Finska Dokumentti

Sten adopteras till Sverige från Finland som nyfödd. När han blir vuxen, börjar två familjers hemligheter rullas upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sten Eriksson växer upp nära Umeå. Den två år yngre Marko Säävälä tillbringar sin barndom i Dalarna. Drygt 60 mil och åratal av tystnad skiljer bröderna åt. När Sten är i 25-årsåldern får han plötsligt ett brev som kommer att förändra allt. Marko är totalt ovetande om vad som väntar. Medverkande: Sten Eriksson Marko Säävälä Anneli Rikala / Rädda Barnen Finland Ett program av Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu Manusredaktör: Julia Wiraeus Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Johannes Oscarsson Programmet gjordes hösten 2025 och våren 2026.

Som 16-åring bor Dessi Hietala i en liten by och mår så dåligt att hon inte vill leva. Sen förändras allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll i början av 2010-talet sitter Dessi Hietala i sitt flickrum med en hög med piller och en spritflaska framför sig. Det går inte som planerat. Hon överlever. Kort därefter får hon en diagnos: bipolär sjukdom. Idag bor Dessi Hietala i Stockholm och uppträder med etablerade komiker som Magnus Betnér, Kirsty Armstrong och Henrik Nyblom. Samtidigt puttrar hennes depression och ångest på. Hur kan man få andra att skratta kväll efter kväll, när man själv mår riktigt dåligt? Medverkande: Dessi Hietala, komiker Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och vid Stockholms Universitet Magnus Betnér, komiker Henrik Nyblom, komiker Ett program av Anni Riit'aho och Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari Manus: Anni Riit'aho, Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Björn Nitzler Arkivklipp: Magnus Betnérs Youtubekanal Programmet gjordes hösten 2025 och våren 2026. Programmet innehåller berättelser om psykisk ohälsa. Behöver du hjälp eller stöd? Mind Självmordslinjen: 90 101 eller chatta här Mind Livslinjen: chatta här Hjälplinjen: 90 390 Vid livshotande situationer, ring alltid 112. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska hittar du här.

Suomalaisperhe pahoinpidellään kotonaan Norrköpingissä. Hetken päästä kymmeniä miehiä aseistautuu ja lähtee jahtiin. Onko kaikki vain sattumaa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Helmikuussa 1979 Navestadin lähiössä Norrköpingissä tavallinen perjantai-ilta muuttuu painajaiseksi, kun kolme aseistautunutta miestä tunkeutuu Jaakon ja Lyylin asuntoon. Sana leviää: Seppo ja kymmenet muut suomalaiset kokoontuvat ja alkavat etsiä “veljeksiä”, joita syytetään suomalaisten pahoinpitelyistä. Pian paikalla ovat myös median edustajat ja myrsky on valmis. Miksi ruotsalaisen nuorisojengin uhrit ovat suomalaisia – ja kenen vastuulla on pitää huolta ettei suomalaisia enää pahoinpidellä? Haastateltavat: Jaakko / navestadlainen, Lyyli / navestadlainen, Seppo / navestadlainen, Peter Bauer / tutkija Linnéuniversite, Ohjelman on tehnyt: Lotta Hoppu Tuottaja: Julia Wiraeus. Käsikirjoitus: Lotta Hoppu ja Tiina Laitila Kälvemark Kertoja: Ramin Farzin Loppumix: Björn Nitzler.

Nadja är bara 14 år gammal när mamma Mirja försvinner spårlöst i Värnamo i oktober 1995. Vart har mamma tagit vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nadjas mamma Mirja har varit borta många gånger förut – ibland flera dagar i rad. Mamma kommer nog tillbaka när hon lugnat ner sig och nyktrat till, tänker Nadja. Men veckorna går och Nadja väntar på att mamma ska komma tillbaka. Hon kämpar med känslor av skuld och ilska. Deras sista möte slutade i ett gräl. 30 år efter mamma Mirjas spårlösa försvinnande snurrar frågorna fortfarande i Nadjas huvud: vad var det egentligen som hände? Kommer hon någonsin få veta sanningen om sin försvunna mamma – och hur ska hon kunna gå vidare om hon inte gör det? Medverkande: Nadja Niemelä Rebecca Stenberg, räddningsforskare vid Linköpings universitet Tessan Jigfjord, Missing People Jönköping Ett program av Niki Bergman niki.bergman@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari och Lotta Hoppu Manus: Niki Bergman och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Björn Nitzler Programmet gjordes vintern 2025/2026. Programmet innehåller berättelser om våld i nära relationer och psykisk ohälsa. Behöver du hjälp eller stöd? Du hittar kontaktuppgifter till olika stödlinjer nedan. Vid livshotande situationer, ring alltid 112. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska hittar du här.

