P3 Soul

ill Camille dyker plötsligt upp vid horisonten för att sedan försvinna lika snabbt. Lägger en gästvers på ett Terrace Martin-projekt, hänger med Kendrick Lamar, gör ambitiösa verk som Heirloom, och är sedan borta igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Camille Davis (ill Camille) från Compton kan liknas vid en musikalisk hägring. Jag fångar Camille nära platsen som format henne, souljazziga konst- och kulturcentrat Leimert Park i södra Los Angeles. I avsnittet får hon sällskap av syskonsjälarna som båda uträttat stordåd hos producent 9th Wonder i North Carolina. Jean Grae har kamp, jazz och sarkasm i blodet, medan Rapsodys uppväxt präglades av laddningen mellan Jehovas vittnes starka tro på världens undergång och gränslösa hiphopdrömmar. Du möter även Jay Rock, Roy Ayers, Janet Jackson, Mystic, Bahamadia, Ladybug och Abdullah Ibrahim (Dollar Brand).

Earl Sweatshirt är en av det senaste decenniets främsta tillverkare av textmässigt dunkel lofihiphop. En stil som både gett honom en lojal beundrarskara och stött bort publik som hyllade honom när han var en del av Odd Future Wolf Gang Kill Them All. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Earl har gått från tanklös tonårsrappare till introspektiv och visionär artist med långa utdragna verser, en refränglöshet som slingrar sig kring den vanställda takten, och ett experimentellt ljud som kollapsar i offbeatmeditationer. Det handlar om en märklig resa för både Sweatshirt och hans fans. Fans som ropade ”Free EARL” efter att han 16 år gammal skickats iväg till ett internat för problemungdomar på Samoa i Polynesien i södra Stilla Havet. Det första halvåret visste ingen vart han tagit vägen. Myten om rapmessias som abrupt ryckets bort när karriären höll på att explodera växte. Som om Nas plötsligt försvunnit efter ”snuffin Jesus”-raderna. Earl Sweatshirt blev stjärna i sin frånvaro, och fick lära sig att leva med konsekvenserna. I avsnittet möter Mats Nileskär även Tyler the Creator, Syd Bennett och The Heatmakerz.

Han var en av de mest originella artisterna i sin tid. Bohannon skalade bort låten för att få fram all funk, förändrade populärmusikens puls och förebådade disco och house. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den första delen följde vi Bohannon från småstaden i ett segregerat Georgia på 40- och 50-talet, till den stora chansen som Stevie Wonders trummis och bandledare på Motown. När bolaget flyttade till Los Angeles stannade Bohannon kvar i Detroit och drömde fram musik som ingen hade hört förut. Han spelade in album på löpande band under 70-talet med ett obevekligt, kompromisslöst groove. Rytm och ljudimpulser satte igång skeenden i hjärnan, och vidare i hela kroppen. Eller tvärtom. En väg till världen värd att leva i, signerad mannen som redan som barn vägrade att bli fråntagen sitt mänskliga värde. Programmet innehåller även möten med George Cllinton, Earl Young (The Trammps, MFSB), Leroy Sugar Bonner (Ohio Players), Sly Stone, James Brown, Pavan och Farley Jackmaster Funk.

Det var ingen som tog groove så seriöst och bokstavligt som Hamilton Bohannon. Trummisen och bandledaren som startade dansen, och fick människor i trans med ett beat som blev modellen för disco, house, techno och andra stilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bohannon levererade skev rytmisk briljans och äventyrslysten synkopering i hypnotiska milstolpar mellan 1973 och 1983 (”Foot stompin music”, ”South african man”, ”Let's start the dance”). Sedan valde Bohannon att stoppa beatet, drog sig tillbaka till huset utanför Atlanta, och levde på sin musik som samplades och omtolkades av nya generationer. Han blev något av en eremit. Ryktena började att cirkulera om ett av funkens olösta mysterium. När Mats Nileskär stod vid uppfarten till Bohannons villa i skogen i College Park var trollkarlen redo att prata för första gången på decennier. Men var han villig att avslöja hemligheten? Programmet innehåller även möten med George Clinton, Earl Young (The Trammps, MFSB), Leroy Sugar Bonner (Ohio Players), Sly Stone, James Brown, Pavan och Farley Jackmaster Funk.

