Småbrukaren

Skicka ett meddelande till oss (via sms) I det här avsnittet av Småbrukarpodden får du hänga med när Tess och Mattias diskuterar ett brett spektrum av ämnen, från det praktiska till det lite mer oväntade. Vi börjar med att reda ut ett ganska knivigt ämne, nämligen hur man bäst skottar snö mot husgrunden för att isolera och spara energi. Det visar sig vara mer komplext än man kan tro, och vi reder ut när det är en bra idé och när det kan leda till problem som mögel. Vi hade också ett supertrevligt besök av Lars från Allkorn, och vi pratar en hel del om spannmålsodling i liten skala och genetisk mångfald. Det är verkligen inspirerande att höra om hans passion och kunskap. Passion överhuvudtaget är ett tema som vi återkommer till, vi älskar verkligen när folk verkligen brinner för någonting, oavsett vad det är. Men det är inte bara solsken och glada miner. Vi dyker också ner i den mörkare sidan av sociala medier och diskuterar troll och haters på Facebook och TikTok. Mattias berättar om sina erfarenheter av arga kommentarer i sina inlägg och vi pratar om hur man kan hantera den här typen av negativa interaktioner på ett konstruktivt sätt. Vi diskuterar hur man ska förhålla sig till hatiska kommentarer och om det finns tillfällen då man borde moderera sina kommentarsfält. Det är ett ganska komplext ämne, och vi delar med oss av våra egna erfarenheter och tankar. Vi diskuterar också hur man kan vända negativa interaktioner till något positivt. Dessutom tar vi upp det här med att många av kommentarerna är irrelevanta och att folk ofta kommenterar saker som inte är relevanta för själva inlägget. Senare kommer vi in på ett helt annat spår och pratar om den subnivala nivån, det vill säga utrymmet under snön där djur som sorkar, möss och snö-vesslor trivs och lever sitt liv. Vi diskuterar hur den isolerande effekten av snön skapar ett mikroklimat där dessa djur kan frodas, vilket är ganska fascinerande. Det blir en hel del prat om djurlivet i snön. Oavsett om du är intresserad av snöskottning, spannmål, sociala medier eller djurliv under snön, så har det här avsnittet något för dig. Lyssna nu för att lära dig mer om allt detta och mycket mer! Faktaruta: ● Subnival nivå: Utrymmet mellan snötäcket och marken, där temperaturen är relativt stabil och skyddad från väder och vind. ● Interaktioner: Engagemang från användare på sociala medier, som kommentarer, gillamarkeringar, delningar och sparanden. ● Mögel: En typ av svamp som kan växa i fuktiga miljöer och orsaka skador på byggnader och hälsoproblem. ● Passion: En stark känsla för något eller någon, som kan yttra sig i ett stort intresse eller engagemang. ● Isolera: Att täta eller skydda något så att värme eller kyla inte tränger igenom, här: att snö isolerar husgrunden. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Bli Lilltorpkompis. Vill du inte det så kan du ju dela detta avsnittet i dina sociala medier så dina kompisarfår möjlighet att bli det! Vi pratar om vikten av att bli Lilltorpkompis och hur det bidrar till att bevara utrotningshotade lantraser. Samtalet kretsar kring varför det är så viktigt att hålla gamla raser vid liv och hur dessa djur bidrar till biologisk mångfald. Podden lyfter fram lappgetter, lindrögris och ölandsgäss som exempel på raser som hålls vid liv tack vare hängivna entusiaster. Vikten av att bevara gamla raser: Vi pratar om de historiska banden till dessa djur, som till exempel hur lappgetter användes i renskötseln. Podden betonar också att dessa raser är viktiga för att upprätthålla genetisk mångfald och skydda ett viktigt kulturarv. Småskalig djurhållning: Som Lilltorpkompis får du information om hur gården bedriver sin verksamhet i liten skala med en mångfald av djur, till skillnad från större gårdar som fokuserar på ett fåtal djurslag. Detta småskaliga tillvägagångssätt innebär att djuren i första hand hålls för bevarande snarare än för att generera inkomst. Vad innebär det att vara en Lilltorpkompis? Genom att bli en "Lilltorpkompis" stödjer du djurens välbefinnande och överlevnad genom en månadsprenumeration. Pengarna går bland annat till djurens mat, vård och andra behov. Det finns tre medlemsnivåer att välja