The Brainpod with Kristina Bähr

Hjärnpodden har flyttat sin lagring för att kunna bli tillgänglig på Spotify och skapa Premium material för lyssnare framöver. Du hittar podden på http://www.hjarnpodden.se och då kommer du till http://exist.libsyn.com/Om du vill följa Hjärnpodden som vanligt finns ett RSS flöde där. http://exist.libsyn.com/rssHåll även utkik efter Hjärnpoddens egna app, som kommer framöver. På återhörande! Kristina Bähr Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mona Liljedahl har under försommaren 2017 kommit ut med boken "Särskilt begåvade elever - pedagogens utmaning och möjlighet". Boken tar upp hur barn med särskild begåvning behöver stimuleras och få tillgång till undervisning – precis som alla andra barn. Det rör sig om ett stort antal elever, som behöver extra stimulans därför att de bearbetar information på ett komplext, djupt sätt och därför behöver erbjudas mer acceleration. I avsnittet pratar vi om det ska behövas "tur" att elever ska få tillgång till rätt stimulans och om läroplanen ska ha fast antal timmar eller anpassas till de behov olika elever har. Vi hänvisar därför i avsnittet även till avsnitt 39 med Torkel Klingberg och avsnitt 56 med Anna Arvsten. De belyser andra vinklar på olika individers behov av stöd i skolmiljön. Mona Liljedahl är pedagog, specialpedagog och speciallärare på ett gymnasium i Stockholm, men har arbetat i många olika skolmiljöer och olika städer. För att få tag i Mona kan man ta kontakt via https://monaliljedahl.wordpress.com/Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Astrid Seeberger är docent vid Karolinska Institutet, överläkare inom njurmedicin. Astrid är även författare och har sedan 2007 varit ansvarig för utbildningen i samtalskonst vid läkarutbildningen på Karolinska. I det här avsnittet pratar vi om vilka ingredienser som behövs i ett gott samtal, exempelvis nyfikenhet och genuin närvaro. Vi pratar även en del om vad som skapar värdekonflikten för vårdens personal i dagens vårdsituation. Döden, tvivel och tankar om teologi smyger sig in i avsnittet dessutom. Astrid Seeberger är en auktoritet i samtalskonst och har skrivit flera böcker, däribland boken "Den skamlösa nyfikenheten" och "Nästa år i Berlin". I höst kommer ytterligare en bok "Goodbye, Bukarest". För mer information besök Hjärnpodden på Exist.se. Vill du ha nyhetsbrev om hjärnan, ledarskap och lärande - anmäl dig på Exist.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar Kristina med Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck om hjärntrötthet. Birgitta är neuropsykolog och arbetar med utredningar och rehabilitering efter olika skador mot huvudet. Lars är neurolog, som forskat på cellbiologi. Han mötte tidigt i sin karriär patienter som drabbats av en skallskada efter exempelvis cykelolycka, som hade svårt att fortsätta sina högskolestudier trots samma begåvning som tidigare. Orsaken var en förlamande trötthet. I avsnittet pratar vi om hur lite vi fortfarande vet om vad som händer i hjärnan vid skalltrauma och vid sjukdomar som drabbar hjärnan. Det vi vet är att flera individer visar symptom med extrem, förlamande trötthet efter vardagsbelastning. Det är en trötthet som INTE GÅR ATT SOVA BORT. Eftersom kunskapen i samhället fortfarande är begränsad är Lars Rönnbäck noga med att poängtera att vi inte kan skuldbelägga vare sig samhälle, arbetsgivare eller individer. Istället bör vi fokusera på att ödmjukt utforska vad detta handlar om och försöka hitta den nivå som fungerar för varje individ. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till kontakt@hjarnpodden.se Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck finns till vardags på Göteborgs Universitet och Sahlgrenska sjukhuset. Länk till hemsidan om hjärntrötthet (Mental Fatigue) hittar du här: http://mf.gu.se/Mer information hittar du som vanligt på http://www.exist.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Norlén är psykolog och verksamhetschef vid Ericastiftelsen i Stockholm. Anna har länge arbetat med allvarliga händelser i barns liv – dels inom socialtjänsten och inom BUP. I det här avsnittet pratar vi om trauma hos barn och barns läkandeförmåga. Traumatiska händelser behöver inte alltid leda till posttraumatisk stress men är viktigt att fånga upp. Vi pratar även om barns behov av att vuxna lyssnar på barn. Den vuxne behöver förklara för barnet på barnets kognitiva nivå och ta hänsyn till vad trauma gör med våra kognitiva förmågor. Även vuxnas kognitiva förmågor minskar vid stress och det är viktigt att inte glömma. Vi hamnar även i samtalet om barnkonventionen och hur det skulle kunna påverka vuxnas ansvar i kommunikationen med