken typ av utbrott som sker. Det här är vanskligt att förutsäga, och tyvärr kan forskarna inte heller förutsäga när ett utbrott skulle kunna ske, mer än i bästa fall några dagar i förväg. Medverkande: Toshitsugu Fujii, professor emeritus vid Tokyos universitet och direktör för det särskilda forskningsinstitutet vid Fuji. Vi hör också klipp ur filmen, som går att se här. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251117. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss? Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga. På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort? Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA. Reporter: Anders Diamant anders.diamant@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

100-åriga fanor i arkiven skildrar hur konstfullt hantverk, ideologier och gemenskap gav människor kraft att stå upp för värderingar och förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ fanornas väg från slagfältets maktsymbol till folkrörelsernas gemenskapsbärare. I ett arkiv i Gävle öppnas ståldörren till ett magasin med över 800 föreningsfanor, standar och banderoller – textila konstverk i siden och ylle, målade och broderade för att bäras i tåg, möten och högtider. Här förklaras skillnaden mellan fana och standar, hur stångens placering styr hur motivet syns, och varför materialitet spelar roll när en gemenskap behöver något fysiskt att samlas kring. Forskaren Karin Tetteris på Armémuseum har skrivit en avhandling om militära fanor på 1600-talet, som fungerade som delegation av makt från regent till förband, med heraldiska vapen och också hade en psykologisk funktion på 1600‑talets slagfält – fanan skulle alltid synas för att inge hjärta och mod. I arkivet finns också föreningslivets symboler: arbetarrörelsens motiv, en textilarbetarfana målad av Ida Mellgren och ett standar från rörelsen för kvinnors politiska rösträtt, där Justitia med vågskålen blir bild av rättvisa och målmedveten organisering. Protokoll från 1916 visar hur material beställdes och broderiet gjordes tillsammans – ett tidsdokument över kollektivt arbete och demokratiska landvinningar. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Klimatförändringarna i Arktis ger smältande isar och enorma bränder. När stora områden brinner och permafrosten töar, hotas klimat, ekosystem och människors hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I delar av Arktis finns synnerligen kolrika marker med permafrost. Efter tusentals år som kolsänkor kan nu områdena istället bli gigantiska källor till utsläpp av växthusgaser när temperaturen stiger, och arktiska skogsbränder blir allt vanligare. Töande permafrost och farlig brandrök hotar vardagsliv och hälsa också bortom Arktis, konstaterar forskarna Edward Alexander, John Holdren, Joacim Rocklöv och Mats Björkman. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Kvinnor upplever sin cykelmiljö på ett annat sätt än män, visar forskning, och i vissa områden blir cyklarna bara stulna. Vi får forskarnas tips på hur fler ändå ska välja att cykla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hör också om utmaningarna i busschaufförernas arbetsmiljö, som kvarstår efter att ha diskuterats i över 60 år. Och hur är det med elbilarna - varför kommer de inte leda till lägre trafikbuller? Lena Nordlund har varit på Sveriges största konferens kring transportforskning, Transportforum i Linköping, där det också lyftes fram visioner om självkörande bilar. Vetenskapsradions transportintresserade reporter Björn Gunér sammanfattar dem och ger en rapport om hur bra det gick för tågen att komma i tid förra året. Medverkande: Malin Henriksson, Anders Genell, Jonna Nyberg, Jens Alm och Jonas Ihlström forskare vid VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut; Mikael Ögren, Göteborgs universitet. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande: ”Eva” som brutit sig flera gånger Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet. Reporter Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker David Hellgren david.hellgren@sr.se

Artemis 2 förbereder bemannade färder längre ut i rymden än tidigare. Detta och fler genombrott väntas under forskningsåret 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Artemis 2 markerar nästa stora steg i rymdfarten när en bemannad testfärd tar människan längre bort från jorden än någon tidigare expedition. Den kraftfulla SLS‑raketen och Orion‑kapseln ska föra fyra astronauter runt och förbi månen, i ett läge där internationell konkurrens om framtidens rymdresor skärps. Samtidigt växer intresset för månens sydpol, där fruset vatten kan bli nyckeln till framtida baser och vidare färder mot Mars. Året rymmer också stora förväntningar inom flera forskningsområden. Inom genteknik väntas EU öppna för enklare regler kring genetiskt förändrade grödor, vilket kan bana väg för mer klimattåliga växter och djur. I naturvårdens värld intensifieras jakten på bättre koll över den biologiska mångfalden genom drönare, ljudanalys och DNA‑insamling. Tekniska språng präglar dessutom utvecklingen av artificiell intelligens, där nollklicksinternet och automatiserade svar förändrar förutsättningarna för källkritik och informationsflöden. Parallellt diskuteras riskerna med djuphavsgruvbrytning, där ännu okända organismer hotas innan forskare ens hunnit kartlägga dem. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Reportrar: Camilla Widebeck, camilla.widebeck@sr.se Gustaf Klarin, gustaf.klarin@sr.se Sara Sällström, sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se