Basisten Stephen Bruner, alias Thundercat, litar fullt ut på sina instinkter, stänger ögonen, lutar huvudet tillbaka, blir ett med instrumentet och lyckas ge den en gång föraktade jazzrockfunkfusionen nya fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Thundercat, aktuell med albumet ”Distracted”, och vännen saxofonisten Kamasi Washington lirade bakom Snoop Dogg, där de lärde sig att finslipa funken, frasera rätt och fånga vibrationerna. Bruners muskulösa bas blev också en sammanhållande kraft på Kendrick Lamars ”To pimp a butterfly”. Då hade han redan, motiverad av Flying Lotus rymdresor, utvecklat ett eget smått kryptiskt komponerande. Svävande, melankoliskt , sensuellt och bubblande. Thundercat hör och uppfattar melodier på ett eget sätt. Det samma gäller Kamasi Washington som drar sin kosmiska jazz genom ett G-funk filter, och siktar mot stjärnorna. Ravel möter Ornette Coleman i South Central, Los Angeles. Avsnittet innehåller även möten med bland andra Snoop Dogg, Leon Ware, Stanley Clarke och Larry Graham.

Steven Ellison alias Flying Lotus får det mesta att flyga. Hans ursprungliga dröm om ett nytt ljudspår till Los Angeles förvandlades till så mycket mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här är hans berättelse om hur astrala resor och förlamande drömtillstånd bidrog till att förändra musiken. Den äventyrslystne musikern har just släppt maximalistiska EPn ”Big mama” som ackompanjeras av en kortfilm. Gäster: Robert Glasper, Kendrick Lamar, 2Pac, George Clinton, Marshall Allen (Sun Ra Arkestra), Hudson Mohawke, 9th Wonder, Leon Ware med flera.

Efter mordet på Martin Luther King följde bitterhet och besvikelse, och en mer militant svart kamp. Det här påverkade både Betty Wrights musik och hennes liv. Hon tvingades dagligen kämpa mot fördomar och trakasserier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Betty stoppades på flygplatser då hon misstogs för att vara aktivisten Angela Davis. Låtarna blev mörkare och funkigare. Trots att Betty fostrades för den hårdaste och mest svekfulla av branscher kom det som en dolkstöt när hon upptäckte en annan sida av fadersgestalten och TK Records grundaren Henry Stone. Allt stod inte rätt till på det framgångsrika bolaget som var banbrytande inom discosoul. Nu väntade sångerskans största utmaningar. I programmet intervjuas även George McCrae, Timmy Thomas, KC and The Sunshine Band, Steve Alaimo, Latimore, Jimmy Bo Horne och Clarence Reid (alias Blowfly).

Betty Wright blev med glödande röst och relationsdrama i låtform den klarast lysande stjärnan i ett framväxande skivimperium (TK), som bidrog till att förändra 70-talets musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mats fann Betty i hennes stora villa gömd bland palmer i Miami. Kyrkoflickan som predikade feminism och njutning och utmanade rådande normer i en miljö där R&B, funk och gospel blandades med karibiska rytmer. Det handlar om en av de första soulkvinnorna som tog kontroll över sitt öde, och banade därmed väg för bland andra Beyonce (som samplade Bettys ”Girls can't do what the guys do”). I programmet intervjuas också George McCrae, Timmy Thomas, KC and The Sunshine Band, Steve Alaimo, Latimore, Jimmy Bo Horne och Clarence Reid.

Curtis Harding ger oss soulmusikens gemensamma medvetande på ett moln av rymdstoft. Längtan, smärta, kamp och ett artisteri som kopplas till drömmens logik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är skillnaden mellan så kallad retrosoul och AI-musiken som bygger på något gammalt? Förutom ett mindre generiskt låtskrivande förmodligen ett artisteri som ser på historien med nya ögon. Curtis från Saginaw, Michigan visar sambandet mellan då och nu och lyckas få klassisk soul att kännas angelägen, till och med modern. Mats Nileskär möter även hans syskonsjälar Leon Bridges och Durand Jones & The Indications. I timme två A$AP Rocky som efter sju år åter står på en svensk scen i september. ”Don't be dumb”, första albumet sedan 2018, är bitvis experimentellt, men låter framför allt nostalgiskt. Kanske präglat av livet som trebarnspappa. P3 Soul djupdyker i arkivet och serverar Mats Nileskärs första intervju med Rocky där tidsresenären tog språnget ut i det okända och förvandlade Harlem till Houston. Ett avsnitt från 14/10 2012.