barn. O så lek. Hur lek läker skulle även vi vuxna kunna ha nytta av. www.ericastiftelsen.se Mer info hittar du på Exist.se under Hjärnpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kränkande relationer är inget någon föreställer sig i att de skulle hamna i. Det är inget någon, någonsin önskar sig att leva i. Ändå händer det och det är så obegripligt svårt att komma loss. Omgivningen förstår inte varför det är så svårt att lämna när det är så destruktivt. Det handlar om en successiv nedbrytning av självkänsla och makt. Det handlar om välkända mönster. Det handlar om hjälplöshet och en hel del annat. Journalisten Linda Newnham har tillsammans med terapeuten Karin Nordlander skrivit boken ""You Go Girl: Att Våga Lämna Kränkande Relationer". I den tar de upp en hel del av de myter och föreställningar om kränkande relationer. I hjärnpodden pratar vi om varför det är så svårt att lämna och mekanismerna bakom och vad man behöver göra för att kunna bryta destruktiva mönster. Lindas budskap är tydligt. Du kommer inte kunna ändra din partner. Det är ett omöjligt uppdrag. Så du måste gå. Vill du ha mer information om avsnittet och mer information om boken - gå till Exist.se och läs mer... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rättshaveristiskt beteende är många gånger svårt att förutse och att förstå. Ofta blir mottagare på myndigheter och annat överrumplade över att en enkel fråga går överstyr och inte längre går att bemöta. För verksamma i socialtjänst, skola, myndigheter och ibland kan kundtjänst på ett telefonbolag uppleva samma sak. Andreas Svensson är psykolog i Linköping och har fördjupat sig i det här ämnet tillsammans med sin kollega Jacob Carlander. I avsnittet pratar jag med Andreas Svensson om;Vad handlar detta om och vad driver det rättshaveristiska beteendet? Hur kan man som professionell bemöta och möta människor med detta?Hur kan du som professionell ta hand om dig själv när du fått 20-30 mail av samma person under en helg? Går detta att förstå? I boken "Rättshaveristiskt beteende" tar Andreas Svensson och Jacob Carlander upp en del av de bakgrundsfaktorer som kan ligga bakom och strategier för professionella. Tips är att lyssna på avsnitt 53 om psykopatiskt beteende och även lågaffektivt bemötande... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Född sensitiv heter boken som prinsessan Märtha Louise av Norge och hennes kollega Elisabeth Nordeng har givit ut under 2017 på norska. Senare under året kommer boken även ges ut på svenska. I det här avsnittet pratar vi om hur det varit att ha en högkänslighet med sig i livet utan att först förstå vad det handlar om, för att senare kunna lära sig att hantera denna begåvning och sätta gränser. Det handlar om att se att våra olikheter bidrar till helheten. Märtha Louise och Elisabeth delar...

Elin Lundberg är socionom och snart färdig psykoterapeut som intresserat sig för HSP - högsensitiva personlighetsdrag och föreläser, utbildar och nätverkar om detta, bl a på Facebook. Ungefär 20% av befolkningen hanterar information på ett djupare plan, är mer uppmärksamma för känslointryck och omgivningsfaktorer. Detta utan att ha någon diagnos. Elaine Aaron kallade detta för HSP - High Sensitive Personality. I det här avsnittet pratar vi om vad det kan innebära och hur människor som har denna förmåga processar information annorlunda och även hur det kan missförstås av omgivningen. Särskilt gäller det barn som missförstås och en del vuxna bär med sig detta missförstånd upp i livet och förstår inte sig själva utifrån omgivningens perspektiv. Det här avsnittet är det första av två avsnitt som kommer behandla HSP. Elin Lundberg går att nå via www.elinlundberg.nu För kontakt med Kristina mailar du som vanligt till kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Nyberg är professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå Universitet. Där arbetar han med minnesforskning och avbildningstekniker av hjärnan under tiden hjärnan arbetar. Lars har sedan 25 år deltagit och drivit befolkningsstudien "Betula" där man gjort minnestestningar var femte år på en stor grupp individer. På så sätt har man kunnat följa minnesförändringar, livsstilsfaktorer och risk/friskfaktorer hos samma individer.2016 skrev Lars boken "Det åldrande minnet: nycklar till att bevara hjärnans resurser" (Natur och Kultur) tillsammans med Lars-Göran Nilsson och Peter Letmark. Boken berättar om Betula och de fynd man kan se och en hel del annat. I det här avsnittet pratar vi om vad som påverkar minnet och hur vi kan påverka gott minne. Mer information om Lars Nyberg hittar du här: http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskarportratt/lars-nyberg/Mer information om forskningen vid Umeå universitet: http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskningsreportage/Boken kan du... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det möjligt att bota sjukdomar i hjärnan med transplantation av celler? Hur länge kommer det dröja innan det är möjligt? Det låter kanske krångligt med det är definitivt värt att lyssna på! Professor Malin Parmar vid Lunds universitet har forskat på stamceller länge och nu arbetar hennes och andra grupper i världen på att kunna transplantera dopaminbildande celler till hjärnan för att kunna förhoppningsvis kunna bota Parkinsons sjukdom. Malin berättar i avsnittet om hur långt forskningen faktiskt kommit och vad som återstår innan det kan vara en gängse behandling. Det finns en dogm (sanning) om att celler som utvecklats till en cellinje alltid kommer vara fast där, men forskningen har visat att det går att vända på celldifferentieringen och få cellen att gå tillbaka till den pluripotenta stamcellen, d v s den cell som kan utvecklas till vilken annan cell som helst. Det låter som science fiction, men är verkligt och finns idag. Det ger en stor möjlighet i framtiden att kunna bota sjukdomar inne i... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar Kristina med Ulrika Ådén, barnläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus och professor vid Karolinska Institutet. Vi pratar om hur hjärnan utvecklas hos små barn och vad som händer i hjärnan när vi blir föräldrar? Finns det skäl till att vi blir mer oroliga när vi blir förälder än innan?Vi pratar även om att man kan uppleva att ledarskapet blir bättre och enklare efter föräldraledigheten och även hur viktigt det är att samspela med sitt barn. Vi blir till i samspel med andra. Ulrika berättar även om en studie på de Rumänska barnhemsbarnen som återfanns när Ceausescu-regimen föll på 1980-talet. De hade fått växa upp utan samspel tidigt i livet och nu finns uppföljningsstudier publicerade. Lyssna på ett spännande avsnitt om vår mänskliga hjärnas blivande. För kontakt med Kristina mailar du som vanligt kontakt@hjarnpodden.seGes ut av Exist.se http://www.exist.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hemmasittande är en långvarig frånvaro från skolan, som kan uppstå när elev väljer att stanna hemma istället för att gå till skolan. Från början kan det handla om någon mindre komplicerat, men allt eftersom tiden går blir det allt svårare att komma tillbaka. I det här avsnittet pratar jag men Robert Palmér, som är programansvarig för hemmasittarprogrammet på Magelungen. Där han man utvecklat ett angreppssätt i flera steg för att eleverna ska kunna komma tillbaka till skolan. Det finns flera orsaker bakom att elever blir hemma. En del kan bero på belastning, stress, neuropsykiatriska svårigheter. Det är alltså inte bara en grupp elever som blir hemma. Vi pratar därför om riskfaktorer och vilka systematiska åtgärder som skulle kunna förebygga att elever blir kvar hemma. Robert Palmér har arbetat 15 år inom barnpsykiatrin innan han blev programansvarig på Magelungen. Magelungens hemsida hittar du här: http://www.magelungen.comVill du ha kontakt med Kristina mailar du kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Arvsten är legitimerad pedagog, handledare och föreläsare och har arbetat på flera skolor i olika socioekonomiska miljöer. Anna har redan tidigt intresserat sig för hur man kan anpassa vardagen i klassrummet för att passa fler elever. För dig som är lärare innebär det här avsnittet att du får handgripliga råd på hur du kan lägga upp pedagogiken så du kan når fler. Vi pratar även om särbegåvade barn och ungas kännetecken och deras medfödda ifrågasättande av regler (för att förstå varför) och hur man ska hinna med allt... Avsnittet speglar en annan sida olikheter i vårt samhälle och hur vi ska ta tillvara på allas resurser och minska prestige. Anna Arvsten hittar du på utbildningsarsenal.weebly.com och där finns även en del länkar till youtubeklipp och metodiska guldkorn. Kristina når du som vanligt på kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet ägnas till hur vi kan sätta fart på hjärnans superkrafter i form av perspektivtagande, beslutsfattande, värdering av information och att föreställa sig framtiden. Dessutom pratar vi om en nyckel till att skapa en fördel vid förhandlingar. Gäst i avsnittet är Micael Dahlén, professor i ekonomi från Handelshögskolan i Stockholm. Micael berättar om den del forskning som han och hans doktorander gjort som provat hjärnforskningen i praktiken. Micaels hemsida hittar du här: http://www.micaeldahlen.comSkicka gärna en gåva till