Juridikens varld

Samma år som Napoleon krönte sig själv till kejsare i Frankrike 1804 trädde Code Civil i kraft – den juridiska motsvarigheten till hans triumfer på slagfältet. Lagtextens språkliga klarhet, som beundras än i våra dagar, ska ses i ljuset av revolutionens misstänksamhet mot juristkåren: ambitionen var att vanligt folk skulle begripa rättsläget. Genom militära erövringar och kolonialiseringen kom Code Civil att införas i många länder och har alltjämt stor betydelse. Under frihetstiden 70 år tidigare hade 1734 års lag sett dagens ljus i Sverige, där vördnaden för de historiska rötterna betonades i betydligt högre grad. Medan Code civil knöt an till den franska revolutionen var 1734 års lag snarare ”det sista andetaget av en döende värld”. Filippo Valguarnera, docent i rättshistoria, berättar om två lagstiftningsprojekt med ideologiska förtecken där samhället – i likhet med exempelvis filmer och romaner – hade en aktiv roll i tolkningen. Han gör också en djupdykning i historien och listar de fem största juridiska reformerna under de senaste 200 åren!

I det som han kallar för ”det gamla livet” levde Stefan Olafsson under flera år som en hemlös sprutnarkoman – en luttrad fängelsekund som ideligen dömdes för nya missbruksrelaterade brott. Under den första drogfria fängelsevistelsen fann han viss framtidstro via återupptagna studier – men föll snabbt tillbaka i samma destruktiva mönster. En försommardag 2009, på jakt efter snabba pengar, får han syn på en 86-årig kvinna som är illa däran efter ett strokeanfall – vars liv han lyckas rädda. En avgörande vändpunkt, en insikt om att han kunde göra gott – ett slumpartat möte som också skulle rädda hans eget liv. Efter återupptagna studier, ”en inre resa” och framgångsrik behandling kommer han in på juristlinjen – och sedan förra året kan han titulera sig som advokat. Vilken inverkan har hans bakgrund i möten med nya klienter, vad är problemet med svensk narkotikapolitik, och vilken högprofilerad brottmålsadvokat var det som inspirerade honom att följa samma väg? Det och mycket annat i veckans avsnitt av Juridikens värld.

Under de senaste åren har medvetenheten om våra utmaningar med den globala uppvärmningen ökat och därmed också fokus på finansmarknadernas roll i den nödvändiga omställningen mot ett mer hållbart samhälle Finansmarknaden har nämligen möjlighet att bidra med det som den kan bäst - att allokera kapital till vinstdrivande verksamheter som samtidigt bidrar till miljömål eller sociala mål. Sustainable Finance, eller hållbar finans, har därför seglat upp som ett centralt begrepp på finansmarknaden de senaste åren. I det här avsnittet pratar vi med Magnus Schmauch, Juris doktor och Senior Counsel på Wigge och Partners advokatbyrå samt författare till boken ”Hållbarhetsreglerna på finansmarknaden”.

Fingerprints storägare och tidigare vd dömdes nyligen av hovrätten till 1,5 års fängelse för grova insiderbrott. En av åklagarna i målet, Jonas Myrdal, berättar om fallet och om de största utmaningarna för att kunna bevisa insiderbrott – där en ökad specialisering lett till allt fler fällande domar de senaste åren. Han klargör även innebörden av insiderinformation – hur ”specifikationskravet” respektive ”väsentlighetskravet” ska tolkas. Vem är den ”förnuftiga investeraren” som har en så central roll i bedömningen? Vad innebär det stränga kravet att börsbolag ska offentliggöra insiderinformation ”så snart som möjligt”, och hur ska man agera när insiderinformation läcker ut? Måste bolag gå ut med information som redan är allmänt känd, och kan negativ och positiv insiderinformation kvittas mot varandra? I vilka typsituationer uppkommer i princip alltid insiderinformation och när är det särskilt svårbedömt? Därtill ges goda råd om frestelsen skulle uppstå...Lyssna på Jonas Myrdal i veckans avsnitt av Juridikens värld.

Hovrätten mildrade domarna i det tragiska s.k. Vetlandamålet – rätt eller fel? Hur resonerar rätten när experter har skilda uppfattningar om dödsorsaken eller den åtalades psykiska status? ”Det är en rättsskandal”, menar Peter Althin, att Högsta domstolen ignorerade det Rättsliga rådet för att istället döma hans klient till livstids fängelse för mordet på utrikesminister Anna Lindh. Och hur bör man agera som ombud i ett tekniskt komplext fall, som i Pirate bay-målet, för att inte blotta sin okunskap? Tips utlovas. Kraven för att fälla på grunden ”tillsammans och i samförstånd” har skärpts. Sven-Erik Alhem är kritisk, och Althin berättar om ett våghalsigt pedagogiskt trick under slutpläderingen i Malexandermålet. Var går egentligen gränsen mellan brottslig och straffri passivitet? HD:s dom om vad som krävs för att döma någon för psykiskt främjande vid ett rån diskuteras. Och är det inte hög tid att retrospektivt fria den man som för 60 år sedan dömdes av HD bara för att ha haft vänligheten att hålla i sin kamrats rock? Detta och mycket mer i veckans avsnitt av ”Juridikens Värld”.