Röstmanipulatören J.I.D är ordvrängande, halsbrytande och tvivlande med en lika matematisk som själfull inställning till rap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gåtfull förnyare som blir allt mer inflytelserik. Sverigeaktuelle J.I.D's album ”God does like ugly” tillhör 2025-års bästa. Stallkollegorna Earthgang talar i tungor ena stunden, och flyter lugnt om global uppvärmning och ett Amerika på fallrepet den andra, samtidigt som duon svävar ut ljud och stilmässigt. Ibland blir det spöklik, psykedelisk boombap, ibland Goodie Mob i traptiden. Jord och rymd. Tidlöshet och futurism. I avsnittet möter du även bland andra Leon Bridges, Brick, Ol Dirty Bastard, Hiatus Kaiyote, Trinidad James, Waka Flocka Flame, Cee Lo Green(Goodie Mob), Rico Wade(Organized Noize), Grip, D'Angelo, Lil Jon, TI, Shop Boyz och Young Jeezy.

Genom sitt egensinne och sin envishet lyckades Alvin Lamar Worthy, det vill säga Westside Gunn, justera modern hiphop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan trap dominerade och traditionell hiphop föll i bitar skapade hans bolag Griselda ett eget universum där våldsamma historier från gatan kolliderade med konst och mode. Westside Gunns egna utspel skilde sig från det som kom från brodern Conway The Machine och kusinen Benny The Butcher. Istället för att koncentrera sig på mörkret från ett kriminellt förflutet var Gunn abstrakt och närmast impressionistisk. Han strödde populärmusikreferenser över svajig och spöklik boombap designad av bland andra husproducenten Daringer som tog fasta på det dystra i Buffalo(placeringen vid de stora sjöarna ger långa, kalla vintrar) i sina olycksbådande slowmotion produktioner. Du möter även Benny The Butcher känd för sina kärva gatuberättelser på verk som ”Tana talk 3”. Gangstrar som blandar smuts och prakt i smart boombap har alltid uppskattats. Men ingen gjorde det som Griselda.

Pa Salieu fann sin frihetskänsla mellan afrobeats, dancehall, grime samt UK drill, och är idag en av Storbritanniens mest visionära artister med framgångar som Belly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sättet som Pa Salieu drar UK drill genom ett västafrikanskt filter öppnar upp för nya möjligheter och genrer. Ribban ligger högt. Drömmen för Pa är att man i framtiden ser tillbaka på hans stilblandning med en blick som liknar hur vi idag betraktar Fela Kuti, Baba Maal och Youssou N'Dour (intervjuas även i avsnittet). Han har något att brås på. Moster är griot som förde Gambias historia vidare i sin folkmusik. I timme två Sampa the Great, Little Simz, Hope Tala och Muva of Earth

Gränsupplösandet blir både globalt och lokalt när Amaarae med en söt, seriefigursaktig heliumröst seglar ut på sin jordenruntresa bortom ragerap och afrobeats, och visar hur musik kan skifta perspektiv och bryta ner stereotyper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erfarenheterna gör Amaarae (aktuell med albumet ”Black star”) klippt och skuren för den globala populärmusiken på 20-talet. Hon växte upp i Accra, Ghana där alternativa scener utvecklades. Sångerskan bodde i London då korsbefruktningarna pågick för fullt medan hon fann sig själv, och var i Georgia när trap förgrenades. Resultatet blev ett experimentellt öra och en orädd, punkig R&Battityd. Sättet som Amaarae leker med ett Clipsebeat i ”Counterfeit” demonstrerar hennes beundran för Virginiaduon som Mats Nileskär också möter. Clipse stod för förra årets återkomst genom ”Let God sort em out”. Trots att bröderna inte hade kört tillsammans på ett och ett halvt decennium var kemin intakt. Dessutom lyckades producent Pharrell Williams modernisera klassisk Clipse. Du får Pusha T och Malice resa från banbrytande drograp till framträdande i Vatikanen. I avsnittet även träff med mannen som ger new age afrobeat ett ansikte - Obongjayar.