mellan. Mer än bara en donation: Förutom att stödja ett viktigt ändamål får Lilltorpkompisarna ett diplom, en månatlig sammanfattning av gårdens händelser och en inbjudan till en skördefest 2025. Medlemskapet ger även en inblick i de praktiska aspekterna av djurhållning. Vikten av att bidra: Vi vill betona att det bara är lämpligt att bli en "Lilltorpkompis" om du har pengar över; det är inget krav för dem som inte har det. Vi lyfter också fram vikten av att dela information, lyssna på podden och sprida medvetenhet. Etiska överväganden: Djur ibland måste slaktas. För oss är det viktigt att visa respekt genom att ta tillvara på hela djuret. Sammanfattningsvis uppmuntrar vi dig att lära dig mer om hur du kan stödja bevarandet av gamla svenska raser och få en djupare förståelse för småskalig djurhållning. För oss ärdet viktigt att upprätthålla biologisk mångfald och stödja lokala initiativ. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) I det här avsnittet får vi sällskap av Lars från Allkorn, en passionerad spannmålsentusiast, för att utforska den fascinerande världen av spannmålsodling, med fokus på gamla sorter och hållbara metoder. Om du är nyfiken på småskaligt jordbruk är det här avsnittet för dig! Lars delar med sig av sin expertkunskap om allt från fröval till skörd, och betonar vikten av biologisk mångfald och lokal anpassning. Lyssna nu för att ge dig ut på en resa in i spannmålsodlingens värld och upptäck vikten av att bevara gamla sorter och främja biologisk mångfald i våra livsmedelssystem! Det här avsnittet handlar om hållbart jordbruk, spannmålsmångfald, fröbesparing, lokal matproduktion och utmaningarna med modernt jordbruk. Det här avsnittet ger dig många tips och tekniker för att odla dina egna spannmål. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Vi har gristema så här på årets sista dag. Varför? Ju GrisMorsan Sally dog knall och fall dagen innan julafton. Ett sätt att hedra henne är att prata svinmycket om grisar i dagens avsnitt. Mattias meckar Belos Diesel i bensintanken och oxid på startreläet. Nya erfarenheter! Vallgrisar Historikern Lars J Larsson refererar i Kronobergsboken 1991 följande uppteckning rörande vallgrishållning i Vissefjärda socken. Sagesman var en G.A. Hartman, född 1888. ”Hemma på min föräldragård hade vi som fårvaktare en gris. Denna släpptes in till fåren i kätten på vintern – det var således en pattagris, alltså född på hösten. Han fick under vintern bekanta sig med fåren, och när betesgången började på våren, fick han luffa med till hagen och vara där tills fåren hämtades hem på kvällen" Från Nordisk familjebok, 1917 Skogssvinet, husdjurssk., kallades den äldsta svenska inhemska tama svinras, som var talrik på 1840-talet, men nu är ytterst sällsynt. Den anses härstamma från europeiska vildsvinet och hade en- ligt Lilljeborgs fauna tämligen höga ben, hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande kors. stort och spetsigt hufvud, uppstående och tämligen små öron, riklig borstbeklädnad och randiga ungar. Att vallgrisar ofta föredrogs framför vallhundar berodde på deras oräddhet och styrka. Några moderna grisar rörde det sig inte om. De småländska skogssvinen var nära släkt med vildsvinet. Dessa grisar var, skriver Lars J Larsson, ”högbenta, arga, långtrynade skogssvin med sjutums borst på ryggen. Sådana svin kunde vara livsfarliga, och landskapslagarna innehåller många bestämmelser om böter för vårdslösa svinägare Dessa skogssvinsgaltar verkar ha haft en naturlig fallenhet för att bekämpa varg. Från denna tid finns också berättelser om strider mellan vallgrisar och vargar, där de senare dragit det kortaste strået. I Almundsryd blev till exempel en angripande varg dödad av en vallgalt omkring år 1850. Från Göteryd berättas om en vallgalt som hade ovanan att ibland smyga iväg till ett närbeläget brännvinsbryggeri, där den sörplade i sig av den sprithaltiga dranken. På hemvägen råkade den vid ett tillfälle i slagsmål med en varg. Striden slutade oavgjort. Vargen blev visserligen bortkörd och illa tilltygad – men klarade sig undan med livet. ”Utgången kanske hade blivit en annan om vallgrisen varit fullt nykter” Hushållsgrisen Grisen var