Juridiken är välkänd för sina komplexa och tidskrävande processer. Att stora mängder textbaserad information ska granskas, tolkas och användas för att fatta välgrundade beslut är ett utmärkande drag. Tack vare den framväxande kraften i artificiell intelligens (AI), befinner sig juristbranschen nu i en förvandling. Och det går fort. AI-teknologin öppnar dörrar till helt andra möjligheter och utveckling och vi ser en dramatisk ökning av användningen av avancerade tekniker som maskininlärning, naturlig språkbearbetning (NLP) och datadriven analys inom juridiken. I detta avsnitt gästas Juridikens värld av Selcuk Unlu från Norstedts Juridik och Anders Bjurström och Kristoffer Röshammar från AI bolaget Tenfifty. Vi diskuterar möjligheter och affärsnytta med artificiell intelligens och varför AI och juridik är en så bra matchning.

Uppväxten i Rwanda och det folkmord som senare ägde rum kom att forma Lars Arrhenius beslut att arbeta med mänskliga rättigheter. Han blev landets första barn- och elevombud, och var bland annat Generalsekreterare för antimobbningsorganisationen Friends, innan han i augusti 2020 utsågs till Diskrimineringsombudsman (DO) – som ska bekämpa diskriminering och främja alls lika rättigheter. Myndigheten har tidigare fått hård kritik för att vara ett ”ineffektivt och tandlöst informationscentrum” – men under den Arrhenius ledning har man fokuserat på att ge att ge fler diskrimineringsoffer upprättelse och ekonomisk kompensation. Hur väljer DO ut vilka ärenden man driver vidare i domstol, vilken typ av diskriminering är vanligast, och vilket sätt behöver man stärka arbetsgivarens ansvar? Hur kommer det sig att man idag saknar befogenhet att granska polisens arbete och anklagelser om exempelvis etnisk profilering? Och hur hänger hans arbete ihop med ett drabbande besök som han nyligen gjorde i krigets Ukraina?

Förutsättningarna för att bedriva affärsverksamhet håller på att förändras i grunden och en ny spelplan skapas. Bakgrunden är EU:s fokus på hållbarhet och de nya och omfattande regelverk som antagits under de senare åren - EU-taxonomin, förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella sektorn och det uppdaterade direktivet om företags hållbarhetsredovisningar (CSRD). Den nya spelplanen är ett måste eftersom nuvarande sätt att utöva affärsverksamhet inte är hållbart. Flera av de så kallade planetära gränserna har överskridits och experter hävdar att den ekonomiska och sociala ojämlikheten har nått nivåer som destabiliserar samhället. I det här avsnittet pratar vi med David Frydlinger, delägare, Cirio Advokatbyrå och författare till boken Spelregler för hållbar affärsverksamhet. Han menar att anledningen till att vi hamnat i det här läget till stor del beror på de juridiska, kontraktuella och moraliska regler och principer för att bedriva affärsverksamhet som hittills har rått på marknaden.

När inleds egentligen ett mordförsök? Kan man fällas även om det är oklart om måltavlan ens befann sig på samma plats som den tilltänkta skytten? Domstolarna är oeniga – och det är även gästerna, de juridiska tungviktarna Sven-Erik Alhem, f.d. överåklagare och Peter Althin, advokat. Och hur kommer det sig att en att 40-årig man, som dömdes för försök till grovt narkotikabrott, som en skänk från ovan räddades av Högsta domstolen? Även i detta fall intar gästerna skilda ståndpunkter. En domare har kritiserats för raljanta domskäl och i ett fall annat ledde anstormningen av resningsansökningar till att rätten satte ner foten ordentligt. Därtill bjuds det på en mustig anekdot om en tilltalad som klädde av sig i protest! Lyssna på Juridikens värld som idag avhandlar några av sommarens intressantaste domar.