Madlib bygger en katedral medveten om att han själv inte kommer att få uppleva slutförandet. Tidslinjen sträcks ut i hans musik som är full av lekfullt genrehoppande och innovationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Madlib samlar själar och gör collage av viskningar och skuggor. Ger det förgångna mening och ett nytt liv när han hittar outforskade vägar i originalmusiken. Det handlar bland annat om Madlibs klassiska samarbeten som albumen med syskonsjälarna J Dilla (Jaylib) och MF Doom (Madvillain) samt den otippade alliansen med Freddie Gibbs. Efter Dillas bortgång gick Madlib in för allt ännu hårdare, och drog sig undan när han förfinade en ordlös kommunikation. Bilderna på omslaget till 2005-års album ”The further adventures of Lord Quas”, som kom nio månader innan Dillas död, hör ihop med ”Donuts”. J Dilla i fönstret medveten om sitt öde uppmanar Madlib att fortsätta göra sin grej, ”freak out”. Det ser ut som en överenskommelse mellan musikerna. Världen brinner och Dilla försvinner, medan Madlib lever vidare och förstärker viljan att experimentera hos såväl utövare i underjorden som hos mer kommersiella artister. Den andra och sista delen är baserad på två möten med Madlib. Mats Nileskär intervjuar även Peanut Butter Wolf, MF Doom, Freddie Gibbs, Cut Chemist, DJ Shadow, Oh No, Dudley Perkins, Georgia Anne Muldrow, Dur-Dur Band, Ata Kak och Large Professor.

Livsbejakande melankoli levereras av artister med mål som är större än vad vi förväntar oss av popstjärnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Effekterna av ett kolonialt förflutet hemsöker Sverigeaktuella Burna Boy från Port Harcourt i sydöstra Nigeria där himlen har en svart nyans av oljeutvinningen. En av världens musikgiganter är klädd i guldfärgat och med solglasögon trots att det är efter midnatt. Burna Boy förändrade bilden av Afrika med musik som blandar vibbar från Jamaica och glansen från amerikansk R&B med hiphop, grime och dussintals lokala stilar som highlife, hiplife och juju förädlade genom decennierna. Burna Boy berättar bland annat om sina tidiga dagar på Brixtons gator, Fela Kutis betydelse, Afrikas fortsatta kamp, och de inre demonerna. I avsnittet möter du även CKay, Omah Lay, NSG och Big Pun.

Madlib är den ende som finns kvar av den heliga treenigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan musiker försöker hinna ifatt J Dilla och MF Doom reser Madlib vidare i sitt beatuniversum, fullt upptagen med att förändra föreställningen om det förgångna för framtidens musikälskare. Människor som mött honom nämner hans inbundna och tystlåtna personlighet. Erykah Badu säger att Madlib är så begåvad att det förmodligen gjort honom galen. Namnet är talande - mad liberation. Musiken blir en ordlös befrielse. När en av hiphopens mest mytomspunna och stilbildande producenter väl känner för att prata, vilket inte är så ofta, väljer han sina ord sparsamt och nästan lika noggrant som han selekterar samplingarna. Madlib påstår att han ibland tillbringar tre dagar i sträck i studion utan sömn, utan att förflytta sig från samplern och vinylhögen. Förmodligen färdas han någonstans. Den första delen av två bygger på två möten med Madlib. Mats Nileskär intervjuar även Peanut Butter Wolf, Oh No, Prince Paul, Randy Muller, Kashif, Bob James och Freddie Gibbs.