viktig på småbruket förr, en betydelsefull pusselbit i det klimatsmarta småbruket. Varför äter vi gris i Sverige ETT GRISSPÖKE I JULETID - GLOSON Enligt folktron var farliga väsen i rörelse under julen. Ett av dem var gloson, en mordisk spöksugga med lysande ögon. Under julen lurade hon när människorna var på väg till eller hem från julottan, gick årsgång eller bara hade ett ärende ut i den mörka vinternatten. Hon kunde klyva människor mitt itu eller slita sönder dem med sina sylvassa tänder. Gloson var ett väsen man främst riskerade att stöta på kring jul och nyår och stötte man på henne var risken att bli dödad stor. Men det fanns sätt att skydda sig på. Silver och stål, en psalmbok eller en bön Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Björnatorpet levererar som vanligt! Tack för julkortet. Barrträd har i nordisk folklore använts året om för att skydda mot övernaturliga makter. Som t.ex. hackat enris eller granris som ströddes på vägen utanför gården inför begravningar så inte den döde skulle återvända som gengångare. Att ha granris till dörrmatta är ett spår av det. Torka av skorna i granriset och inte få med sig oknyttet in. Kanske användes det som skydd även inomhus under denna mörka tid (i mörkret fanns ju oknyttet). Läs mer här Jätten Stalo Under julen skulle helst allt arbete vila och det skulle finnas så mycket ved att det räckte över julhelgen. Veden skulle vara noggrant staplad utan att något vedträ stack ut. Det gjorde samerna för att Stalo – en grym och girig jätte i samiska sägner – inte skulle fastna i vedtraven med sin rajd, ett koppel av råttor. På julafton samlades familjen runt elden och njöt av mat och dryck. Barnen skulle hålla sig tysta och snälla för att inte locka till sig Stalo. En stor kittel med vatten ställdes fram för honom att dricka ur. Om han inte hittade något vatten kunde han bli farlig och suga ut människors hjärnor Läs mer här Hur firar vi jul? Mer fokus på att umgås och äta smart, mindre på frosseri och att vräka ur sig presenter Solstånd och dagjämning, vad är skillnaden? Dagjämning hänvisar till en dag med samma varaktighet av dag och natt. Vi har två dagjämningar på ett år som är: Vårdagjämningen den 21 mars Höstdagjämning den 23 september Å andra sidan hänvisar solståndet till en dag med antingen den längsta dagen eller den kortaste. De två solstånden på ett år är: Vintersolståndet den 22 december Sommarsolståndet den 21 juni Varför blir ärtorna så hårda? https://www.radron.se/fraga-oss/varfor-ar-artorna-sa-harda/ Torkade tranbär, varför så lång innehållsförteckning? https://www.meds.se/sellton-torkade-tranbar-500-g Förändra "spill" så vi kan använda det. Kli blir det när vi framställer vitt mjöl. Är kliet kvar i mjölet är det fullkornsmjöl. Det mesta av näring, vitaminer och mineraler sitter i skalet, dvs kliet. De flesta föredrar vitt och fluffigt bröd (dvs inte bakat på fullkornsmjöl). Nu testar en doktorand påSLU att förändra en fiber i kliet som gör att vi uppfattar det som "vitt och fluffigt". Är det ultraprocessat då? https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/12/vetekli/ Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Blir Björken giftig på vintern? Det är ett märkligt och feltolkat påstående från olika sanningar hopmixat med folktro. Korta svaret, nej det är den inte. Björken innehåller björksocker (som kan omvandlas till xylitol med rätt process) vilket även finns i knopparna. Detta kan jäsa i kaniners mage och leda till trumsjuka, diarre och magont. Därför avråds björkris till kaniner. Eller att de yttersta 5-20 cm klipps av och kasseras Dosen är giftet. En kanin väger några få kilo. Getterna väger betydligt mycket mer vilket gör att de behöver stora mängder ris, om de skulle reagera på björksockret på samma sätt som kaninerna. Vilket de inte gör eftersom de har helt olika matspjälkningssystem. Björk är inte farligt för idisslare. Björksocker (konsumeras ofta som xylitol) kan leda till gaser och diarre hos människor. Björksocker är tyvärr giftigt för hundar då de inte har möjlighet att bryta ner substansen. Konsumption av xylitol orsakar hundens blodsocker att sjunka dramatiskt vilket kan leda till hypoglykemisk koma för