Doktorhildepodden - Kvinnlig halsa

Hilde och Johan Löfqvist samtalar ännu en gång om hjärnans och kroppens stressreaktioner. Vi lever i en värld med ett högt tempo av information om uppgifter och händelser. Vi människor är inte skapade för konstant höga stressnivåer och reagerar därför på olika sätt med symptom som till exempel sömnproblem. Det är ett alarmtecken och gör att återhämtning av kropp och själ försämras och till slut knäcks. Utmattning är ett vanligt problem i den mest aktiva men känsliga åldern hos kvinnan mitt i livet som vi kallar klimakteriet. I detta avsnitt av doktorhildepodden pratar vi om hur vi kan förstå våra individuella stressreaktioner. När vi förstår sammanhang kan vi lättare göra något åt problemen!

Vad är egentligen stress? Vilken effekt har stress på kroppen och psyket? Vad är egentligen stresshormoner? Här går vi genom stresshormonernas funktioner och vilken livsviktig roll de spelar för överlevnaden. Vi talar om olika former av stress och ger många exempel på stress-situationer. Stress-förstärkande tankar och stress-symptom behöver medvetandegöras. Dessa tillsammans med biokemisk diagnostik av nervsystemets signalsubstanser och mätningar av hjärtvariabiliteten ger ökad kunskap om din stressreaktion. Du får en vägledning för att förstå sammanhangen och hur du kan förbättra ditt liv genom att bli mer harmonisk i ditt reaktionsmönster.

Könshormonerna har en given betydelse för utveckling och förverkligande i vårt liv och för vår identitet. I detta podd-avsnitt knyter vi ihop köns- och stresshormonernas betydelse i olika livsskeden och situationer. Kvinnans hormonkarusell kan börja snurra innan typiska klimakteriebesvär känns, och leda till märkliga förnimmelser hon inte känner igen. Men är det äggstockhormonernas svikt eller är det stress? Vid kronisk stress kan stresshormonerna leda till tidig svikt av könshormoner med barnlöshet och tidiga klimakteriesymptom som följd. Stresshormonerna har ett inflytande i alla livsskeden. Sömnstörningar kan vara ett resultat av sviktande könshormoner, men också av stresshormoner och en obalans av signalsubstanserna i hjärnan

Ännu en gång en dialog mellan Doktor Hilde och Doktor Johan om livet, en fortsättning av podd nr 26 där vi ställde oss frågan vart vi var på väg. Här diskuterar vi nu överlevnadsstrategier för människan i en värld med många hot mot vår existens. Vi finner levande system i den biologiska cellen, organ och individer likaväl som i samhällen, länder och internationella organisationer. Det finns samma principer för överlevnad. Vi diskuterar selektion, hållbarhet, acceleration, begränsning av tillväxten och ödesdigra slutsatser för ett fungerande liv. Vi lever inte i ett oändligt paradis, vi har ansvar och behöver begränsa vårt individuella och kollektiva fotavtryck för att kunna överleva tillsammans. Men vi ska aldrig ge upp hoppet!

I detta avsnitt får du lära dig om livets början för miljarder år sedan, när de första äggviteämnena utvecklades. Som gäst har Doktor Hilde Doktor Johan Löfqvist, som har fördjupat sig i hur livet överhuvudtaget kan fungera och vilka förutsättningar som finns för allt liv på jorden i framtiden. Den mänskliga hjärnan är det hittills mest sofistikerade som finns, men dess intelligens kan leda till mänsklighetens undergång, om den inte kan kontrolleras på rätt sätt. Vi diskuterar kvantfysik och AI och vänder oss tillbaka till en hållbar framtid.

Ännu en gång bjuder vi i doktorhildepodden på en dialog mellan näringsterapeuten Bertil Wosk och Doktor Hilde om olika sätt att hantera hälsoproblem. Denna gång väljer vi en av de vanligaste kvinnoplågorna, nämligen PMS(premenstruellt syndrom), och den allvarliga formen PMDS(premenstruellt dysforiskt syndrom). Vad kan tänkas ligga till grund? Många kvinnor lider av återkommande kroppsliga och psykiska förändringar i varje menstruationscykel som upprepas gång på gång under deras fertila liv. Doktor Hilde pratar om nödvändiga medicinska behandlingar vid allvarliga symptom med PMDS, och näringsterapeuten Bertil Wosk ger oss en inblick i behandling av PMS med näringstillskott.