Valkoinen kuolema Karjalasta: Simo Häyhästä tuli myytti, joka elää yhä. Mutta minkälainen oli mies legendan takana? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. On hyytävän kylmä talvi vuonna 1939. Metsässä, Suomen ja silloisen Neuvostoliiton rajalla, piileskelee lyhyt karjalalainen maanviljelijä. Valkoiseen lumipukuun pukeutuneena hän on lähes näkymätön valkoisessa maisemassa puiden keskellä. Hän tarkkailee ympäristöään kiväärin avotähtäimen läpi ja odottaa. Miehen nimi on Simo Häyhä. Hän on tarkka-ampuja Suomen armeijassa, ja myöhemmin hänet tullaan tuntemaan nimellä Valkoinen kuolema. Talvisodassa hänestä tulee suomalaisen vastarinnan symboli, mutta myös propagandan väline, kun hänen kerrotaan ampuneen yli 500 neuvostosotilasta. Yli 80 vuotta myöhemmin monet ylistävät häntä sankarina sosiaalisessa mediassa, mutta Venäjällä reaktiot ovat toisenlaisia. Kotona keittiönpöydän ääressä hän on kuitenkin vain Simo-setä – mies, jonka leuka naksuu syödessä. Hän ei puhu sodasta, eivätkä kaikki sukulaiset edes tiedä, mitä Simo teki talvisodassa. Simo ei kuitenkaan koskaan unohda. Ja kun kyläläinen Olli kysyy, voisiko haastatella häntä, Simo kertoo sodasta omin sanoin. Haastateltavat: Joakim Paasikivi / sota-asiantuntija, geopoliittinen neuvonantaja ja eläkkeellä oleva majuri, Terhi / Simo Häyhän sukulainen, Tapio Saarelainen / kirjailija, sotatieteiden tohtori ja entinen Suomen puolustusvoimien työntekijä, Kari Partanen / toiminnanjohtaja Kollaa ja Simo Häyhä -museo, Simo Häyhä / maanviljelijä, tarkka-ampuja Dokumentin on tehnyt Hanna Sihlman Simo Häyhän haastattelu: Olli Häyhä Vastaava tuottaja Sveriges Radio Finska: Lotta Hoppu, lotta.hoppu@sverigesradio.se Käsikirjoitustoimittaja: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus: Johannes Oscarsson Lainauksia lukivat: Kris Boswell, Onni Halme, Edit Lindblad, Marko Säävälä, Maiju Ristkari, Lotta Hoppu. Ohjelmassa käytetyt ääniklipit: Anis Don Deminan, Weird Historyn ja Sabaton Historyn youtubekanavat. Tiktok ja Instagram: Sohobrody, Ryan Kelly Comedy, Brut, Cronicashlh, Turkcetarih, Hapi, The LSD Exprecience, IconinInspires, Braindinnerr, Steven Bell, USP, Gpenceresitarih, Pandoras Box. Ohjelma tehtiin talvella 2025.

När Jarkko Pesonen besöker en naturiststrand i början av 2000-talet förändras hans liv. Han blir naturist men hur är det att leva öppet i ett samhälle där nakenhet nästan alltid sexualiseras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En varm sommardag i början av 2000-talet är Jarkko i Stockholm på grund av jobbet. Han kör lastbil, är trött – och badsugen. Utan badkläder väljer han att besöka en naturiststrand. Den harmoniska miljön gör starkt intryck och Jarkko blir naturist. Han börjar besöka olika naturistcampingar och stränder runt om i Sverige och hittar till slut både hem och gemenskap i Skåne. Tillsammans med sambon Pia börjar han driva ett nakenbad i ett badshus i Burlöv. Naturistparet Pia och Jarkko finner många likasinnade och blir eldsjälar inom naturismen. Men under en nakenbadskväll gör Jarkko en obehaglig upptäckt. I duschen hittar han en dold kamera. Någon har tagit sig in i badhuset för att i hemlighet filma nakna människor – människor som, enligt Jarkko, inte är där för att visa upp sig, utan som helt enkelt är ”nakenglada”. Hur är det att leva som naturist i ett samhälle där nakenhet sällan får vara något annat än sex? Medverkande: Jarkko Pesonen / naturist. Pia Alphed / naturist. Henric Bagerius / docent och universitetslektor i historia vid Örebro universitet, Joel / badgäst / naturist. En dokumentär av Anni Riit'aho Exekutiv producent på Sveriges Radio Finska: Maiju Ristkari, maiju.ristkari@sverigesradio.se Berättarröst: Ramin Farzin Manusredaktör: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Inläsning av: Yasmin Tohidi Ljudklipp från: Soundly Programmet gjordes hösten 2025

