Ideer som forandrar varlden

Alla människor börjar som en enda cell – det befruktade ägget. Den enda cellen börjar sedan dela sig och utvecklas till ett embryo och så småningom till ett foster, och när vi är vuxna har vi nästan 40 tusen miljarder celler i kroppen. Hur går det till när livet börjar växa? Hur vet cellerna vad de ska bli, och vad kan gå fel? I det här avsnittet berättar embryologen Fredrik Lanner om de allra första stegen i livets utveckling. Foto: Ulf Sirborn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomisk forskning handlar om allt vi gör – som individer och som samhälle. Den kan hjälpa oss att lösa klimatkrisen, minska fattigdom, hantera pandemier och fatta smartare beslut i vardagen. Ekonomen och filosofen Erik Angner, som skrivit boken En bättre värld är möjlig, guidar oss genom hur ekonomiskt tänkande kan förenkla livet, skärpa besluten och bidra till en bättre värld. Foto: Rickard Kilström . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Galaxer är universums största strukturer och de har ett rikt inre liv, med vindar, jetstrålar, gasmoln, komplexa molekyler, strålning, planeter, svarta hål, mörk materia – och förstås stjärnor som föds, lyser och dör. Tillsammans med astronomen Susanne Aalto utforskar vi galaxernas hemligheter, och lär oss hur man upptäcker det som inte går att se. Foto: Anna-Lena Lundqvist . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikens standardmodell beskriver alla partiklar och krafter vi känner till – men länge var det en bit som saknades – den så kallade Higgspartikeln. Den förutsades teoretiskt på 1960-talet, men det var först 2012 som forskare vid ATLAS- och LHC-experimenten vid CERN i Schweiz kunde berätta att de hittat den. En av forskarna som varit med och letat är Sara Strandberg. Här berättar hon om hur jakten efter partikeln gick till. Och om varför den är så viktig att forskarna ville bygga världens största partikelaccelerator för att hitta den. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en 27 kilometer lång tunnel hundra meter under marken, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike, finns världens största maskin – den stora hadronkollideraren vid CERN. Där färdas protoner varv efter varv innan de till slut kolliderar och skapar nya partiklar. I det här avsnittet besöker vi CERN och träffar bland andra forskaren Sara Strandberg. Hon jobbar med att utforska materiens minsta beståndsdelar och försöker ta reda på vad de kan lära oss om universums förflutna. Och dess framtid. Foto: Brice, Maximilien: CERN . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få författare har skildrat livet i en diktatur så poetiskt och konkret som litteraturpristagaren Herta Müller. Hennes romaner om förtrycket och förföljelsen i Ceaușescus Rumänien är mörka, men rymmer också en språklig lekfullhet och en djup humanism. Poeten och författaren Cecilia Hansson berättar om sina möten med Müller. Och tipsar om hur man kan ta sig an hennes författarskap. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Einstein hade fel så hade han fel på intressanta sätt. Hans beskrivning av kvantsammanflätning var tänkt att visa hur absurd kvantfysiken var – något så absurt kunde inte finnas i verkligheten. Men 2022 gick Nobelpriset i fysik till forskare som visade att sammanflätningen fanns på riktigt, och att den dessutom kan användas. Vi träffar fysikern Jan-Åke Larsson, som förklarar vad sammanflätning är. Och hur man kan använda fysikens största mysterium för att bygga datorer. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäckten att vi kan utvinna energi från atomernas inre ledde både till drömmar om obegränsad tillgång på elektricitet och mardrömmar om strålning och radioaktivt avfall. Teknikhistorikern Anna Storm berättar om hur våra idéer om kärnkraft påverkar både hur vi ser på tekniken och hur vi använder den – liksom hur vi hanterar spåren som kärnkraften lämnar efter sig. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går det internationella samarbetet kring nedrustning och humanitära insatser egentligen till? I det här avsnittet träffar vi ambassadör Magnus Hellgren, Sveriges ständige representant vid FN i Genève, som tar oss med bakom kulisserna. Han berättar om hur man förhandlar fram avtal för att skapa en fredlig världsordning baserad på regler – och om att ett av diplomatins viktigaste verktyg är förmågan att lyssna. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi människor letar alltid efter samband i det som sker, och forskningens roll är att skilja på samband som är verkliga och de som bara är sammanträffanden. Men hur går det till? Och vad händer när forskning som vi trodde stämde inte går att bekräfta i nya studier? Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan, berättar om hur vi vet att forskningen går att lita på – och om hur vi kan räkna ut på förhand hur troligt det är att en upptäckt stämmer. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi minns på många olika sätt. Händelser, fakta, personer, intryck, känslor – vad vi kommer ihåg påverkas av mängder av faktorer – precis som allt det vi glömmer. Hur går det till när minnen sparas i hjärnan, och hur går det till att plocka fram dem? Kan vi få ett bättre minne, eller blir minnet bara sämre med tiden? Hjärnforskaren Lars Nyberg berättar om hur minnet fungerar, och om varför det är bra för minnet att dansa. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Kazuo Ishiguro fick litteraturpriset skrev Svenska Akademien i prismotiveringen att hans verk blottar ”avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.” Oavsett om det handlar om en strikt butler, en naiv robot eller klonade tonåringar så tar litteraturpristagaren Kazuo Ishiguros böcker oss in i andra världar där vi sakta småningom förstår att saker inte är som de verkar – och i det här samtalet berättar författaren David Lagercrantz om varför Ishiguro är en av hans favoritförfattare. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla människor har rätt att få vård och utbildning, att säga sin mening, att rösta i fria val, att inte utsättas för våld, hot och hat och att söka asyl om de behöver skydd. Ändå lever människor under diktatur, sitter fängslade utan rättegång och fastnar i flyktingläger för att länder inte vill ta emot dem. Det finns en stor skillnad mellan idén om mänskliga rättigheter och hur de ser ut i verkligheten. Filosofen Lena Halldenius berättar om hur tanken på rättigheter har utvecklats och om vad som krävs för att göra idealen till verklighet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikpristagaren Felix Bloch konstaterade att supraledning var så svårt att förklara att det inte kunde finnas. Och självaste Einstein gav upp att hitta en förklaring innan han ens försökt. Men dagens gäst, Annica Black-Schaffer, kan både förklara vad supraledning är och vad det används till. För även om det krävdes en dubbel Nobelpristagare för att förklara teoretiskt så har supraledning funnits praktiskt i över 100 år, och det är fortfarande ett av fysikens mest fascinerande områden – med koppling till allt från kvantfysik till leviterande tåg, partikelacceleratorer och magnetkameror. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tänker en robot? Ofta tänker vi på artificiell intelligens som programvara som vi interagerar med på en skärm, men vad händer när AI får en kropp? Det kan låta som science fiction, men faktum är att vi redan har förkroppsligad AI omkring oss, i allt från gräsklippare till självkörande bilar och smarta hushållsapparater. Robotforskaren Amy Loutfi berättar om hur man bygger robotar, vad de lär oss om artificiell intelligens – och om hur man kan använda lek för att få dem motiverade. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5G – vad är det? Och hur fungerar egentligen den trådlösa teknik som gör att vi kan vara uppkopplade nästan var vi än är. En teknik vi använder precis hela tiden (du använder den förmodligen precis just nu när du läser det här) och som är så smidig att det känns som att den sköter sig själv. Trådlös teknik-forskaren Emil Björnson berättar om idéerna, innovationerna och ingenjörskonsten bakom det bekväma surfandet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är vissa länder fattiga medan andra är rika? Enligt 2024 års ekonomipristagare är det avgörande inte geografi, naturresurser eller kultur – utan institutioner. Men vad betyder det? Och vad är skillnaden mellan bra och dåliga institutioner? Och vilken roll spelar de för demokrati och välstånd? Anna Seim, professor i nationalekonomi och vice riksbankschef, berättar här om hur forskningen på området hjälper oss att förstå – och förändra – ekonomin på nya sätt. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.