Erykah är på gång med det efterlängtade Alchemistsamarbetet Abi & Alan. Uppföljaren till 2015-års mixtape But you caint use my phone. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Första gången som vi möts sitter sångerskan på golvet med benen i kors. Röd turban på huvudet, och den fasthållande blicken riktad mot bandet som rullar. Den andra gången nuddar hennes afro min axel. En afro som innehåller olika symboler: knytnävar, kanyler, piskor, pistoler, foster och handfängsel. Erykahs musik fylldes allt mer av ett tillbakahållet vrede och en stämning som förflyttade lyssnaren till en tid då musiken var samhällsmedveten och militant. Två möten med Badu målar bilden av en kompromisslös artist som fick klassisk soul att blomma ut på ett nytt sätt. En känsla som omvärlden döpte till neosoul. Den andliga rebellen som fortsätter att inspirera nya generationer är en anmodan om något från det förflutna och framtiden.

För en del är framgång mer skrämmande än misslyckande. Framgång begränsar friheten, och kan bli det som dödar. Mamman, aktivisten och sångerskan sa nej till alla orimliga krav och förväntningar, och återvände hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lauryn Hill flög till Detroit med sin nyfödde son och sin mamma 1997. Dagarna i studion med Aretha Franklin resulterade inte bara i drottningens bästa utspel på femton år (”A rose is still a rose”). Aretha delade också med sig av erfarenheter, som historien om hur Jerry Wexler på sin tid fick äran för produktionen trots att Franklin var högst delaktig i processen. Något som Lauryn Hill kände igen från dagarna i Fugees. Även om Wyclef och Pras såg Lauryn som sin jämlike, så betraktade många henne enbart som sångerska och MC, inte som låtskrivare och producent. När Lauryn skulle lämna Detroit gjorde hon på väg till flygplatsen ett besök på Motownmuseet. Det blåvita huset vid West Grand Boulevard där drömmarna för några av hennes idoler förverkligades. Vid sidan om Arethasamarbetet verkade det bidra till kraften och självförtroendet som krävdes för att skapa musik med samma tidlösa kvaliteter som Stevie och Marvin (”The miseducation of Lauryn Hill”). Det här är ett av flera nedslag i en berättelse som bygger på Mats Nileskärs två möten med Lauryn Hill. Han har även intervjuat Wyclef, Pras, John Forte och D'Angelo.

Aaliyah verkade gå stark ur krisen. Hon refererade till sin mormor, och sin morfar som överlevde andra världskriget. Samtidigt fanns det ett mörker som omgav sångerskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aaliyah distanserade sig från R Kellys namn. Men fick uppleva hur skuld las på henne. Nästa steg skulle avgöra allt. Det var viktigt för Aaliyah att inte bara matcha R Kelly samarbetet utan överglänsa det. I producent Timbaland fann Aaliyah en partner som fick ut det bästa ur hennes väna röst. Tillsammans formade de en ny elektronisk R&B. De flesta sångdivor insisterade på att vara i centrum, men Aaliyah visste vilken effekt hon skapade när hon gled in och ut ur musiken för att matcha ljuden. Många har efteråt försökt uppnå samma själfulla samverkan mellan människa och maskin. Tonen mellan sorg och sexighet lät nästan olycksbådande. Aaliyah-avsnitten är bland annat baserade på en av sångerskans sista intervjuer. Mats Nileskär mötte 22-åringen några veckor innan hennes död. I timme två: Yaya Bey

Artister har länge drömt och fantiserat om hur R&B hade låtit om Aaliyah fått leva. Musiken kallades för futuristisk redan vid millenieskiftet. Den skulle visa sig vara mer än så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aaliyah lärde sig tidigt hur man skapade stora poplåtar ur udda, säregna ljud. Många av hennes hits var egentligen inte mer än sångriff som upprepades till en elektronisk ljudmatta. Aaliyah framkallade en abstrakt blandning av R&B och hiphop. En modern diva mitt bland maskinerna, och med soulmusikens tidlöshet som ramverk. Serien i två delar baseras på en av Aaliyahs sista intervjuer, samt hennes första möte med Mats Nileskär. Aaliyah var vid tillfällena 22 respektive 17 år gammal. I programmen medverkar även Timbaland, Missy Elliott, R Kelly, Janet Jackson, Kehlani, Asma Maroof, Kelela, Ginuwine och Ronald Isley.