Grans

När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin. För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden. Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut. – IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av. Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris. Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel. – Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga. – Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh. TEXT: Sylvia Dahlén MEDVERKANDE: Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten. David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten. – Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit. Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget. – Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han. Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret. – Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han. Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål. – Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare. Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig. – Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander. TEXT: Kalle Glas

Därför är vissa människor lättare att värva som spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat. Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer? Gräns kör live på poddfest om spioner. Medverkande: Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA. Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Anna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar. – Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat. – Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Iran–kriget hotar framgångarna Men det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor. Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver. – Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan Johan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan Lubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio. Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland. Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp. – De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA. – Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare. De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om. – En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven. MEDVERKANDE: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands. – Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm. Klirr i kassan för Ryssland I dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina. – Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker. Hårdare tag mot skuggflottan Skuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan. – Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut. Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter. Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns. Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Ljudkällor: SR, SVT Medverkande: Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm Linus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör Kustbevakningen Kalle Isaksson, Vakthavande befäl på Kustbevakningen Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater. – Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS. Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor. – Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin. Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat. Dödliga stridsgaser Det finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas. – Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina. Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om. – Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin. Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar. – Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum. Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik. Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997. – Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist. Sverige rustar Det finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats. – Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI. Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker. Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump. – Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den. Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med...

Många trodde tiden med stora krigsfartyg på Östersjön var över - men svenska marinen nya uppdrag innebär att fregatterna behöver göra comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har bestämt sig för att köpa fyra fregatter – en fartygstyp som är cirka 40–50 meter längre än marinens största fartyg i dag. Förklaringen är marinens nya uppdrag inom Nato-samarbetet. – Med ett större fartyg, en större besättning och större bränsletankar går det att hålla sig till sjöss betydligt längre och över större ytor, säger kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Historiskt har marinens roll i det svenska försvaret framför allt handlat om att möta en invasionsflotta längre ut till havs. Taktiken kallades ”hindra–möta–slå” och var tänkt att ge armén tid att mobilisera. Att ligga ute länge på Östersjön eller kunna operera på större hav var inte prioriterat. Men det är det nu. Med Sveriges inträde i Nato har fokus i högre grad hamnat på att skydda transporter. – Vi ska se till att både armén kommer dit den ska för sin strid, men också att skydda sjötrafiken så att de civila samhällena i Baltikum och Finland kan överleva, säger marinchefen Johan Norlén. Den flotta Sverige har i dag är inte anpassad för det nya uppdraget. Förutom att beställa nya fregatter ska flottans fem korvetter uppgraderas med bättre luftförsvar. Men det innebär att flottans förmåga kommer att vara sämre under en period. – I vissa fall diskuterar vi detta med våra allierade och ser om vi kan få stöd och stöttning av dem vid de tillfällen när vi kanske har lägre tillgänglighet, säger Norlén. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Konteramiral Johan Norlén, Sveriges marinchef. Kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Viceamiral, Jan Törnqvist, pensioner och tidigare marinchef. Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz Tekniker: Mats Jonsson Producent: Kalle Glas LJUDKÄLLOR: SVT, SR, FM

Senaste 10 åren har terrorister i Sverige bytt skepnad. Borta är de ideologiskt drivna våldsverkarna och istället ser Säpo allt yngre gärningsmän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Personer som är beredda att begå terroristhandlingar blir allt yngre. Och kriminella gäng har överträffat terrororganisationer som IS i rekryteringen. Detta enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, som i dag släpper sin helårsbedömning. ”Pengarna är kanske viktigare för att få status eller legitimitet. Att det är här och nu som gäller, de snabba kolhydraterna, snarare än livet efter detta och vad man ska göra för att komma till himlen”, säger Ahn-Za Hagström på NCT. Text: Sylvia Dahlén Medverkande: AHN-ZA Hagström är chef på Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning. Fredrik Hallström är operativ chef för Säkerhetspolisen. Marco Nilsson är professor i Globala Studier vid Högskolan i Jönköping Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor. Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska. – Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E. – Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport. Kill switch Men det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara. – The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg. Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman – The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control. Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan. Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen. – När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Gripen-E vs F-35 JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021. Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut. – Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI. En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara. – Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra...

Militära säkerhetsfrågor dominerar idag den allmänna debatten, samtidigt är det få utanför Försvarsmakten som förstår det militära språket fullt ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder egentligen, brigad, artilleripjäs och operation ostbåge? När militärer pratar kan det antingen vara jättetydligt med vad som menas – men lika ofta kan det vara rena grekiskan. Och om allmänheten inte förstår vad militärer säger så är det ett problem när försvarsfrågor tar en allt större plats i våra liv. – Vi har ju varit väldigt, väldigt, väldigt dåliga på att kommunicera och ha den här folkförankringen i synnerhet efter att vi gjorde den här pausen på värnplikten, säger Joakim Paasikivi som kanske är den expert som hörs mest i olika försvars frågor. Det militära språket måste vara rakt och tydligt - en order får inte missförstås. Men det har också gjort språket exkluderande. – I möjligaste mån när vi skriver våra texter ska de vara begripligt. Sen kommer vi till en gräns när vissa begrepp inte går att översätta till något annat. Det går till exempel inte att ersätta ordet brigad med jättestor byggkloss av människor. För det blir bara infantilt, säger Arméns kommunikationschef Dag Enander. Medverkar Dag Enander, arméns kommunikationschef Joakim Paasikivi, flitigt förekommande expert i medier David Carlqvist, reservofficer och tidigare journalist på Sveriges Radio Programledare Josefine Owetz och Claes Aronsson Producent Kalle Glas

Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte. Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland. För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum. Medverkande Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning Niklas Granholm, Forskningsledare på Försvarets forskningsinstitut Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas Ljudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar. Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen. – Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid. Ryska kärnvapentester Ryssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd. Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets. – Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson. Kinas kärnvapen ökar Att Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar. – Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson. En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder. I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi. – De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson. Brutna kärnvapenavtal Under 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas. Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer. – Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Research och manus: Jimmy Halvarsson

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa. Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina. Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa. Medverkande Fredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutet Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Ljudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar. Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB. – Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen. – Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell. Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet. – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig. Text: Kalle Glas Medverkande: Mikael Frisell, Generaldirektör på MSB Programledare: Claes Aronsson Producent: Kalle Glas

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion. Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten. ”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper. ”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”. Text: Kalle Glas MEDVERKANDE Stefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012 Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området. Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén. Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren. Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr. – Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet. Medverkande: Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges Radio Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet Piotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på Försvarshögskolan Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet. I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej. Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa. – För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskning samordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar. Medverkande: Peder Hyllengren, Forsknings samordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar Johan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsen Tom Lillkrona, Hemvärnsoldat Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas Ljudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, Netflix Text: Kalle Glas

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer. Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge. – Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan. Medverkande Magnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan Johan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregemente Robin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk Intelligence Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.