hunden. Att björk är giftigt på vintern är gammal skröna. Enligt folktro så sätter björken gift i "knopparna" för att haren och småfåglar inte skall äta av dem. Att haren skulle klättra i träd är skrattretande - hur kommer den annars åt "knopparna" längst ut på grenarna? SVA har inte björk listad som en giftig växt https://www.sva.se/amnesomraden/giftiga-vaxter-a-o/ Björkstekeln är däremot farlig på riktigt och orsakar ofta dödsfall, innan vintern. Detta kan ligga bakom påståendet om björkknopparnas giftighet på vintern https://www.landlantbruk.se/bjorkstekel-farlig-for-betesdjur Tess jakt på vantar som håller värmen De skall hålla för gårdsarbete, vara vind och vattentäta samt hålla henne varm i vinterkyla. Vad tipsar du henne om för handskar? Outdoor har "testat" några olika värmevantar. Finn fem fel! Meåfors getbössa https://www.facebook.com/Meaforsgetgard/videos/895841892636086/ Äkta vara 10 år https://www.aktavara.org/194702/alla-finalister-till-arets-matbluff Aska som halkbekämpning Det fungerar utmärkt som halkbekämpning. Det blir inte till lut. Det skitar inte. Det förändrar inte pH i jorden. Det skitar verkligen inte. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Nu skall kornas mat få tillsatser så de släpper ut mindre växthusgaser https://www.arla.se/om-arla/nyheter-press/2022/pressrelease/arla-startar-storskaligt-pilotprojekt-for-att-minska-utslappen-fran-korna-med-30-procent-3320624/ https://www.nfuonline.com/updates-and-information/nfu-responds-to-bovaer-trial/ Bovaer och 3-NOP https://www.nationalworld.com/business/arla-faces-boycott-over-bovaer-use-on-cows-bill-gates-involvement-what-is-it-is-it-safe-for-humans-4888306 EFSA anser att det är säkert https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2021.6905 Tess sliter hårt med veden Sverige är fantastiskt. Påstår någon något skall andra direkt hitta fel i det, utan att komma med bättre förslag. Vi ska inte bajsa i påsar eller odla på fönsterbrädan/balkongen https://sverigesradio.se/artikel/msb-ser-fonsterbradan-som-livsmedelsproducent-i-kristid-sagas-av-forskare https://sverigesradio.se/artikel/kritik-mot-krigsbroschyren-ratar-tipset-om-att-bajsa-i-pase Invasiva svampar https://www.forskning.se/2024/11/08/invasiva-svampar-ett-vaxande-hot-i-sverige/ Getkurs https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/kalender/kalenderhandelser---jonkoping/2024-11-05-nyfiken-pa-getter--del-2.html Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Om krisen eller kriget kommer https://www.sva.se/amnesomraden/livsmedelsberedskap/checklista-forbered-din-verksamhet-for-fredstida-kriser-och-hojd-beredskap/ Konsten att lagra vatten pratar vi om. Vad svarade Eldorado om "protein från gris" på femteplats i deras bacon: Proteinet utvinns ur fläsksvålen. Främsta orsaken till att man tillsätter protein är att det binder vätska. Det gör att produkten blir saftigare. Frågan Mattias ställde var: Hej. Enligt ingredienslistan så är det "protein från gris" på femte plats. Vad är detta och varför tillsätter ni det? Räcker det inte med sidfläsk i en baconprodukt? INGREDIENSER: Sidfläsk från gris 88%, vatten, salt, stabiliseringsmedel (E451i), protein från gris, antioxidations medel (E301), konserveringsmedel (E250, E261), rökarom Artikelnummer är 101206415_ST Nässelsnärja är en intressant växt De var vanliga förr i tiden. Då fanns även linsnärja, som var ogräs bland linet men nu är utrotat i Sverige samt ljungsnärja. Så de tillhör svenska floran men saknas här uppe idag. Den verkar även gilla lupiner så vi ska testa bekämpa lupinerna med dessa. Nässelsnärja dödar inte nässlorna men de blir försvagade. När nässelsnärjan gror så har de klorofyll första dagarna. Sedan dör grodden om den inte växer bredvid t.ex en nässla. Isåfall börjar den slingra sig och suga från den och lever sen enbart i luften utan rötter mellan nässlorna https://www.mpg.de/11410164/dodder Gunnel Snälla och samen Kil Gunnel Snålla, eller Gunhild den Snälla, räknas som ”den första” norrländska kvinnan. Hon omnämns i ett gränsdragningsprotokoll från 1273 och sägnerna om henne är många och varierar från plats till plats och över tid. Gunnel bosatte sig i Junsele på sent 