Hjärnfonden och märk gåvan Hjärnpodden så får hjärnforskningen mer medel att utforska hjärnans spännande vindlingar. Vill du ha kontakt med Kristina mailar du kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristiina Tammiies är genetiker och forskargruppledare på KIND Genomics vid Karolinska Institutet, Center of NeuroDevelopment disorders. Kristiina forskar på att kartlägga gener, som är inblandade vid olika grader av autism. Syftet är att i framtiden snabbare kunna koppla kliniska bilder till olika genetiska uttryck och förhoppningsvis snabbare kunna erbjuda barn med olika autistiska svårigheter tidig träning och stöd. Kristiina berättar om sitt arbete och vi pratar även om det komplicerade med genetisk kartläggning och etik gällande försäkringar, sjukvård och diskriminering. Följ med i vårt samtal. Kristiina Tammimies når du på Karolinska Institutet och Kristina Bähr når du som vanligt lättast på kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karolina Sörman är disputerad 2015 om psykopati och mätning av psykopatiska drag. I det här avsnittet berättar Karolina om vad som kännetecknar psykopater och att andra människor kan ha psykopatiska drag utan att klassas som psykopater. En del av de drag som kännetecknar psykopati är bl a lögnaktighet, manipulativitet, avsaknad av empati och ånger, impulsivitet men gränsen till när psykopatiska drag kan vara till fördel i form av kreativitet, mod och risktagande är även kontextuellt. Om detta och en hel del annat resonerar Karolina Sörman i detta avsnitt. Vi tar även upp James Fallon, som forskat en del med MRI (Magnetkamera) om strukturella skillnader i hjärnan hos kriminella psykopater. Tips på filmer ger vi också om filmer med karaktärer som liknar psykopati. Vi spanar även framåt om vilken riktning psykopatiforskningen kan ta och Karolina tror att behandlingsforskning kan komma framöver och även empatiträning för barn med låg empati och ånger. Länk till ett Youtubeklipp med Karolina Sörman om... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alzheimers sjukdom är en degeneration sjukdom som drabbar förmågan att minnas, planera, lära nytt och snabbhet, d v s våra kognitiva förmågor. Bengt Winblad, professor i neurogeriatrik, Karolinska Institutet, berättar om nya strategier för att ta fram nya läkemedel mot Alzheimer och vilka strategier som är närmast i tiden för att bli läkemedel på marknaden. Det finns olika läkemedel som påverkar signalsubstanser i nervcellerna, ämnen som påverkar bildningen av de proteiner (bl a amyloid) som lagras in i cellerna och förstör nervcellernas funktion. I avsnittet pratar vi om några olika strategier, där forskningen har kommit lång och snart kan vara verkligen. Bl a kan "vaccination" mot Alzheimer snart vara en möjlighet (immunterapi).Bengt Winblad hittar du på Karolinska Institutet: http://ki.se/en/people/benwinFör att nå Kristina mailar du till kontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i det här avsnittet av Hjärnpodden är Tamara Maskovic, medlare på Medlingscentrum i Stockholm. Tamara är utbildad socionom, som tidigt i sin karriär intresserade sig för kraften i lyssnande samtal och vad det får för effekter. Tamara har arbetat i små och stora företag, internationellt, bl a på balkan. Medling är ett sätt att få människor i konflikt att bli hörda och sedda och sedan kunna närma sig varandra för en lösning när de/vi tycker olika. Tamara berättar hur Norge använder medling mycket mer och hur medling kan lösa små och stora konflikter. Vill du kommentera avsnittet kan du gärna lämna en kommentar på Facebook eller på http://exist.se/aktuellt/hjarnpoddenKontakt@hjarnpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att arbeta för en psykosocial hälsa på jobbet är viktigt, men ibland svårt att kommunicera när beslut om prioriteringar ska ske. Malin Lohela-Karlsson, arbetshälsoekonom på Karolinska Institutet har tillsammans med sina forskarkollegor arbetat för att ta fram ett verktyg som kan visa på lönsamhet i det förebyggande arbetet. De har skapat arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för att förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet kring psykosocial ohälsa på jobbet. Analysverktyget hjälper till att identifiera hur ohälsa påverkar ekonomin för företaget, kostnadsberäkna olika insatser och vilken effekt det får på ekonomin. Att systematiskt titta på olika faktorer kan hjälpa till att få fram vad som är orsak till sjukfrånvaro och vilka åtgärder som behöver sättas in. Malin Lohela-Karlsson är arbetshälsoekonom och disputerad på Karolinska Institutet. Analysverktyget hittar du här: Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.