Vita döden från Karelen: Simo Häyhä fascinerar långt efter vinterkriget. Vad kostar det att bli symbol för Finlands överlevnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den isande skogen vid gränsen mellan Finland och dåvarande Sovjetunionen, vintern 1939, ligger en kort man från finska Karelen gömd i snön. Han heter Simo Häyhä – prickskytten som senare kommer att beskrivas som världens dödligaste. Under vinterkriget blir han en symbol för finskt motstånd, men också ett propagandaverktyg när han enligt uppgifter skjuter över 500 sovjetiska soldater. 80 år senare hyllas han som hjälte i sociala medier, medan han i ryska uttalanden inte ses på samma sätt. Hemma vid köksbordet är han däremot bara farbror Simo – mannen vars käke låter konstigt när han äter. Han som aldrig talar om kriget men som ändå, ända in i sitt testamente, håller fast vid hoppet om att få tillbaka det som en gång gick förlorat. Medverkande: Joakim Paasikivi / militärexpert, geopolitisk rådgivare, pensionerad överstelöjtnant Terhi / släkting till Simo Häyhä. Tapio Saarelainen / författare, doktor i krigsvetenskap, tidigare anställd vid finska Försvarsmakten, Kari Partanen / museichef Simo Häyhä ja Kollaa kestää-museum En dokumentär av Hanna Sihlman Exekutiv producent på Sveriges Radio Finska: Lotta Hoppu, lotta.hoppu@sverigesradio.se Berättarröst: Ramin Farzin Manuskorrektur: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Magnus Kjellsson Arkivljud från Yle och Sveriges Radio Inläsningar av: Kris Boswell, Jesse Majakari, Edit Lindblad, Marko Säävälä, Johanna Dickson Ljudklipp från: Anis Don Deminas youtube-kanal, Weird Historys youtube-kanal, Sabaton Historys youtube-kanal. Från tiktok och instagram: Sohobrody, Ryan Kelly Comedy, Brut, Cronicashlh, Turkcetarih, Hapi, The LSD Exprecience, IconinInspires, Braindinnerr, Steven Bell, USP, Gpenceresitarih, Pandoras Box. Programmet gjordes hösten 2025

Sirkka misstänker att det är något lurt med chefen och hans märkliga fakturor. Snart avslöjas skandalen som skakar om hela välgörenhets-Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sirkka Gustafsson jobbar på Svenska Röda Korsets kommunikationsavdelning, när hon en dag 2004 får en ny chef: Johan af Donner. Den nya kommunikationschefen tas emot med öppna armar. Även Sirkka imponeras av den charmige af Donner. Men några år senare gör Sirkka en ovanlig upptäckt på kontoret: hon stöter på en minst sagt märklig faktura – som är skickad till Johan af Donner. Sen händer det igen. Och så en gång till. ”Då väcktes alla röda lampor i mitt huvud, att nu är något helt fel.” Men hur allvarlig situationen egentligen är kan Sirkka inte ens föreställa sig än. Intervjupersoner: Sirkka Gustafsson, Bernt Hermele/journalist och författare, och Josefine Karlsson/kommunikationschef på Svenska Röda Korset sedan 2022 Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se Producent: Hanna Sihlman finska@sverigesradio.se Manus: Elizabeth Pouliaki, Hanna Sihlman och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Eskil Lövström Arkivklipp: Sveriges Radio Sveriges Radio Finska har sökt Johan af Donner för en kommentar, utan framgång. Programmet gjordes hösten 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska

Marja, Nina ja yli 80 muuta ruotsinsuomalaista ovat yrittäneet saada tuomioistuimesta oikeutta suomenkieleen. Vain harva on onnistunut. Miksi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hoforsin ikääntyneet tehdastyöläiset toivovat, että kunnan uuteen vanhainkotiin tulisi suomenkielinen osasto. Heitähän on niin monta, että yksi jos toinenkin osasto voisi olla suomenkielinen. Kunta ei kuitenkaan lupaa mitään. Hoforsilaiset valittavat hallinto-oikeuteen, mutta tuomioistuin ei edes käsittele valitusta. Ruotsinsuomalaiset ovat yrittäneet ainakin 80 kertaa saada oikeutta suomen kieleen tuomioistuimen kautta. Vain harva on onnistunut. Miksi vähemmistölaki ei voi turvata oikeutta suomen kieleen? Dokumentissa kuullaan oikeuksiaan vaativia ruotsinsuomalaisia, lain tekoon osallistuneita virkamiehiä ja poliitikkoja – sekä ensi kertaa tuomarin ja oikeustieteen professorin arviot siitä, miksi useimmat valitukset oikeuteen ovat tuomittuja epäonnistumaan. Den svenska minoritetslagen – Sveriges sämsta lag? Den svenska minoritetslagen, som fyllde 25 år i april 2025, skyddar inte sverigefinnarnas rätt till finska språket när den prövas i domstol. Drygt 80 gånger har sverigefinnarna gått till domstol för att hävda sina språkliga rättigheter. Bara i ett fåtal fall har domstolen kunnat döma till minoritetens fördel. I dokumentären berättar Marja Luusua från Hofors vad som hände när hon överklagade kommunens beslut att inte inrätta en finskspråkig avdelning på det nya äldreboendet, och Nina Jakku i Malmö varför hon är besviken, trots att förvaltningsrätten dömde till de klagande föräldrarnas fördel när staden bestämde sig för att inte erbjuda barnen i förskoleklass undervisning i finska. Chefsrådmannen Ulrika Geijer och Karin Åhman, professor i statsrätt vid Stockholms universitet, berättar varför domare har svårt att döma till minoritetens fördel trots minoritetslagen som ska garantera deras språkliga rättigheter. Programmet är på finska. Medverkande/Mukana olevat Haastateltavat/intervjupersoner: Marja Luusua, eläkeläinen ja Hoforsin Suomi-seuran puheenjohtaja / pensionär och ordförande för Hofors finska förening Nina Jakku, vanhempi Malmössä / förälder i Malmö Paavo Vallius, entinen valtiopäiväedustaja ja selvittäjä / tidigare riksdagsledamot och utredare för Rätten till mitt språk - förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40) Kaisa Syrjänen Schaal, juristi ja selvityssihteeri / jurist och utredningssekreterare för Rätten till mitt språk - förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40) Tomas Isaksson, Cissi Hedwall, Jenny Hammar Hoforsin kunta / Hofors kommun Ulrika Geijer, ylituomari Malmön hallinto-oikeus / chefsrådman Malmö förvaltningsrätt Karin Åhman, Tukholman yliopiston valtio-opin professori / professor i statsrätt Stockholm universitet Dokumentin teki/Dokumentären gjordes av: Niki Bergman Tuottaja/producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitustoimittaja/manusredaktör: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Ohjelma tehtiin 2025. Programmet gjordes 2025. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio -apista, hakusana on ”Dokumentti”. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i appen Sveriges Radio – sökordet är ”Dokumentti”.