1000-tal, före det att Ångermanland blivit kristnat. Hon höll en älg som rid- och dragdjur. Enligt sagan skulle hon ha varit en kungadotter, som blivit skild från sin make och sedan bosatt sig i Junseletrakten. En gång slog hon vad med samen Kil om vem som först skulle komma till julottan i Sånga. Kil åkte rännarskidor och Gunnel red sin älg. Kampen var jämn i början, men Gunnel var den som först kom fram. Älgen föll ned död på kyrkbacken och samen Kil omkom i Kilforsen, som än bär hans namn. En annan gång kom Gunnel till en marknad. Där köpte hon en kyrkklocka för tre öre. Det var mycket pengar på den tiden. Det motsvarar ungefär 2340 kr. Hon band klockan på älgen och for hem. I Junsele skänkte hon klockan till kyrkan. Den blev upphängd i en al på kyrkvallen. Klockaren blev glad. Nu kunde han ringa på söndagsmorgonen när folket skulle i kyrkan. Förut hade han måst stå i kyrkdörren och ropa: "Köm till körka, köm till körka". Han sade "köm", för han var från Anundsjö. Junsele-borna tyckte mycket om Gunnel Snålla, och när man skaffade socken-sigill Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Enarmade småbrukaren, Tess gör mycket på gården. Mattias är opererad så Tess passar på att bli förkyld. Så kommer du igång med surdegsstarter och att baka surdegsbröd Jäst är något som ses som en nationell angelägenhet innan krisen eller kriget kommer. Att vara beroende av en produkt är feltänkt i kristid. Då är det mycket bättre att kunna göra sin egen surdegsstarter för att vara oberoende av jäst (och kunna baka ett bättre bröd med) Så här gör du din egen surdegsstarter En surdeg blir bättre och bättre ju mer man använder den, så bli inte besviken om ditt första bröd inte blir så högt och luftigt som du har föreställt dig. Om du fortsätter att mata och använda surdegen kommer du upptäcka att jäskraften blir allt starkare. Göra rovgubbar - en gammal "hederlig" tradition. Äkta Vara testar bacon Bacon består i sin renaste form av saltad och rökt fläsksida. Saltet och röken är ett traditionellt sätt att förlänga hållbarheten på köttet. Vissa tillverkares produkter innehåller bara kött och salt, andra innehåller hela tio ingredienser. Det visar Äkta varas granskning av 21 sorters bacon. Vilken väljer du? Bäst i test blir Melins Bacon gourmet och Gröna gårdar Bacon. De är gjorda utan tillsatser, rökta med riktig rök och är dessutom tillverkade i Sverige av svenskt ekologiskt kött. Det får därför full pott, tio poäng. Strax därefter hamnar Tulip Ekologiskt bacon, som får en poängs avdrag då den är tillverkad i Tyskland och av danskt kött. Samtliga tre är märkta med Äkta varas Ä-märke. Gudruns (vår favorit) fick 5 poäng av 10 möjliga. Eldorado bacon innehåller inte bara sidfläsk utan även "protein från gris' på fjärde plats i ingredienslistan... Mattias får i Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Årets julklapp är inte unisexdoft utan att bli grisfadder. Förberedelser inför vintern och operation börjar gå ihop nu. Det kom snö! 25 cm! Mattias fick köra belossnöslungan Är Harry kär i Tess? Jäst är av nationellt intresse https://www.instagram.com/p/DCYmtiPu9nQ/?igsh=MXY3ejg3eHBobG5kdA Är det inte bättre att lära sig surdeg istället? Då har vi preppat hela nationen för att baka istället. Hos Lilla surdegsbageriet kan du beställa gott surdegsbröd och i podden Lilla Surdegspodden lär du dig mer om att baka med surdeg. ”På våren fällde de träden, som sedan fick ligga och torka i två år. När träden var riktigt torra, satte de eld på dem. Då allt brunnit upp på marken där de tänkt odla, och askan svalnat, sådde de en speciell råg, svedjeråg, över hela området. Först året efter var rågen klar att skördas. Men då kunde de skörda betydligt mer än om de sått vanlig råg. Ja, en del säger att svedjerågen gav hundrafalt igen.” Ett utdrag ur ”Där Eldarna Dånade” – boken som berättar om både kvinnor och män och deras livsöden i Bergslagen. Utgiven av Ekomuseum Bergslagen, säljs via bland annat Adlibris och Bokus.com . Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Mattias är lite extra snurrig i avsnittet men trots det så pratar vi om: Flytta gris Gräva gropar blev bygga trapp Samla in småplock inför vintern Bygga staket för Samuraj Foodmakerutbildningen, hur går det?: Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Eva Ekeblad och potatisens potential Spanjorerna hade med sig potatis – »jordäpplen« – till Europa från Sydamerika i kölvattnet efter Christofer Columbus resor. Efter att den första potatisen satts i spansk jord vid mitten av 1500-talet utvecklades rotfrukten successivt och spreds sakta men säkert norrut genom Europa. Samtidigt, under 1600-talets lopp, importerades potatisplantor till England och till centraleuropeiska länder från Nordamerika. Med tiden nådde plantan våra breddgrader och till Sverige anlände den med början under andra halvan av 1600-talet. Till Norge kom den under första halvan av 1700-talet. Efter en ljum start blev potatisen het i Sverige i mitten av 1700-talet. Det var kärva hungertider och mycket av det spannmål som borde gå till mat gick till brännvinsframställning. Eva Ekeblads forskning om hur potatis kan bli både bröd och brännvin fick därför rejält genomslag och gav henne inte bara en plats som första kvinna i vetenskapsakademien. Rönen nådde dessutom tusentals husmödrar landet runt då hennes rapport blev bilaga till akademiens almanacka – 1700-talets mest spridda skrift i Sverige efter Bibeln. Men trots detta har denna kvinnliga kemipionjär fått en undanskymd roll i historieböckerna. Tess blev biten i baken. Galten Harry rymde och det slutade med att Tess blev nafsad i baken av galten. Hela historien hör du i podden men några viktiga lärdomar finns det Skapa alltid relationer med dina djur. Öva dem också på något "godis" så de vet att de skall komma när du skramlar. När ett djur rymmer så stänger du av elen till hagen. Öppna upp hagen så du kan gå in i den. Ta något i handen som du kan avleda djurets uppmärksamhet med om det behövs. Gå lugnt och stilla. Onödigaste prylen du har köpt Vi delar med oss av de onödigaste prylarna vi köpt. Tess säger duschkabin och Mattias säger vattensäck till skottkärra. Vilken är den onödigaste prylen du köpt? Tess slänger ur sig Veckans fråga: Vilken är den ovanligaste/mest oväntade arbetsplatsolyckan du råkat ut för? Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Det är vanligt att folk säger att två rönnbär om dagen är supernyttigt. Rönnbär är superbär och innehåller massor av c-vitamin. Tar du två rönnbär om dagen har du tillgodosett c-vitaminbehovet för dagen. Först och främst, har du c-vitaminbrist? Troligen inte. Äter du något så när så tillgodoser du dina behov. Och gör du inte det har du större problem än c-vitaminbrist. Om du inte har brist, varför dosera något som du inte behöver? Rönnbären tappar en hel del beska/strävhet nu när de utsatts för första frosten. Du kan göra sylt, saft, gele etc på dem. I övrigt så pratar vi idag om: Primöräggen Frosten Getterna leder med 3-1 Sätta vinteehagar, städa och rensa Mattias hugger ved Vatten på vintern, vad finns det för "gds lösningar" Tess skall packa halm i bildäck. Mattias skall använda dubbla väggar och fogskum. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Sammanfattning: Dokumentären lämnar mycket att önska. På många plan. Möjligen är det en intressant kartläggning över hur maskininlärning kan användas för att tolka stora dataset av ljud. Vi har sett dokumentären Om grisar kunde tala på SVT Play. De tar sig an att försöka förstå grisars ljud och att kunna applicera dem som någon form av mätetal på om grisar är glada på konventionella, ekologiska ellerfrigående gårdar. Påståendet är att de spelat in över 15000 ljud på gårdar i Danmark och Tyskland. I realiteten harde spelat in grisljud från en eller två grisar i en tyst miljö. Sedan harde spelat in 15 min ljud/timme under sju dagar i nio olika djurstallar. I den publicerade studien skriver de "7414 calls produced by 411 pigs". Varför det skiljer vet jag inte. Algoritmen är tränad på en gris i tyst miljö. Sedan applicerar de den på data från extremt bullriga miljöer med massor av grisar. Algoritmen är dessutom antropomorfisk. Dvs att vi människor har tagit djurs beteenden och applicerat mänskliga känslor på ljud vi inte förstår. Sedan har de tagit de ljud de lyckats isolera och tränat en AI för att upptäcka samma ljudmönster