Vi vill gärna ta till naturliga medel innan en farmakologisk behandling är nödvändig. Allvarliga sjukdomar behöver behandlas snabbt för att rädda liv. Men om skolmedicinen inte kan fastställa någon diagnos och vi trots allt mår dåligt? Vad kan det då vara för fel på oss? Bertil Wosk menar att det kan finnas näringsbrister i botten som behöver korrigeras. Med sin gedigna erfarenhet som näringsterapeut har han utvecklat hälsotillskott som balanserar olika brister på vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Bertil talar om "co-faktorer" som gör att våra enzymer kan fungera bättre vid brist eller ökat behov. Doktor Hilde diskuterar med Bertil Wosk hur vi kan fastställa brist på näringsämnen, stärka immunförsvaret, när vi överhuvudtaget behöver näringstillskott och hur vi skulle kunna förhindra uppkomsten av kroniska sjukdomar.

Rökelsedoft, glögg och pepparkaka - Juletidens glädjeämnen ger oss en känsla av välbehag. Speciellt när osäkerheten om vår existens har spridit sig, behöver vi samla vänner och familjen och mysa för att hålla stressen ifrån oss en stund. Men det finns tider där vi inte mår bra, och då kan kroppen ge signaler att något inte stämmer längre. Vi börjar leta efter fel i vår kropp. Inte konstigt att vi kan falla i många fällor och köpa något som skulle kunna bota oss snabbt. Hälsoångesten driver oss till att göra mycket "för säkerhets skull". Idag köps kosttillskott för miljarder i tron att kunna förebygga sjukdomar. Många köper först något "ofarligt" för att försöka bota sig själva, innan de söker läkarvård. Hur vet vi då om vi saknar något ämne? Det är inte så lätt att fastställa en individuell brist på vitaminer, mineraler eller andra naturliga ämnen. Lider vi verkligen av en brist, ja, då är det ju högst väsentligt att ersätta det som saknas. Täcker en bra kosthållning det mesta av det dagliga behovet? Vad kan vi göra för att överleva tillsammans på vår moder jord?

I ett nytt podd-avsnitt berättar Hilde Löfqvist om de viktigaste frågorna som togs upp på ett av världens största möten om klimakteriet där experter från hela världen samlas, den internationella Menopauskongressen (IMS), som ägde rum i Lissabon mellan 26-29 oktober 2022. I podden får du höra om behandlingar med östrogen, progesteron, DHEA och testosteron, om nyaste forskning kring hjärndimma och om risker för hjärtat och blodkärl genom vallningar. Risker för bröstcancer och blodpropp vid hormonbehandling som tidigare har gjort kvinnan så rädd och osäker, är verkligen reviderade. Men visste ni att miljöpåverkan kan göra att kvinnan kan hamna för tidigt i menopaus? Det finns mycket inom den yttre men också den inre miljön vi kan påverka själva. En sund livsstil är avgörande. Klimakteriet är nu i fokus! Den självständiga kvinnans sökande efter kunskap och hur vi i vården kan möta henne har berörts mycket mer än någonsin tidigare.

Varje år uppmärksammas kvinnans menopaus och allt vad det kan innebära i sammanhanget på "world menopause day" den 18 oktober. I år var temat "kognition och hjärndimma". Könshormonerna har definitivt en stor betydelse för hjärnhälsan. Men när vi drabbas av svårigheter att fokusera och koncentrera oss, tappar ord och siffror, glömmer saker och ting, då blir vi rädda för begynnande demens. I detta avsnitt samtalar Hilde Löfqvist med sin make Johan Löfqvist om demens. Johan har en stor erfarenhet som läkare inom områden kirurgi, urologi och allmänmedicin och har också arbetat inom den geriatriska och demensvården. Som avslutning ger Hilde en sammanfattning om symptom på hjärndimma, sambandet med klimakteriet och den sårbarhet som finns när könshormonerna sviktar. Som tur finns det sällan anledning att frukta demens. En balanserad hormonbehandling med östrogen och progesteron kan återställa balansen och förbättra livskvaliteten.