Teini-iässä Riitta saa tietää, että hänen isänsä on saksalainen sotilas. Mutta koko totuus isästä selviää Riitalle vasta lähes 70 vuotta myöhemmin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syksyllä 2024 Riitta on 81-vuotias. Hän istuu pyörätuolissa ja kärsii jatkuvista säryistä. Mutta menneisyys ei päästä otteestaan: kuka oli hänen saksalaisisänsä ja miksi äiti ei puhunut isästä liki koskaan? Upplands Väsbyssä asuva Riitta on aiemmin yrittänyt saada selville isänsä kohtalon, tuloksetta. Nyt hänelle tarjoutuu vielä kerran mahdollisuus selvittää totuus – Sveriges Radio Finskan avulla. Min pappa var en tysk soldat – Riittas historia I tonåren får Riitta veta att hennes riktiga pappa är en tysk soldat. Nästan 70 år senare sitter Riitta i rullstol och lider av ständiga smärtor, men kan inte släppa tankarna på det förflutna: vem var hennes tyska pappa, och varför pratade mamman nästan aldrig om honom? Riitta har tidigare inte lyckats ta reda på sin pappas öde, men får nu en till chans att få reda på sanningen – med hjälp av Sveriges Radio Finska. Programmet är på finska. Medverkande/Mukana olevat Haastateltavat/intervjupersoner: Riitta Jylhä, Anu Heiskanen/poliittisen historian tutkija Helsingin yliopisto/forskare i politisk historia vid Helsingfors universitet, Irja Wendisch/saksansuomalainen toimittaja/tysk-finsk journalist, Helmut Henseler/saksalainen eläkeläinen/tysk pensionär, Sandra Henseler/Helmutin tytär/Helmuts dotter Dokumentin teki/Dokumentären gjordes av: Maiju Ristkari Tuottaja/producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitustuottaja/manusproducent: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Ohjelmaa varten on myös haastateltu/Övriga medverkande: Lars Westerlund/Amanuenssi Forum Marinum/Amanuens Forum Marinum Ohjelma tehtiin syksyllä 2024 ja keväällä 2025. Programmet gjordes hösten 2024 och våren 2025. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio -apista, hakusana on ”Dokumentti”. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i appen Sveriges Radio – sökordet är ”Dokumentti”. Saksalaisten sotilaiden lapset Suomessa Suomi ja Saksa ovat aseveljiä toisen maailmansodan aikana, vuodesta 1941 syksyyn 1944. Maat sotivat yhdessä Neuvostoliittoa vastaan, ja yli 200 000 Saksan armeijan sotilasta on sijoitettu Pohjois-Suomeen. Aseveljeyden aikana moni suomalainen suhtautuu myönteisesti saksalaisiin. Syntyy tuttavuus-, ystävyys- ja seurustelusuhteita. On arvioitu, että suomalaisten naisten ja saksalaisten sotilaiden suhteista syntyi Suomessa satoja lapsia. Määrää on kuitenkin mahdoton tarkkaan arvioida. Suomi solmii Neuvostoliiton kanssa rauhansopimuksen vuonna 1944. Sopimuksen ehtona on, että Suomen pitää katkaista kaikki suhteet Saksaan. Aseveljestä ja yhteistyökumppanista tulee yhtäkkiä vihollinen. Lapin sota alkaa. Saksalaiset perääntyvät Lapista, mutta taistellen. He polttavat mennessään taloja jopa ja kokonaisia kyliä, vain piiput jäävät jäljelle. Lapin suurin kaupunki Rovaniemi palaa melkein maan tasalle. Saksalaisisä ei sen jälkeen ole mikään ylpeydenaihe. Monet saksalaissotilaiden lapsista eivät koskaan tapaa isäänsä. ”Kaikkia heitä yhdistää syvä kaipuu, voisi sanoa. Sellainen, että kun saisin vihdoinkin tietää, kuka minun isäni oli”, kertoo saksansuomalainen toimittaja Irja Wendisch.

