Vetenskapspodden

Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången i september 2025. Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där. En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv. Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången 2/11 2025. Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann. Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan. Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig. Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången 25/5 2025. Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden. Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut. Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra. Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador. Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Årets bästa forskningsgenombrott listas hos tidskriften Science, och vi lyfter våra egna höjdpunkter från 2025 med spännande reportageresor till Sardinien och Japan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förnybar energi växer nu fortare än något annat energislag någonsin gjort, berättar Klotets miljöreporter Daniel Värjö. Han har också ägnat året åt stora granskningar kring kemikalien PFAS. En nyupptäckt nära släkting till oss och neandertalarna har under året för första gången ”fått ett ansikte” - vi hör om hur denisovanerna såg ut. Och så om ett genombrott för behandling av allvarliga genetiska sjukdomar, som räddat en liten pojke. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Vi summerar nobelprisveckan: vem fick vilket pris och varför? Och så har vi varit på nobelbanketten och på en alternativ variant med tyngre budskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen. Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen. Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025. Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre. En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet? Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution. Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sr.se

Det är fem år sedan vi firade den första coronajulen och restauranger tejpade kryss på bord. Avlägset för många av oss, men de som jobbade i vården minns utsattheten och hemska val de ställdes inför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har forskare, myndighetspersoner och sjukvårdspersonal mötts på ett seminarium för att summera lärdomarna från pandemin som man inte vill ska gå förlorade, för snart kan det vara dags igen. Vetenskapsradions Annika Östman har utforskat hur medier hanterade pandemin. Rapporteringen var enormt omfattade, och medieforskare kallar det för den största mediehändelsen sedan andra världskriget. Dessutom hör vi om oväntat smarta vargar. Gäster i podden: Annika Östman, medicinreporter, och Lars Broström, båda Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden. Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd! Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med. Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade. Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet. Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Det är lätt sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen. I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen. Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende. Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott. Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann. Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan. Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig. Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Antalet försök på apor har nära på fördubblats under några år i Sverige, på grund av behovet av bra covidvaccin för människor. Vad utsätts de för, och hur går arbetet med att sluta med djurförsök? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions Karin Gyllenklev har besökt Nordens enda anläggning där det görs försök på apor, och mötet med djuren överraskade henne. Krabbmakakerna används i bl a vaccinforskning, eftersom de är så lika oss människor, och antalet försök har ökat med 88% de senaste åren. Men fortfarande utgör aporna en försvinnande liten andel av alla försöksdjur i Sverige, berättar hon. Vid Jordbruksverket finns ett så kallat 3R-center som arbetar för att djurförsök ska minska, ersättas och förfinas. Emma Svensk som leder centret säger att det händer mycket positivt på området, och hon berättar om nya alternativ till forskning på djur, som kan vara träffsäkrare. Men samtidigt ligger antalet djurförsök ganska stilla över tid, säger hon, och centret har fått minska sin personal och verksamhet. Vi hör också om brinnande rymdskrot som landat på jorden. Gäster i podden: Karin Gyllenklev, reporter och programledare, Naturmorgon och Vetenskapsradion; Emma Svensk, verksamhetsledare Sveriges 3R-center, Jordbruksverket. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Från Frankrike kommer rapporter om en ny covidvåg med en variant som kallas Frankenstein. Det här väcker oro och obehag hos många, men oron är ofta obefogad. Fast kanske inte onödig, säger våra gäster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även i Sverige syns en ökning av covid-19, och nu sätts årets vaccinationer igång. Den vanligaste virusvarianten är samma som väckt uppmärksamhet i Frankrike under smeknamnet ”Frankenstein”, men det otäcka namnet till trots är den inte farligare än tidigare varianter, säger Tina Crafoord vid Folkhälsomyndigheten. Så hur ska vi då tänka nu i höst om covid i allmänhet, och om vi känner symtom på sjukdomen? Och vilka behöver vaccinera sig? Nyheterna som kommer nu kan sätta igång jobbiga tankar och känslor om hur det var under pandemin, säger psykologen Filip Arnberg, men det här behöver inte vara dåligt, säger han, som nu börjat forska på hur vårt beteende påverkats av erfarenheterna. Dessutom hör vi om spännande nya spår efter en jättedinosauries promenad i England. Gäster i podden: Tina Crafoord, chef vid enheten för vaccination på Folkhälsomyndigheten; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala; Cecilia Blomberg, radions Sydeuropakorrespondent. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Vandring i vildmarken lagom till att Nobelkommittén ska ringa med prisbeskedet, vem gör så? Jo forskaren som absolut inte väntar sig att få pris. Eller så är man favorit, men sätter sig ändå på ett plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi summerar den intensiva veckan med fokus på de naturvetenskapliga priserna, en vecka som innehållit fler skrällar än vanligt och där pristagarna varit svåra att nå både för Nobelkommittéerna och för oss på redaktionen, men envisa Lena Nordlund lyckas till slut! Kollegan Lars Broström spikade sitt tips för kemipriset i år, vad ledde honom rätt? Och Camilla Widebeck hoppades på en Harry Potter-effekt för fysikpriset, men så dök en sådan istället upp på ett oväntat ställe, lite som en kvantpartikel. Dessutom går vi på crash course och hör självutnämnde nobelprisexperten Tord, som gör sina egna tolkningar av forskningen bakom årets priser. Medverkande: Camilla Widebeck och Lars Broström, Vetenskapsradion. Ljudtekniker: Nils Lundin Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Medicinmän och healers kan tyckas oförenligt med konventionell medicinsk vetenskap, men många viktiga moderna läkemedel kommer just från traditionell medicin. Men är det kolonialism eller global välgärning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman berättar om resorna till Sydafrika och Indien där hon sett stora skillnader i vad traditionell läkekonst kan innebära. I programserien Naturens omstridda apotek utforskar hon hur den ser ut idag, och dess förhållande till den konventionella medicinska vetenskapen. Men hur är det som vetenskapsjournalist att träffa en forskare som också är healer undrar vi? Och vem har egentligen rätt att dra nytta av de fantastiska naturliga kemifabriker som särskilt tropiska skogar utgör, och går det att skapa regler för hur denna resurs kan delas rättvist? Vetenskapsradions reporter med fokus på biologisk mångfald, Sara Sällström, berättar om det arbete som pågår och hur dna-tekniken både gör det hela lättare och svårare. Dessutom hör vi om det kanske äldsta kött som någon vågat äta. Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald, båda Vetenskapsradion. Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg Poddledare och producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där. En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv. Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Alla verkar älska igelkottar men få har kommit dem så nära som Marie Dacke, som sett deras avancerade parningskoreografi hemma i trädgården, och gått på djupet med myter om djuren. Hon berättar också om hoten mot igelkottarna idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag blev igelkott-stalker” säger biologen Marie Dacke, om hur närgånget hon följt dem - till och med genom kameraövervakning. Nu kommer hon ut med en ny bok på temat, där hon också gräver i folkliga myter om de taggiga djuren. Henrik Thurfjell på Artdatabanken följer utvecklingen för landets igelkottar, och han berättar om hoten och hur man bäst hjälper dem att trivas i sin egen trädgård. Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet; Henrik Thurfjell, miljööanalysspecialist på Artdatabanken, organismgruppsansvarig för tetrapoder, SLU. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår en i Osaka i Japan, och vi får en direktrapport därifrån. Och så går vi igenom de stora utställningarnas historia, med start från den allra första världsutställningen, i London 1851, via publikfavoriten Paris 1900 där OS var inkluderat, och Stockholm och Göteborg som INTE var världutställningar utan lite mer lokala, till den storslagna visionen om bilsamhället i New York 1939. På senare år har världsutställningarna flyttat österut mot Asien, och länderna som ställer ut väljer väldigt olika vägar för att profilera sig. Dessutom hör vi om när en av världens främsta uppfinnare skulle göra moderna leksaker. Resultatet blev kanske mest läskigt. Gäster i podden: Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria; Anders Ekström, professor idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet; Magnus Gylje, redaktionschef Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd. Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer. Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon. En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken. Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris. Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin? Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar. Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se