Klimakteriet har kommit i fokus - fler och fler blir engagerade och har sina synpunkter om hur vi skulle uppmärksamma övergångsåldern hos kvinnan med alla problem det kan innebära. Samtidigt vill man styra vården så att alla nås av samma möjligheter. Det är en nästan omöjlig intention. För somliga är lösningen att allmänläkaren ska ta hand om klimakterievården. Hur mycket kunskap behövs det för att behandla kvinnan med hormoner? Är en gynekologisk undersökning nödvändig? Räcker det med ett samtal via nätet för att få hormoner förskrivna? I detta avsnitt hälsar jag Dr. Nina Sommerfeld välkommen. Hon är grundaren till den första privata menopausmottagningen i Stockholm. Hon berättar i korta drag om sina visioner med en sådan mottagning med -som hon säger- spetskompetens inom klimakterievård. Jag bjuder även in Dr Johan Löfqvist igen. Han som bl.a. har varit allmänläkare har erfarenhet om hur mycket en allmänläkare är belastad. Det är orimligt att allmänläkaren även ska ta hand om klimakterievård och ersätta gynekologen. Det finns inte tillräckligt med allmänläkare. Det är viktigt med utbildning både för läkaren och kvinnan själv. Därför har jag skrivit böcker, riktade till kvinnan, om myter och fakta med en hormonbehandling, på svenska, danska, tyska och engelska. Den engelska boken riktar sig direkt till vårdpersonal, framför allt allmänläkare och gynekologer. Kapitlet "klimakteriet" har tidigare varit en liten parentes, men nu gäller det att sätta klimakterievård i fokus!

I detta avsnitt presenterar Doktorhilde en översikt om för-och nackdelarna av ett relativt överskott av manliga hormoner hos kvinnan i olika livsskeden. PCOS kännetecknas av ett tillstånd där förhöjda manliga hormoner, många äggblåsor på äggstocken och mens- och ägglossningsrubbningar kan finnas. Ibland kan det leda till det metabola syndromet med risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. För flickan i tonåren med tecken på PCOS finns ett terapeutiskt fönster just innan hon är fullvuxen. Det går då bäst att påverka den hormonella situationen. Rätt livsstil genom motion, normalvikt och sockerfattig kost är nödvändigt under hela livet. Olika behandlingar som kosttillskott och mediciner, i synnerhet Metformin, men också p-piller presenteras. PCOS kan leda till problem med fertiliteten. När den androgen-betonade kvinnan kommer i menopaus, ser man ofta en tendens till bukfetma som i sin tur är en riskfaktor för det metabola syndromet och behöver bekämpas genom rätt livsstil, sport och kost samt östrogenbehandling i klimakteriet. Dr. Johan Löfqvist intervjuas i slutet för förklarande kommentarer om metabolt syndrom.

Denna gång intervjuar Hilde Löfqvist sin make Johan Löfqvist som är pensionerad läkare och trippelspecialist inom allmän kirurgi, urologi och allmänmedicin med tre specifika frågor: - Finns det ett manligt klimakterium? - Hur har du upplevt kvinnans klimakterium? - Vilka råd ger du som läkare till den mogna mannen? Den första frågan är lite provocerande, för män har vanligtvis inte ett plötsligt fall av könshormoner, jämfört med kvinnan där hennes äggstockar slutar producera hormoner vid 50 års ålder. Vi lär oss att mannens impotensbesvär inte behöver hänga ihop med låg testosteronhalt. Även män med laboratoriemässigt normala testosteronhalter kan känna sig deprimerade och ha dålig muskelkraft, sexlust och erektion. Det finns en skattningsskala vid misstanke om testosteronbrist, som kallas ADAM som innefattar 17 olika punkter som kan ha samband med testosteronbrist, nämligen allt från fysiska besvär som minskad välbefinnande, svettningar, sömnbesvär, trötthet, muskel- och ledbesvär, retlighet, nervositet, ängslan, fysisk utmattning, depression, minskad prestationsförmåga, utbrändhet, minskad sexlust och förmåga till erektion och sex, minskad skäggväxt och minskat antal morgonerektioner. Förutom morgonerektioner och skäggväxt liknar symptomen kvinnans klimakteriebesvär! Det behövs en ökad förståelse för dessa tillstånd, och ett sunt leverne är avgörande för både mannen och kvinnan när de når den mogna åldern.

Vi sticker emellan med detta högaktuella ämne från Mora – kvinnor kan! För 10 år sedan åkte både Lena & Hilde Öppet Spår, i år åker Hilde själv. Hilde har även denna gång bevisat att äldre kvinnor kan nå högt uppsatta mål med en balanserad träning utifrån sin kropps förutsättningar. Vidare talar vi om kvinnokraft genom fysiska, sociala och mentala dimensioner och tar upp olika förutsättningar som ger kvinnokraft: familjen, förebilder, nätverk, mentor-, syster- och partnerskap. Slutligen tar vi upp drivkraften i frustration & förtvivlan som tar fram björnmamman i oss när exempelvis kriget kommer! Kvinnliga förebilder efter menopausen är till exempel Michelle Obama och Hildes mamma. Hur fick de sin kvinnokraft?