För Hannah blir DNA-testet som mamma gjort början på en omtumlande resa bakåt i tiden: till en bortglömd del av familjens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag 2023 sitter Hannah Rane på kontoret, när ett meddelande från mamma lyser upp mobilskärmen. Resultatet från DNA-testet har kommit. Men i sms:et har mamma också skrivit ett ord som Hannah inte känner till. Det är ett ord som inte kommit på tal inom familjen förut – inte ens med mormor Clary som är en av Hannahs bästa vänner. Ordet leder henne till en av Sveriges nationella minoriteter, och snart öppnas en helt ny värld upp för Hannah. Intervjupersoner: Hannah Rane, Clary Johansson och Daniel Fjellborg/forskare i statsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Björn Nitzler Arkivklipp: Sveriges Radio och Hannah Ranes sociala medier Programmet gjordes våren 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Vilka är Sveriges nationella minoriteter? Sveriges fem erkända nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Vilka är Sveriges nationella minoritetsspråk? De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Adam Taals hiphop-karriär börjar i en garderob i Stockholmsförorten Tensta. Senare gör han succé världen över, men tackar nej till ett internationellt kontrakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adam Taal blir känd som hiphop-artisten Adam Tensta under 00-talets senare hälft. Hans låtar berättar om ungas verklighet i miljonprogramsområden, och tar ställning mot rasism. Tillsammans med kompisen och producenten Babak Azarmi och musikkollektivet RMH skriver Adam svensk hiphop-historia. I bakgrunden finns hela tiden även Adams sverigefinska mamma Katarina, som aldrig slutar att tro på sin son. Adam och Babak blir erbjudna ett saftigt, internationellt skivkontrakt, men bestämmer sig för att fortsätta stå på egna ben. Utöver sin artistkarriär jobbar Adam Taal idag med olika musikutbildningar för unga. Genom dem vill han bidra med något han själv saknade som ung med musikdrömmar i Tensta. Intervju och research: Charlotta Haapakorpi Manus: Charlotta Haapakorpi, Lotta Hoppu och Tiina Laitila Kälvemark Producent: Maiju Ristkari Berättare: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Arkivmaterial: Sveriges Radio, YLE och TV4 Intervjupersoner: Adam Taal/artist och musiker Petter Hallén/musikjournalist Programmet gjordes sommaren 2025.

Charlotta gick i en finsk klass i 80-talets Jordbro. 40 år senare vill hon veta hur det gick för alla. Slumpen leder henne till Solvallamördaren Janne Raninen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren 1985-1991 går Sveriges Radio Finskas reporter Charlotta i en finsk klass i Lundaskolan i Jordbro i Haninge utanför Stockholm. Där lever hon och hennes klasskamrater i en slags finsk bubbla, parallellt med de svenska eleverna. De har sina klasser i en annan byggnad. På rasterna är det svennar mot finnar. De finska klasserna finns över hela Sverige på 80-talet och har tusentals elever. Hur har det gått för Charlotta, Susanna, Janne och de andra? Vilka spår har åren i den finska klassen och uppväxten i Jordbro lämnat hos dem? ”Tänk dig hur likadana och oskyldiga vi är här (på skolfotot, reds. anm.) och hur vägarna kan gå så olika”, säger Charlottas skolkamrat Janne Raninen, som i slutet av 90-talet hamnade på löpsedlarna som Solvallamördaren. Intervjupersoner: Susanna, Mia, Janne/fd. elever på Lundaskolan, Erik Olsson/professor emeritus i socialantropologi, Stockholms universitet Ett program av Charlotta Haapakorpi Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Charlotta Haapakorpi, Lotta Hoppu och Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Arkivklipp: Sveriges Radio. Programmet gjordes våren 2025. Finska klasser i Sverige På 1980-talet fanns hundratals finskspråkiga klasser i kommunala skolor runt om i Sverige. Toppåret 1981 var antalet verksamma klasser totalt 468 med ett elevantal på 7000-9000 elever, enligt boken Tvåspråkighet med förhinder? av Kenneth Hyltenstam (1996). Sedan 1980-talet har de finskspråkiga klasserna lagts ner en efter en. Enligt en kartläggning av Sveriges Radio Finska återstår år 2025 bara två kommunala skolor med finskspråkiga klasser med ett elevantal på totalt 29 barn.

VM-finalen i 110 graders hetta har pågått i sex minuter. Två finalister är kvar i bastun när domaren avbryter tävlingen, men det är redan för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bastu-VM har varit en glad sommartradition i finländska Heinola sedan 1999 och lockar varje år bastuentusiaster från hela världen. Den femfaldige världsmästaren Timo Kaukonen är en av favoriterna och har tränat hårt inför mästerskapet 2010. Finalen startar i 110 graders värme. Var trettionde sekund hälls en halvliter vatten på de brännheta stenarna. En efter en lämnar finalisterna bastun – alla utom Timo Kaukonen och en rysk tävlande. De sitter kvar, stilla och tysta, samtidigt som publiken jublar och hejar. Snart börjar många på läktaren oroa sig. Sex minuter in i finalen avbryter arrangörerna tävlingen. Då är den ena mannen redan bortom räddning, medan den andra svävar mellan liv och död. Intervjupersoner: Timo Kaukonen/finalist i bastu-VM 2010 Jonas Jaako/svensk mästare i bastubad Anu Tolonen/journalist på SVT Programmet gjordes av: Hanna Sihlman Exekutiv producent på Sveriges Radio Finska: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Berättare: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Magnus Kjellsson Arkivmaterial: Yle, SVT, Sveriges Radio, AP News, Al Jazeera och SaunaHeinolas Youtube-kanal Programmet gjordes våren 2025. Lyssna på finska: Sauna-Timo ja tappavat löylyt – MM-kisojen traaginen loppu Vad är bastu-VM? Världsmästerskapen i bastubad arrangerades i Heinola i södra Finland årligen 1999–2010. Tävlingen gick ut på att de tävlande skulle hålla ut så länge som möjligt i bastun, samtidigt som het vattenånga fyllde utrymmet. Redan innan dödsolyckan i bastu-VM 2010 hade tävlingens säkerhet blivit ifrågasatt, då en finalist inte kunde ta sig ut ur bastun på egen hand år 2008.

