Mediespanarna

Kalla Faktas granskning av trollfabriken med efterföljande anmälning till granskningsnämnden, får Jesper och Erik att hamna i bizarrovärlden och tänka på pyromaner.

Utifrån en studieresa till konungliga huvudstaden för journaliststudenter som läser sportjournalistikprofilen diskuterar Erik och Jesper vad som är viktiga kunskaper och färdigheter. En grundläggande aspekt är, för att citera titeln på en klassisk kursbok, lära sig v som i vinkel.

Erik och Jesper diskuterar artikeln "Varför måste lärare på universitetet lära sig att leka bondgård?" av Carl Cederström som handlar om gestaltande inslag i högskolepedagogiska utbildningar.

Vad finns det för likheter mellan Den stora älgvandringen och dagens samhällsdebatt? Är det måhända att alla är på väg åt samma håll eller att det lurar rovdjur ute i buskarna. Eller kan det ha någonting med återvinning att göra? Detta och lite annat smått och gott diskuterar Erik och Jesper i veckans avsnitt av Mediespanarna.

Året var 1965. Maj Sjöwall och Per Wahlöö ger ut Roseanna som är första boken i Beck-serien. Jesper och Erik reflekterar över berättelsen som ett tidsdokument kring kommunikationsteknik.

Erik och Jesper ägnar detta avsnitt åt att diskutera saker som för bara några år sedan var otänkbart.

Erik (och därför inte Jesper) har sett Fallout på Amazon Prime. Detta avsnitt handlar inte så mycket om hur bra Erik tycker serien är, utan snarare om hur de faktorer som utgör en bra serie även kan lära oss vad som utgör en bra uppsats.

I avsnittet Perssonspanarna, eller Personspanarna, diskuterar Erik och Jesper det senaste utspelet från ut(bildnings)minister Mats Persson.

I vilket Jesper vill föra till protokollet att han var emot en remake av Ronja Rövardotter från början. Trots det har Erik sett inledningen av den nya Ronja-serien på Netflix och undrar voffor di gör på detta viset.

I vilket Erik och Jesper diskuterar hur svenska myndigheter hanterar krissituationer och vad eventuella brister kan bero på. Utgångspunkten är en ledartext av Peter Wennblad i Svenska Dagbladet som menar att Sverige står dåligt rústat för kriser.

I vilket Erik och Jesper går igenom veckans upprördheter i medierna: falska dödsbud i engelska kungahuset, Trumps blodbad och dubbla ukrainska ambassadörer.

I vilken Erik och Jesper diskuterar svårigheten att förstå omvärlden i en tid då vi kastas mellan information overload och den andra sidan av myntet: Brist på information.

[2024-03-09] I vilket Jesper och Erik pratar om hur personifiering inom politiken gått från att innebära att enskilda medborgares situation lyfts fram som exempel på politiska utmaningar till att politiker anser sig vara ideologiska poliser som kan peka ut enskilda medborgares brister.

I stressiga ansökningstider gör Erik och Jesper ett kort avsnitt i vilket de ondgör sig över den samtida samhällsdebatten. Erik introducerar ett begrepp för att fånga ett av problemen med diskussioner på sociala medier: Anadoter.

I vilket Jesper och Erik diskuterar en konflikt vid Umeå universitet som härrör ur olika syn på vem som får forska och undervisa på vad.

I vilket Erik och Jesper fortsätter att diskutera yttrandefrihet med anledning av ytterligare aktuella exempel. Exempelvis så har Magdalena Andersson utnyttjat sin yttrandefrihet men finns det saker som det är olämpligt att hon uttalar sig om? Samtidigt hävdar regeringen att deras förslag om att göra det brottsligt att förringa Förintelsen inte påverkar yttrandefriheten men stämmer det verkligen?

I avdelningen "ministrar säger saker" har Mediespanarna nu kommit till statsminister Ulf Kristerssons fika-video och kulturminister Parisa Liljestrands yttrandefrihetsintervju i Svenska Dagbladet. Gissa vilket uttalande som fått mest uppmärksamhet? Erik har graferna.

Ett debattinlägg om hur medelklassen. och arbetarklassen skildras i nyhetsmedierna av sociologen Johan Alfonsson blir grunden för ett samtal mellan Erik och Jesper. Hur skildras egentligen klassamhället? Är det för mycket fokus på medelklassen? Vad kan skildringarna få för konsekvenser? Givetvis berörs även Ingunn.

I vilken form utsätts universiteten för yttre påverkan? Medan säkerhetsklassificering och utländska påverkansförsök utreds så utnyttjar även svenska organisationer den svenska offentligheten för att komma åt enskilda personer.

I vilket Erik och Jesper diskuterar hur mycket offentlighet Sverige tål vid krissituationer och vilka ideal vi kan förhålla oss till för det offentliga samtalet.