Idag förs en skoningslös kapplöpning mellan privata aktörer och stater i utvecklingen av Ai och vi står inför en brytpunkt. Hur kan svenska myndigheter driva förändring med hjälp av teknik? Hur ska man gå till väga för att realisera AI projekt och vilka krav på teknik, organisation och processer medför det? I det här avsnittet av juridikens värld pratar vi med John Lagström, innovationsledare på Domstolsverket och Advisory Board Member i EU projektet Aligner. Vi diskuterar hur man skapar tjänster som är relevanta för medborgare och som kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar. Varför Ai är en demokratisk rättighet och myndigheters ansvar för att ge utsatta personer möjlighet att dra nytta av Ai och utjämna klyftor i samhället. Vi pratar också om teknik som bygger broar och Johns råd – acta non verba – om vikten av att agera, att göra sin hemläxa och inte fasta vid skrivbordet.

Tvistfinansiering – som är en i princip färsk företeelse i Sverige ­– innebär att en utomstående part betalar för någon annans rättegångsprocess eller skiljeförfarande. Den processande parten slipper därmed den ekonomiska risken för processkostnaderna – och tvistfinansiären kan i gengäld tjäna stora pengar om tvisten slutar i framgång. Kan detta vara till hjälp i Davids kamp mot Goliat – dvs ett praktiskt verktyg för mindre bolag som annars skulle sakna ekonomiska muskler för att driva processer? Eller riskerar det att leda till en urspårad uppvigling av latenta konflikter när tvistfinansiärerna själva skannar av marknaden för att identifiera potentiella oförrätter? Och hur förhåller sig frågor om arvodering och intressekonflikter till de vägledande reglerna för god advokatsed? Hur tillgodoser man önskan om att advokaten ska ha ”skin in the game” utan att bryta mot reglerna? Möt Johan Skog och Carl Persson, två svenska pionjärer inom tvistfinansiering.

Företaget Orimlig Hyra uppstod ur ett starkt samhällsengagemang och en vilja att förändra och skapa en mer rättvis bostadsmarknad. Med sin digitala juridiska tjänst vill företaget hjälpa andrahandshyresgäster som blivit lurade att betala överhyra men också arbeta för en mer rättvis bostadsmarknad. Juridiska processer är ofta utdragna och det tar tid innan yrkanden går igenom. Orimlig Hyra står för en form av direkt juridik, där större delen av handläggningen automatiserats och där klientrelationen i traditionell mening inte existerar – den sköts digitalt. Maskineriet kan liknas vid en fabrik. Vad får det för konsekvenser, hur ser tekniken ut och kan detta sätt att arbeta ha en disruptiv inverkan på traditionellt juridiskt arbete? I detta av snitt av Juridikens värld möter vi Alban Dautaj, grundare och VD för Orimlig Hyra.

Intresset för aktier har ökat explosionsartat under senare år. Många av de miljontals svenskar som handlar på börsen saknar dock närmare kunskap om vad man får och inte får göra. Försök till marknadsmanipulation – aktiefusk – blir allt vanligare, och nya begrepp tillkommer i takt med att nya metoder tas till bruk i syfte att vilseleda marknaden; såsom ”pump and dump”, momentum ignition, och ”enpetare”. Sociala medier har blivit ett av flera verktyg som bedragare använder för att tjäna stora pengar, men oklara orsakssamband, börspsykologi och en naturligt volatil marknad gör att det kan vara svårt att bevisa brottslig kurspåverkan. Jonas Myrdal och Jan Leopoldson, åklagare vid ekobrottsmyndigheten, berättar om sina metoder, hemliga kodord och framgångsrika åtal i kampen mot det växande aktiefusket.

Finansiell brottslighet utgör ett hot mot hela det finansiella systemet, demokratin och samhället i stort. FN har uppskattat att penningtvätten globalt uppgår till 2.000 miljarder dollar årligen och cirka 130 miljarder kronor tvättas varje år bara i det svenska finansiella systemet. Företag lägger mycket pengar på kundkännedom och transaktionsgranskning men det kan vara svårt att få överblick över vad som funkar och verkligen är effektivt. Detta avsnitt av Juridikens värld gästas av Martin Nordh, CEO och grundare av tech-företaget Acuminor som specialiserar sig på finansiell brottslighet och hjälper organisationer att förstå och reducera sina risker för penningtvätt och terroristfinansiering.

Ett brutalt mord vid en busshållplats i Märsta, liksom ett mordförsök på två ordningsvakter i Årsta, har föranlett Högsta domstolen att bedöma det samlade värdet av indiciebevisning. Hur ska värderingen göras och vilken betydelse kan domen komma att få? I annat mål har HD sänkt straffen för påskupploppet i Örebro – vad krävs egentligen för att upprorsmän ska anses ha agerat tillsammans och i samförstånd? Den s.k. ”snippadomen” har rört upp starka känslor. Enligt hovrätten hade flickan svårt att förklara vad som menas med ”snippa” – varför tingsrättens fällande våldtäktsdom revs upp.Hur förklarar man ett sådant rättsligt haveri? Den tidigare stjärnadvokaten Peter Althin och överåklagaren Sven-Erik Alhem – som ofta intar motsatta ståndpunkter – diskuterar några av den senaste tidens intressantaste rättsfall.