Elokuussa 2010 Timo Kaukonen tavoittelee kuudetta saunomisen maailmanmestaruuttaan. Finaalisaunassa istuvat enää vain Timo ja venäläinen kilpailija, kun kaikki menee pahasti pieleen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löylynheiton MM-kisat ovat olleet osa Suomen Heinolan kesää vuodesta 1999 lähtien, ja kisoista on tullut monelle iloinen kesäperinne. Naapurikaupunki Lahdessa asuva Timo Kaukonen on yksi niistä saunojista, jotka treenaavat määrätietoisesti MM-kisoja varten. – Treenikauden aikana usein kokeiltiin saunoa sykemyyttarin kanssa. En muista, että sainko hölkätessä tai pyöräillessä sykettä lähelle 200, mutta siellä saunassa se meni. Se oli kovaa, mutta kivaa, sanoo Timo. Vuoden 2010 finaali alkaa 110 asteen lämmöstä, ja puolen minuutin välein kiukaalle lasketaan puoli litraa vettä. Övertorneålainen Jonas Jaako on itsekin kilpaillut MM-kisoissa, mutta pudonnut puolivälierissä, ja seuraa vuoden 2010 finaalia katsomosta. Jonas näkee, kuinka yksi kerrallaan finalistit lähtevät saunasta – kaikki paitsi Timo Kaukonen ja venäläiskilpailija, jotka istuvat paikoillaan. – Siellähän oli ihan älytömmän kova kannustus. Musiikki oli päällä ja meteli oli mieletön… En muista, minkä minuutin kohdalla se oli, mutta sitten alkoi ihmiset yleisöstäkin huutamaan, että ottakaa ne pois sieltä saunasta… Mutta eihän kukaan kuullut mitään. Se hälinä, mikä siellä oli, oli niin kova, sanoo Jonas Jaako. Kun finaalia on käyty kuusi minuuttia, järjestäjät keskeyttävät kilpailun. He kiskovat miehet ulos saunasta, ja sekä Timo että venäläisfinalisti lyyhistyvät lavalle yleisön eteen. Paikalle saadaan nopeasti pressu, jotta loukkaantuneita ei nähtäisi, mutta moni on jo ehtinyt huomata, että tilanne on vakava. – Muuten koko tämä laji on ollut parhaita vuosia elämässäni. Mutta tätä en olisi halunnut nähdä, sanoo Jonas Jaako. Jonas miettii hiljaa mielessään, että tästä Timo ei selviä. Haastateltavat: Timo Kaukonen/Saunomisen moninkertainen maailmanmestari Jonas Jaako/Ruotsin edustaja saunomisen MM-kisoissa Ohjelman on tehnyt Hanna Sihlman. Vastaava tuottaja Sveriges Radio Finskalla: Lotta Hoppu Kertoja: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus: Björn Nitzler Arkistoäänet: Yle, SVT, Sveriges Radio, AP News, Al Jazeera, SaunaHeinola youtube-sivu. Ohjelma tehtiin keväällä 2025.