Åter gäster Dr Cornelia Liebau oss för att fortsätta samtalet om sexualitet. Idag tar hon med oss på livets resa, från tonåren till livets "rush-hour", när familjebildning och yrkesliv bara löper på autopilot. Men så småningom kan problem uppstå och tidigare ärr göra sig påminda. Vi nämner könsstympning. Hon pratar om acceptans, om kroppsliga problem uppstår, som en cancer, eller att ett bröst måste opereras bort. Hur kan kvinnan återfå förtroendet till sig själv och sin sexualitet efter en cancer? Åldrandet i sig förändrar kroppen och det behövs en koppling mellan hjärnan, hjärtat och könet för att kunna förstå sig själv. Viktigt är "use it or loose it" om man inte vill bortkoppla sexualiteten i sitt liv. Men det måste bli ett personligt val. Cornelia pläderar för ett nätverk mellan olika professioner som samverkar för att hjälpa kvinnan med att hitta lösningar till sina sexuella problem.

Vi har glädjen att få samtala med doktor Cornelia Liebau, en av landets mest mångsidigt intresserade öppenvårdsgynekologer som även har en masterexamen inom sexologi. Varför blev hon sexolog? I en exklusiv intervju svarar hon på frågor om hur hon brukar hjälpa kvinnor/par som har sexuella besvär. Vi pratar om hur ett sexuellt problem måste ses i sitt bio-psyko-sociala sammanhang. Många gånger räknas bara vaginalt samlag som "fulländat", och närhet glöms bort. Det kan finnas medicinska hinder till vaginalt samlag, men alternativ till ett tillfredställande sexliv kan hittas. Vi pratar om samlagsförbud och beröringskarta som verktyg för ett par. På så sätt kan de, med ökad ömsesidig förståelse, hitta tillbaka till varandra. I par-terapi måste båda vara beredda på att medverka, annars fungerar det inte!

När produktionen av hormonerna i klimakteriet sviktar, drabbas många kvinnor av nedsatt sexlust. Som gynekolog har Hilde många tips på hur balansen kan återställas och lusten kan återvända. Sexualiteten hör ju till de basala mänskliga behoven men är så laddat. Varför är det så? Hur ser vi på den biologiska, sociala, erotiska och spirituella samt den emotionella sidan av sexualiteten? Vilket samband finns med hormonerna? Vi koncentrerar oss i detta avsnitt på den hormonella behandlingen av nedsatt lust.

Frågorna spänner från vilken medicinsk hjälp man kan få mot starka klimakteriebesvär vid behandlad bröstcancer, till om hormonbehandling bör tas vid viss ärftlighet för bröstcancer. Vi tar även upp hormonbehandling efter hysterektomi (när livmodern har opererats bort) och frågan om myom (godartade muskelknutor i livmodern). Kan ett myom fortsätta påverka blödningar och ge besvär även efter menopausen? Många kvinnor undrar också över vilka preventivmedel som behövs kring menopausen och hur stor risken är att fortfarande bli gravid. Frågorna mynnar som oftast ut i frågan: När vet jag att jag är i menopaus?! Vi avrundar med ett upprört mail från en kvinna som undrar över varför det inte längre är möjligt att boka tid hos gynekologen vid klimakteriebesvär!

Hur påverkas vår hälsa av all skärmtid när det i princip är omöjligt att i dagens samhälle vara utan Internet? På gott och ont finns det information och kommunikation via nätet - den fysiska kontakten ersätts med kommunikation via sociala medier och nät-konferenser. I tider som nu under pandemin en välsignelse, men i vissa avseenden farligt och skrämmande för kropp och själ! Avsnittet behandlar hälsoinformation, -kontroll, -undersökning och - behandling via nätet och för- och nackdelar av hälso-appar och annan digital medicinsk kommunikation. Exempelvis tar vi upp DUTCH Test (Dried Urine Test for Comprehensive Hormones).

Vi rivstartar årets första avsnitt med att presentera ett tidsfönster för behandlingsmöjligheter med hormoner som kan fördröja åldersrelaterade förändringar i kroppen som uppstår efter menopausen. Detta tidsfönster öppnas vid menopausen och hålls öppet fram till 60 års ålder. Vi tar upp följande frågor: - Varför behövs hormonbehandling just när kroppen ställer om sig från fertil till icke fertil? - Vad gör man om man passerat detta terapeutiska fönster utan hormonbehandling? - Varför sviktar minnet, så kallad hjärndimma, vid plötslig hormonbrist? - Vad kan du som kvinna göra för att hålla dig frisk oavsett ålder?