Kompetensbristen i juristbranschen har drivit löneökningar. För att konkurrera om personal erbjuds allt högre löner och specialister förväntar sig att den utvecklingen ska fortgå. Läget problematiseras när chefer, till följd av lågkonjunkturen, sitter med allt stramare budgetar. Den anställdes individuella behov och värderingar blir allt viktigare för att hitta alternativa konkurrensverktyg till lönen. Enligt Gallups undersökning, State of the Global Workplace: 2022 Report, har företag med högt medarbetarengagemang 23 procent högre vinst än företag där engagemanget bland medarbetarna är lågt. Medarbetarengagemang skapar affärsnytta. Hur skapar men medarbetarengagemang idag? Hur viktiga är företagets värderingar, vad bör man stå för? Och hur bör man som byrå eller företag tänka och agera för att kunna attrahera och behålla rätt medarbetare. I detta avsnitt av Juridikens värld pratar vi med Zarina Virsholm och Linda Sjöhagen på Sharp Recruitment & Consultants.

S.k. ”gangsteradvokater” har diskuterats flitigt den senaste tiden. Fler advokater än tidigare har uteslutits från samfundet, och i ett par fall rör det sig om allvarlig brottslighet. Även om det rör sig om undantagsfall kan allmänheten få intryck av att det kryllar av skrupelfria advokater som saltar fakturor och fyller fickorna med smutsiga pengar. På vilket sätt påverkas allmänhetens förtroende för advokatkåren av dessa avslöjanden och vad kan man göra åt saken? Den f.d. stjärnadvokaten Peter Althin, som företrätt ökända förbrytare som Tony Olsson och Clark Olofsson, ger – tillsammans med den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem – sin syn på samfundets ”reningsarbete” och hur advokatrollen har förändrats. De bjuder även på anekdoter från sina långa karriärer, och hur kommer det sig att Althin har vissa invändningar gällande Netflixserien ”Clark”?

Hur bör man tänka kring komplexiteten i juridiska tvister och hur kan man gå till väga för att kvantifiera risken med olika beslut och skapa ett bättre beslutsunderlag? Jurister och advokater använder ofta ord som ”troligt” eller ”sannolikt ” för att beskriva sin åsikt om ett visst utfall. ”Det är sannolikt att vi vinner”. En konsekvens av det är att beslutsfattaren, tex klienten, ledningen eller styrelsen måste försöka tolka detta och göra sig en egen uppfattning. Men hur sannolikt är egentligen sannolikt? I detta avsnitt av Juridikens värld pratar vi om just detta med Olof Heggemann, grundare av Eperoto, ett legal tech företag som byggt ett digitalt verktyg för analys av tvister.

För 40 år sedan inträffade en av Sveriges allvarligaste sjukhusolyckor någonsin på en njurmedicinsk klinik i Linköping – en tragedi som kostade tre patienter livet. Det kom att kallas ”dialysmålet”, och Lena Svenaeus var offentlig försvarare för den sjuksköterska som pekades ut som ansvarig. I ”Juridikens värld” berättar hon om fallet, om behovet av syndabockar, och vilka likheter det finns med moderna rättsskandaler. Hör henne också berätta om sin tid som Jämställdhetsombudsman (JämO), då lönediskriminering för första gången bekämpades i Arbetsdomstolen – och varför hon är starkt kritisk till Diskrimineringsombudsmannens arbete: ”Rutinen att använda diskrimineringsanmälningar som upplysning om lagens innehåll istället för att ge hjälp till de drabbade är direkt stötande”.

Tjuvjakt i fjällmiljö som närmast leder tanken till filmen ”Jägarna”. Kommunalt dricksvatten som förorenas av ett hälsofarligt ämne som kan spåras till en gammal kemtvätt. En järnvägsbro rasar som gör att två personer avlider. Försäljning på nätet av djurdelar och illegal insmuggling av salamandrar, reptiler och grodor från fjärran länder. Och en man i Hudiksvall visar sig ha 500 levande vilda fåglar i sitt garage. Därutöver dumpat avfall och otillåtna avfallstransporter – med stora pengar på spel. Dagens gäst i ”Juridikens värld”, miljöåklagaren Christer B Jarlås, saknar inte variation i arbetet. Hör honom berätta om sitt arbete, de särskilda svårigheterna med att bevisa miljöbrott, om excentriska personer med udda intressen. Och hur kommer det sig egentligen att president Evert Ljusberg, salig i åminnelse, en gång utsåg honom till Jämtlands populärkulturminister?