Globenin jääkiekkokatsomo on loppuunmyyty ja meteli korviahuumaava, mutta Jarmo Myllys ei kuule sitä. Hän keskittyy pian alkavaan finaaliin, josta tulisi historiallinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suomen Leijonien ja Ruotsin Tre Kronorin saapuessa Globenin kaukaloon 7. toukokuuta 1995 katsomosta lähtevä meteli on korviahuumaava. Suomen maalivahti Jarmo Myllys ei kuule sitä: hän on täysin keskittynyt pian alkavaan finaalipeliin Ruotsia vastaan. Kun kiekko lähtee liikkeelle, Lea Leskinen on liimautunut tv-ruudun ääreen olohuoneessaan Etelä-Tukholmassa. Vannoutunut Leijonien kannattaja on toiveikas: jospa nyt – viimeinkin – olisi Suomen vuoro? VM 1995 och Jarmo Myllys – målvakten som stoppade Sverige Globens läktare är fullsatta och närmare 14 000 åskådare är på plats för att se VM-finalen i ishockey. Det är söndagen den 7 maj 1995 – ett datum som kommer att gå till historieböckerna. De Finska Lejonen och Sveriges Tre Kronor kommer ut i rinken till ett öronbedövande jubel från publiken, men Finlands målvakt Jarmo Myllys hör inget: han är helt fokuserad på finalmatchen mot Sverige som snart ska starta. När matchen startar sitter den hängivna supportern Lea Leskinen fastklistrad vid tv-skärmen i sitt vardagsrum i södra Stockholm. Hon är hoppfull: kanske är det Finlands tur att äntligen få lyfta bucklan? Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Jarmo Myllys, Lea Leskinen/fani/supporter, Kaj Kunnas/Urheilutoimittaja/sportjournalist Ohjelman teki/programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Maiju Ristkari Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Björn Nitzler Arkistomateriaali: SVT, Yle ja Sveriges Radio Ohjelma tehtiin keväällä 2025 Programmet gjordes under våren 2025. Maalivahti Jarmo Myllys Jarmo Myllys on kotoisin Savonlinnasta, Itä-Suomesta. Hänestä tulee jääkiekkoammattilainen 18-vuotiaana. Parikymppisenä Myllys pelaa NHL:ssä useamman kauden. Vuonna 1994 hän siirtyy Ruotsiin, Luleå HF:ään. Kausia Luleå HF:ssä kertyy Myllykselle lopulta seitsemän, ja sinä aikana hän nousee niiden harvalukuisten maalivahtien joukkoon, jotka ovat laukoneet pelissä maalin. Ensin hän tekee sen vieraspelissä – ja sitten Luulajassa, kotiyleisön edessä. Myllyksen paita nostetaan Luulajssa kattoon vuonna 2011, kymmenen vuotta sen jälkeen, kun hän on siirtynyt Luleå HF:stä takaisin Suomeen. Jarmo Myllys on mukana Suomen maajoukkueessa lukemattomia kertoja, ja voittaa useita arvokisamitaleja. Jääkiekkouransa hän lopettaa vuonna 2005, 39-vuotiaana. MM95 – jääkiekon MM-kisat vuonna 1995 Miesten jääkiekon MM-turnaus alkaa huhtikuussa 1995. Suomi on edellisvuosina alkanut päästä arvokisoissa mitalisijoille, ja nyt tavoitteena on ensimmäinen MM-kulta. Ruotsalainen valmentaja Curt ”Curre” Lindström on valanut pelaajiin uskoa: Leijonat kyllä pystyisivät siihen. Finaalissa vastakkain ovat rakkaat veriviholliset: Leijonat ja Tre Kronor. Ruotsi on voittanut maailmanmestaruuden jo kuusi kertaa aiemmin, ja tähtäimessä on kulta myös tällä kertaa. Vaikka Ruotsi pyörii kiivaasti Suomen päädyssä, pelin ensimmäisen maalin tekee Leijonat. Jännitysnäytelmä kestää kolmanteen erään saakka, ja lopulta ottelu päättyy luvuin 4–1. Suomi on voittanut ensimmäisen miesten jääkiekon maailmanmestaruuden! Kultajuhlia vietetään ensin Tukholmassa Sergelin torilla ja seuraavana päivänä Suomessa Kauppatorilla. Ihmismassat kerääntyvät hurraamaan Leijonille, Suomen liput liehuvat ja Den Glider In raikaa. Lamasta toipuva Suomi on mennyt sekaisin.

Hösten 1944 flyr 55 000 finländare över gränsen till Sverige. På andra sidan älven står Finland i lågor. En av dem, Sirkka, bär på en stor hemlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sirkka Kokko, 24, bor med sin lilla son Paavo i en liten by i norra Finland. Andra världskriget har härjat i Finland till och från i flera år. En dag i september 1944 kommer evakueringsordern: hela byn ska tömmas, hela Lappland ska evakueras. Ingen vet om de någonsin kommer tillbaka. När Sirkka flyr från Finland bär hon på en stor hemlighet, som kommer att avslöjas först efter hennes död. Intervjupersoner: Åke Marklund/Sirkkas son, Kurt Marklund/Jörnbo, Lars Hansson/historiker, Göteborgs universitet Programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Manus: Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Eskil Lövström Arkivmaterial: Sveriges Radio och Yle Programmet gjordes våren 2025. Finskspråkig dokumentär om Lapplandskriget: Katri, Eevi ja Lapin sota – lasten pakomatka Ruotsiin Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen? Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder – tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finländska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finländska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem. Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor. De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger där hundratals människor bor i baracker: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi.

För Pia Herrera har det alltid varit hon och mamma Terttu mot världen. Men sen blir mamma sjuk i cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pia Herrera växer upp med sin ensamstående finska mamma i 70- och 80-talets Sverige. Från Pias första stund i livet omger mamma Terttu henne med villkorslös kärlek: hon finns där genom livets alla toppar och dalar. ”När jag föds, då äger mamma 14 kronor. Hon har nästan ingenting, men det funkar fint. Jag känner att jag fick en massa annat, massor med uppmärksamhet och bekräftelse”, berättar Pia i dokumentären. Mamma är Pias största trygghet, den som får henne att tro på sig själv. Det blir avgörande för Pia när världen utanför hemmet inte visar sig vara särskilt vacker: hon märker snart att det av vissa inte riktigt anses vara så toppen att vara halvfinsk och halvkubansk. När Terttu blir sjuk i cancer ställs Pia inför en ny framtid utan henne. Hur ska hon klara sig, när mamma inte längre finns? Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Björn Nitzler Intervjupersoner: Pia Herrera, Camilla von Below/psykolog, psykoterapeut och lektor i psykologi vid Stockholms universitet Arkivklipp: TV4 Programmet gjordes våren 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Vem är Pia Herrera? Pia Herrera är en svensk journalist och medieprofil. Hon har bland annat jobbat på SVT, TV4 och Sveriges Radio och varit programledare för Go'kväll, Morgonstudion och Karlavagnen. Pia Herrera är född och uppvuxen i Sverige tillsammans med sin finska mamma. Hennes pappa är från Kuba.

