Kapitalet

I slutet av 60-talet skakas den traditionstyngda schweiziska klockindustrin i sina grundvalar. En ny teknik, som inte bara är billigare, utan också mer exakt, riskerar att rasera exakt som schweizarna byggt upp i århundraden. 50 år senare är de gamla mekaniska klockorna hetare än någonsin. Vad hände? Dessutom: Argeninas president har förslag.

I två delar berättar vi tillsammans med ekonomhistorikern Oskar Broberg historien om kryptovalutor. Från Bitcoins födelse till idag.

Gunnar har upptäckt en vändning i en av historiens största finansiella härvor. Jacob har en konspiration.

1979 var aktiehandel närmast en marginalföreteelse, förbehållen de rika och särskilt insatta. 30 år senare var sparande en livsstil och en folksport, och en växande skara människor tillkännagav sig till FIRE-ideologins budord om finansiell frihet och tidiga pensioner. Något radikalt hade förändrats i svenskars relation till aktier. Men vad? Med Aktie-SM som lins, försöker David Larsson Heidenblad hitta svaret.

Jacob har grävt i budgetbevakningen. Gunnar har en kampanj för att ena hela Sverige. Här kan man signa upp så att man får höra hela avsnittet!

Sir Angus Deaton har varit professor i ekonomi i 48 år. Hans forskning var med och la grunden för den "mikroekonomiska revolutionen", han ses som en pionjär inom ekonometri, och han har fått ett Nobelpris för sin forskning om ojämlikhet. Nu talar han ut om allt han och hans ekonomkollegor haft fel om.

Kan ekonomernas kris bli en lösning på ett av Sveriges arbetsmarknadsproblem? Christine Lagarde tror det. Kan Sveriges riskkapitalister lösa Sveriges investeringsproblem? Skatteverket tror det.

I mitten av 00-talet går tre unga män upp på en scen på Handelshögskolan för att pitcha en idé: ett bolag som ger krediter, och löser allt krångel med e-handel. De blir sågade vid fotknölarna. Två decennier senare är Klarna en unicorn, kanske Europas största startup, men också symbolen för ett osunt shoppingbeteende som sätter unga i skuldfällor. Vad hände egentligen däremellan? Och hur mycket skapade Klarna den bubbla de beskylls för att ha blåst upp, och hur mycket red de på en redan existerande våg? Jonas Malmborg, författare till boken Den store kreditfesten: Historien om Klarna, reder ut.

Två företag. Ett som kan gå i konkurs, och ett som vissa menar borde gå i konkurs. Dessutom: barns rationella beslut och lösningen på svensk inflation.

Sponsrat avsnitt: Vi dyker ned en av världens äldsta och kanske bästa sparformer, men som nästan ingen känner till. Med SPP:s investeringschef Fredrik Ehn.

Den andra maj ser tradern Ekka Lundin plötsligt hur siffrorna på hans skärmar färgas blodröda. Under fem minuter tappar Stockholmsbörsen sju procent, och ingen förstår vad som händer. Hur kan ett enda tjockt finger sätta hela systemet i gungning? Medverkande: Erik "Ekka" Lundin, trader. Hannes Edvardson, Vermiculus Financial Technology.

En bank anordnar en filmvisning, en expresident blankas. En ekonomkår har slutat tänka stort, och Jacob har hittat det riktiga problemet med Alecta.

När IF Metall varslar om strejk mot Tesla, riktas hela världens blickar riktas mot Sverige. Men hur ska man förstå den här strejken? Som lilla Sveriges arbetarrörelse mot världens rikaste man? Som de mäktiga fackförbunden mot ett nytänkande bolag som vill göra saker annorlunda? Eller ska man se det som en del i en kedja av händelser som började redan vid industrialiseringen? Jesper Hamark placerar in Teslastrejken i ett historiskt perspektiv.

En ny grekisk tragedi på Stockholmsbörsen. En gammal riksbankschef intervjuas.

Var kommer pengar ifrån?

Sponsrat avsnitt: Kina är med marginal världens största utsläppare, men också det land som bygger mest sol- och vindkraft. Bakom utvecklingen ligger decennier av planering, och ett maktspel om framtidens kanske viktigaste resurser. Vi har träffat Philip Ripman på Storebrand Asset Management.

Överallt finns det plötsligt saker som är moneyish. Presentkort, poäng, spelvalutor och krypto. Men vad kommer egentligen för politik med dessa penningar? Och vem styr över framtidens pengar?

I Sverige betalar vi inte för bloddonationer. I alla fall inte i pengar. När vi får brist på donerat blod föreslås ofta att vi ska ändra på det, för att få in mer blod. Men skulle det verkligen hjälpa? Vi tittar på vad som händer när man sätter ett pris på en tjänst, och vad som kan gå fel. Dessutom: Jacob har grävt i den konkursvåg som sveper genom Sveriges BRF:er och Gunnar har uppfunnit ett nytt ekonomiskt systen.

Länder lånar pengar hela tiden. Mer än en miljon miljarder kronor är just nu lånade av stater. Men det finns ett inneboende problem: när lånen behövs som mest, är de som dyrast. Men kanske finns det en lösning?