i inspelningar. Det har sedan lett till att ljud isolerats och de mönster de visar mappas mot det ljudet vi tror de utstöter vid vissa känslolägen Ingen av medhjälparna som startade studien var med och slutförde den I programmet hävdar de att grisar de inte träffat har hög puls och höga kortisolnivåer i grisen? Detta baserat på ett inspelat, redigerat och isolerat läte. Inget i studien visar på puls/kortisolprover 400000 grisar transporteras varje dag i Danmark Den vetenskapligste delen kommer från mätningar som gjorts på slaktkroppar av gris under lång tid. Där mäts kött från eko/konventionellt. Det som mäts är: - Ph - Kött andel i slaktkroppen - högre andel kött = lägre kvalitet - Köttets kemiska sammansättning (fett, protein, bindväv, vatten) Det finns ingen skillnad mellan konventionell och eko. Transporten är boven. Det finns ingen mätning kring smak. På ytterst oklara grunder så anser de att en konventionell grisuppfödning är det som producerar mest positiva läten. Det råkar vara den tyska gården. Artikeln i Nature https://www.nature.com/articles/s41598-022-07174-8 https://scholar.google.com/citations?user=XMZCydwAAAAJ&hl=en Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Norrskenssäsongen är här Första frosten har kommit. Vinterbona för djuren är viktigt nu när vintern står för dörren. Galten Harry bor in sig mer och mer. Han har även upptäck att elnätet är farligt Gör inget utan att ha en plan - eller Mattias blev besegrad av getterna Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Galten Harry Vi har äntligen fått tag på en Linderödsgalt som går att genbankansluta. Harry heter han och han är i skrivande stund 1½ år gammal. Först skall han få gå i potatislandet. Sedan skall han få gå nära GrisMorsan och bekanta sig med henne. Efter det skall de gå tillsammans och då blir det making bacon :) Morsan byter nu namn till Sally. Förstår du referensen så kommentera i vårasociala medier! Tack till Felicia, Caroline, Tommy och alla andra inblandade Självsådd potatis Tess skördade det sista av potatisen. Är det vinterpotatis eller självsådd Potatis som ligger i marken ett år blir angripen av sjukdomar och skadedjur. Det rekommenderas inte! Solros och råg I gamla potatislandet skall vi inte odla potatis nästa år. Om vi inte odlar något specifikt så är Tess sugen på en solrosdjungel. Det är inte bara glatt och fint utan blir utmärkt till hönsen med. Mattias, han är i vanlig ordning sugen på råg. När vi diskuterade växtföljdsordning och strategier kom vi på rågen är ju tvåårig! Såom vi sår solrosor och råg samtidigt så kan vi skörda solrosor år ett och råg år två. Snacka om bra strategi! Fröodling Att bli självförsörjande på fröer är inte svårt, det tar bara lite tid. Börja med en gröda som du tycker om att odla och som du äter mycket av - till exempel ärtor. Låt ärtbusken frodas - välj ut några av de som växer fortast och är friskast och ger mest skörd. Knyt ett band runt stammen i toppen på de du vill spara. När det är dags att skörda så klipper du av hela plantan och hänger den upp och ner för att torka. Grönmassan gör att ärtorna torkar bra. När allt är torrt mosar du sönder ärtskidorna och samlar upp ärtorna i en bunke. Blås på ärtorna samtidigt som du kastar upp dem försiktigt i luften. Då blir du av med alla skal och växtrester. Du kan göra detta utomhus när det blåser med. Ärtorna sparar du i en papperspåse som du lagrar mörkt, torrt och svalt. Det här är principen. Det spelar ingen roll om det är linfrö, blommor, blomkål eller något annat. Rotfrukter (som morötter) behöver två år så de utvecklar roten år ett. Den skördardu inte utan markerar bara läget på. År två går den i blom och du kan då skörda fröna enligt ovan. Att odla fröer gör dig självförsörjande samtidigt som du sparar en hel del pengar! Ett tipsär att välja en eller två nya grödor per år att fröodla. Det är lätt att det blir för mycket annar och odling skall ju vara kul. Håll ambitionen nere och njut av livet istället! Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Mattias går i väntans tider? På vad? Gissa på för nu är Småbrukarpoddens sommaruppehåll över Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Vad betyder mycket rönnbär i träden? https://www.skogsaktuellt.se/artikel/41581/myten-om-ronnbar-avslojad.html Rönnen producerar oftast bär i cykler. Ett år mycket bär, nästa åt mindre bär. Sedan beror mängden bär på hur sommaren var när blomknopparna anläggs. Om det varit gott om rönnbärsmal påverkar detta mängden bär med. Folktromässigt är dalälven en ungefärlig gräns för var mycket rönnbär indikerar lite snö (norröver) eller mycket snö (söderöver) men det finns också lokala variationer. Logiken bakom myten är att rönnen skall kunna känna av framtiden och då framförallt kommande vinters snömängd. Rönnen skall genom att känna av snöfallet i framtiden justera mängden bär så att snötyngd och bärtyngd inte blir för mycket så grenarna knäcks. Även om det nu är mycket rönnbär ett år så kan du roa dig med att titta på rönnen i november/december. Då är det inte särskilt mycket bär kvar. Många ätliga bär är till för att ätas av olika djur och sen spridas med deras avföring. Så träden och buskarna satsar sin sista energi inför vintersömnen på att söta till bären. Det är därför man ska vänta med att plocka bär som rönnbär och slånbär tills den första frosten har kommit. Det går att plocka innan och frysa med, men då missar du den sista skjutsen av näring som trädet trycker in i bären. https://tidningensyre.se/2021/3-september-2021/ronnbar-och-slanbar-ar-hostens-guldkant/ . Grisen rymde. Nu behöver vi inte skörda squash i alls fall :) Potatislöken klarade dig i alla fall! Studsmatteskelett. Vi återbrukar andras rat till värdefull saker på gården. När skall vi skörda rågen egentligen Potatislök, vitlök, potatis är annat som skall skördas. Lars (10/8) plockar potatislöken och 11e september skall potatisen upp. Gräsklipp till höns. Nej det är inte farligt och nej avgaser fastnar inte i gräsklippet Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Vääs fick en Madame. Du har kanske sett henne i våra digitala kanaler men nu har Vääsen tjejkompis. Nu skall det bara uppstå tycke med... Just det, hennes namn blir Madame. Tack alla som lämnat namnförslag Hönsen har fått större. Det var dags. Betet var slut så att säga så de har fått en större hönsgård. Därför skall du inte sätta ut deg för att döda mördarsniglar. Du riskerar nämligen att smitta bin med din dödsmördarsnigeldrink. Det är ju onödigt. Grönsåpa är oväntat effektivt mot mördarsniglar Snart är det dags att skörda. Det växer så det knakar trots getternas försök att äta upp grödorna. Vissa saker är knepiga att veta när de skall skördas. Som svedjeråg till exempel. Vår 30åriga vattenkokare är utbytt. Efter 30 år känns det som att det var dags att byta. Den fungerade. Typ. Om den stod på rätt ställe i rätt vinkel. Ibland så sprakade den med. Vi begraver den med kärlek och respek. Veckans fråga: Vad har du för gamla prylar hemma som du använderhyffsat regelbundet? Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms) Belos tvåhjulstraktor Mattias har köpt tvåhjulstraktor(er) Det började med en, men sedan när han skulle köpa tillbehör slutade det med ytterligare en maskin. Så nu har vi en tvåtaktare och en fyrtaktare på gården. Saknas gör en kärra, slåtterbalk och rotorplog/jordfräs (till att börja med) Fyra stenar är ett röse. Det får du inte flytta på Du har skapat en levnadsmiljö för rödlistade djurarter. Historien om gräsklipparna Tess ville ha en gräsklippare. Mattias fixade tre! Kränkt diskussionen Det är ett vanligt tillmäle i online diskussioner "men det är väl inget att bli upprörd över" eller "blev du kränkt" och variationer på det. Det är ett fult sätt att vrida diskussionen så att den handlar om något annat. Undvik det. Fladdermusholk Vi blev virala med klippet om fladddermusholk. Det virala klippet hittar du här: https://www.tiktok.com/@lilltorp_smabruk/video/7373562324747111712 och byggbeskrivningen har du i webbshoppen på https://lilltorp.nu/gardsbutiken/Byggbeskrivning-fladdermusholk-p670459972 Odlingar Självklart så diskuterar vi odling så här mitt i sommaren. Tess tycker det är tomt i växthuset men skall odla jord. Mattias odlar potatislök och vitlök. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion. Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)