Ali Jonasson skäms för mammas finska brytning och får inte lära sig finska. Vad händer när demensen tar det svenska språket från Alis mamma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ali Jonasson växer upp på Hisingen i Göteborg i en tid då det finska förknippas med alkoholism, våld och sociala problem. Utanför hemmet vill Ali bara vara svensk. Hemma känner han sig utanför då han inte kan någon finska. Kommer Ali lyckas riva muren som skiljer honom från sin släkt och återfå kontakten med sin mamma – innan det är för sent? Ett program av: Kaisa Vuonokari kaisa.vuonokari@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Kaisa Vuonokari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Intervjun med Tuire Liimatainen gjordes av Jasmine Fooladi Intervjupersoner: Ali Jonasson, Tuire Liimatainen/specialforskare vid Finlands migrationsinstitut Programmet gjordes vintern 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Vem är Ali Jonasson? Ali Jonasson är författare till boken Finnkampen – sverigefinnarnas illustrerade historia - en serieroman om de finsktalandes historia i Sverige. Finnkampen är illustrerad av Mats Kejonen. Ali Jonasson, eller Andreas Ali Jonasson, har även formgivit den sverigefinska flaggan, som blev sverigefinnarnas officiella symbol år 2014. År 2022 tilldelades Ali Jonasson utmärkelsen Årets alumn av Södertörns högskola, där hans skrev sin masteruppsats i religionsvetenskap. Ali har även intresserat sig för skogsfinnarnas historia i Sverige.

Kirjailija Antti Jalava muutti lapsena Suomesta Ruotsiin, ja joutui pilkan ja kiusaamisen kohteeksi. Aikuisena hän käänsi kielihäpeän voimakseen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antti Jalavan romaani Asfalttikukka on ruotsinsuomalainen klassikko. Silti sitä on ollut vaikea löytää kirjastoista ja kirjakaupoista. Antti Jalava oli 10-vuotias, kun hän muutti perheensä kanssa Lappeenrannasta Tukholmaan. Antti aloitti ruotsalaisen koulun osaamatta sanaakaan ruotsia. Kun hän kirjoitti suomeksi, opettaja rankaisi häntä. Lopulta Antti lakkasi puhumasta suomea. Lapsuuden kokemukset saivat myöhemmin uuden elämän hänen kirjojensa sivuilla: kieli ja kielettömyys, häpeä ja sen voittaminen muodostavat Jalavan teosten punaisen langan. Onko mahdollista herättää henkiin kieli, jonka on kerran tappanut? Haastateltavat: Leena Koivuneva /toimittaja ja Antti Jalavan ystävä, Ali Jonasson / kirjastonhoitaja ja kirjoittaja Reportteri ja äänisuunnittelu: Mika Tahvanainen Käsikirjoitus: Mika Tahvanainen, Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu Tuottajat: Lotta Hoppu ja Tiina Laitila Kälvemark Kertoja: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Lyssna på svenska: Antti Jalava – Att döda sitt språk och ge det liv igen Kuka oli Antti Jalava? Ruotsinsuomalainen kirjailija ja kääntäjä Antti Jalava syntyi Lappeenrannassa Etelä-Karjalassa vuonna 1949. Hän muutti perheensä kanssa Tukholmaan vuonna 1959. Antti Jalavan tunnetuin ja merkittävin teos on romaani Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), joka kertoo äidinkielen ja identiteetin menettämisestä ja takaisin saamisesta. Antti Jalava on kirjoittanut kirjat Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (Kukaan ei kysynyt minulta, 1976), Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), Sprickan (Halkeama, 1993) ja Känslan (1996). Kirjat Asfaltblomman, Sprickan ja Känslan muodostavat ruotsinsuomalaisen trilogian. Antti Jalava kuoli 72-vuotiaana vuonna 2021. Vem var Antti Jalava? Den sverigefinska författaren och översättaren Antti Jalava föddes i Villmanstrand i finska Karelen år 1949. Han flyttade med sin familj till Stockholm år 1959. Antti Jalavas mest kända och framstående verk är romanen Asfaltblomman (1980) som handlar om att förlora och återta sitt modersmål och identitet. Antti Jalava har skrivit böckerna Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (1976), Asfaltblomman (1980), Sprickan (1993) och Känslan (1996). Böckerna Asfaltblomman, Sprickan och Känslan utgör en sverigefinsk trilogi. Antti Jalava dog vid 72-års ålder år 2021.